De gröna Parlamentarikerna håller trycket uppe på Kommissionen

Postad den av acta

Idag har fyra gröna EU-parlamentariker; Carl Schlyter, Christian Engström, Yannick Jadot och Sandrine Bélier, ställt två nya frågor till Kommissionen rörande ACTA-avtalet och dess potentiella inverkan på exempelvis tillgången till generiska mediciner.

Den ena frågan berör huruvida Kommissionen anser det förenligt att ingå ACTA-avtalet samtidigt som ACTA kommer att påverka förmågan att uppnå tidigare ingångna avtal och utfästelser EU gjort relaterat till global hälsa, bl.a. i ”Council Conclusions on the EU role in Global Health”.

Den andra frågan fokuserar på frånvaron i ACTA av många av de ”skyddsmekanismer”   som ingår i TRIPS-avtalet. Följdkonsekvenserna av detta kan mycket väl innebära ett hårt slag för generiska mediciner, som med ACTA:s starkare formuleringar för att stoppa all misstänkt varor även ”på genomresa” (in transit) riskerar att beslagtas i exempelvis EU (detta sker redan i viss skala, vilket föranlett att Indien och Brasilien nu anmält EU till WTO).

Man frågar också om Kommissionen planerar att genomföra den konsekvensanalys av ACTA som EU-Parlamentet bad om i samband med sin antagna resolution i mars, då framför allt med frågan om generiska mediciner i åtanke.

Frågorna i sin helhet kommer inom kort att finnas tillgängliga via den gröna gruppen i EU-parlamentets kampanjsida om ACTA.

För att förenkla: fråga 1 och fråga 2

Det här inlägget postades under , , , . Kommentera

Nytt svar från Kommissionen på ACTA-fråga

Postad den av acta

Kommissionen har idag genom handelskommissionär Karel De Gucht svarat på den skriftliga fråga Carl Schlyter m.fl gröna parlamentariker ställde till Kommissionen apropå Kommissionär Neelie Kroes uttalande om ACTA-avtalet. I korthet säger De Gucht att Kommissionen har förklarat sin uppfattning om avtalet, gjort förtydliganden samt verkat för att utkasttexten skulle offentliggöras, så att ”missförstånd, rykten och förvrängningar” kring vad som står och vad som inte står i avtalet kunde undvikas.

Lite komiskt kan tyckas, med tanke på att tolkningarna och meningsskiljaktigheterna om acta-avtalet och dess text nu är större än någonsin.

De Gucht hävdar även att Kommissionen i ”praktiken” har uppfyllt parlamentets resolution om ACTA (P7 TA(2010)0058), även om det formella svaret fortfarande utarbetas. Hur De Gucht anser att Kommissionen uppfyllt parlamentets krav på att göra en konsekvensanalys av acta utifrån inverkan på medborgerliga rättigheter (punkt 7), eller uppfyllt punkt 9 att begränsa ACTA-avtalet till att enbart innefatta varumärkesförfalskning (counterfeiting) framgår ej av svaret.

De Gucht anser vidare att Parlamentet har fått fullständig information om förhandlingarna i enlighet med Lissabonfördraget (vilket var en av huvudpunkterna i den skriftliga frågan). Således får vi anta att Kommissionen kommer att förse Parlamentet med en uppdaterad avtalstext och fullständig information även efter nästa förhandlingsrunda i Schweiz.

Det här inlägget postades under , , , , . 1 kommentar

Inget obligatorisk ”3-strikes” i ACTA

Postad den av acta

Den tyska EU-Parlamentsledamoten Alexander Alvaro (ALDE – liberala gruppen) ställde för ett par veckor sedan en omfattande skriftlig fråga till Kommissionen om ACTA-avtalet som Kommissionen, genom handelskommissionär Karel de Gucht, nu besvarat.

Alvaro´s fråga berörde mång av farhågorna kring ACTA; varför förhandlingarna inte är öppna, om ”three strikes”-systemet (efter ett antal varningar fråntas användaren sin internetuppkoppling) kommer finnas i avtalet och vilka effekter avtalet kommer ha på befintlig EU-lagstiftning på området.

Kommissionär de Gucht´s hävdar i sitt svar att inga förslag om en obligatorisk ”three strikes procedure” finns på bordet, men han utesluter samtidigt inte explicit sådana medel, utan säger bara att efterföljandet är i enlighet med existerande EU-lagstiftning gällande harmoniseringen av immaterialrätt. Han hävdar vidare att ACTA kommer vara i enlighet med befintlig EU-lagstiftning på området och för EU´s del snarare handlar om gemensamma ramar att utöva denna lagstiftning snarare än stifta nya immaterialrättslagar. 

Av vidare intresse är även de Gucht´s svar på Alvaro´s sjunde fråga, där han implicit bekräftar att ACTA kommer innebära en harmonisering av efterföljandet (enforcement) av IP-lagar inom EU, och kommer att se till att ”EU right-holders” får sin intellektuella egendom respekterad i tredje land och, i fall av öveträdelser, ger dem juridiska verktyg att skydda sina tillgångar.

Slutatsen av svaret från de Gucht är således att obligatoriska ”three strikes” i nuläget inte finns som förslag, men att det uppenbarligen mycket väl kan komma att göra det eftersom de Gucht inte säger något övrigt om detta. Att skapa ett system liknande det i Frankrike (Hadopi) och snart också England  går att göra utan att nämna 3-strikes explicit i avtalet, genom att bl.a. utkräva juridiskt ansvar av internetleverantörerna för det material som deras användare laddar upp och/eller ner (ISP Liability).  Detta är en punkt som om den implementeras i ett kommande ACTA-avtal mycket väl kan innebära slutet på det fria Internet som vi känner det.

Det här inlägget postades under , , , . Kommentera

Parlamentets resolution en första seger – nu börjar kampen

Postad den av acta

Efter onsdagens resolution i Europaparlamentet, där parlamentarikerna med en överväldigande majoritet krävde insyn i ACTA-förhandlingarna och tog avstånd från eventuellt sakinnehåll som ”three strikes” utan omfattande rättslig prövning, har Parlamentet nu markerat sin position och således intensifieras nu kampen att få till stånd ökad insyn i, och förhoppningsvis stoppandet av, Acta-avtalet.

Inom Parlamentet fortsätter nu arbetet för att sätta ökat tryck på Kommissionen för att ge parlamentet och allmänheten fullständig insyn i förhandlingarna. En skriven deklaration med namn 12/2010 on theLack of a transparent process for theAnti-Counterfeiting Trade Agreement(ACTA) and potentiallyobjectionable content, cirkulerar just nu i Parlamentet och författarna, Castex från S&D), Alvaro (ALDE), Lambrinidis (S&D) och Roithova (EPP), lobbar för att få tillräckligt många parlamentariker att skriva på deklarationen. Deklarationen kräver bl.a. att förhandlingarna öppnas och kräver att ACTA-avtalet varken får innebära någon form av inskränkning i medborgarnas fri – och rättigheter, eller ökade tullkontroller som inverkar negativt på den globala tillgången av lagliga och billiga läkemedel. Deklarationen behöver underskrifter från hälften av Parlamentets ledamöter för att antas, och innebär i så fall att Kommissionen måste behandla den.

Carl Schlyter m.fl har även författat en skriftlig fråga till Kommissionen, angående Parlamentets rättighet till förhandlingsdokumentet i enlighet med Lissabon-fördraget, och ställer explicita frågor om när Kommissionen kommer ge Parlamentet tillgång till dokumenten. Kommissionen väntas svara inom de närmaste veckorna.

USA, och president Barack Obama, har inte låtit sig avskräckas av den ökade konflikten inom EU. President Obama har låtit meddela att USA kommer att verka för ett krafigt och allomfattande ACTA-avtal, som skyddar de amerikanska affärsintressena mot all form av piratkopiering och varumärkesförfalskning.

ACTA-förhandlingarna går nu vidare. Den 22a mars genomförs ett stakeholdermeeting i Bryssel, inför nästa (den åttonde i ordningen) förhandlingsrundan i april i Nya Zeeland. Det är efter denna förhandlingsrunda Parlamentet i och med onsdagens resolution krävt att få full insyn i förhandlingarna. Annars väntar troligen rättsliga åtgärder för att få Kommissionen att fullfölja sina obligationer enligt Lissabonfördraget.

ACTA-avtalet har mer och mer kommit att bli första skådeplatsen för en maktkamp mellan Parlamentet och Kommissionen, där Parlamentet efter Lissabonfördraget spänner sina nyfunna muskler. Kommissionen, och handelskommissionöär de Gucht, har hittills avfärdat Parlamentets krav på öppenhet i förhandlingarna, så länge detta inte accepteras av alla andra förhandlingsparter ( i nuläget motsätter sig bl.a. USA och Singapore).

Striden om avtalet lär fortsätta, men så länge Parlamentet är kapabelt att upprätthålla en enig linje finns det fortfarande gott hopp om att det kan stoppas. Som vanlig medborgare finns det mycket man kan göra för att påverka. Sprid framför allt ordet till folk du känner om att det här avtalet är på väg, och vilka konsekvenser det kan få för den vanliga medborgaren. Passa även på att hålla trycket uppe på parlamentarikerna, att t.ex. maila de svenska (och gärna andra med) parlamentarikerna och be dem att motsätta sig ACTA-avtalet är en bra väg att gå.

Det här inlägget postades under , , , . 3 kommentarer

Christian Engström har fått svar på sin fråga till Kommissionen rörande ACTA

Postad den av acta

Piratpartiets parlamentsledamot Christian Engström ställde för ett tag sedan en skriftlig fråga till Kommissionen, där han undrade om det finns några kontrasterande formuleringen i ACTA gentemot det nyligen antagna telekompaketets formuleringar gällande restriktioner av internetanvändares internettillgång.  I telekompaketet står det att det inte kan bli tal om restriktioner mot medborgares internettillgång  såvida dessa restriktioner inte är lämpliga, proportioneliga och nödvändiga och sker efter en rättvis och oberoende rättegång. Svaret dök upp häromveckan, från ansvarige Kommissionär Mrs Ferrero-Waldner, och lyder enligt följande (engelska):

The Commission can inform the Honourable Member that the Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) will be in line with the body of EU legislation, which fully respects fundamental rights and freedoms and civil liberties, such as the protection of personal data. This includes the Intellectual Property Rights’ relevant aspects of the Telecoms package.

 ACTA should not contain measures restricting end-users’ access to the internet that would not be appropriate, proportionate and necessary within a democratic society and without a prior, fair and impartial procedure.

 It is the Commission’s view that ACTA is about tackling large scale illegal activity, often pursued by criminal organisations, that is causing a devastating impact on growth and employment in Europe and may have serious risks to the health and safety of consumers. It is not about limiting civil liberties or harassing consumers.

Ja, det lät väl bra och tryggt? Ända tills man faktiskt tittar lite närmare på vad det står.

ACTA should not contain measures restricting end-users’ access to the internet that would not be appropriate, proportionate and necessary within a democratic society = Tre stycken, helt subjektiva begrepp, precis som i Telekompaketet alltså. IPRED känns inte ett dugg lämpligt, proportioneligt eller för den skull nödvändigt inom ett demokratiskt samhälle. Det gick dock alldeles utmärkt att implementera, trots demokratiskt styrelseskick och medborgerliga rättigheter.

It is the Commissions view…

Det är alltså så kommissionen, en av måga förhandlande parter, ”ser” på avtalet, inte hur avtalet ser ut.  

….that ACTA is about tackling large scale illegal activity, = vilket förstås handlar om illegal verksamhet som nyligen var legal, eller verksamhet som i och med ACTA kommer bli illegal. Det ryktas bl.a. om att anonymisera sig på nätet skall betraktas som ett brott. Vad är då large scale? Ja, inte en aning. Rådfrågar vi IPRED-direktivet får vi svaret att ”commercial scale” (kommersiell skala), är ” Acts carried out on a commercial scale are those carried out for direct or indirect economic or commercial advantage”

 (IPRED skäl 14)

Det finns följaktligen inga som helst kvantitativa begränsningar för vad som är kommersiell skala. Så om kommersiell skala således är att ladda upp en Britney Spears-låt på nätet, vad är då stor skala? En Kent-låt, eller tre Gyllene tider-låtar?

…often pursued by criminal organisations

Och det är ofta kriminella organisationer som ägnar sig åt detta. Men ibland är det rentav folk med internetuppkoppling och en torrent-tjänst.

It is not about limiting civil liberties or harassing consumers.

Vad skönt. Det faktum att av de närvarande ”intressenter” som Kommissionen sammankallat till två så kallade ”stakeholders meetings” i juni 2008 och april 2009 till drygt 90 % består av lobbygrupper med stärkt immaterialrätt som huvudfokus lugnar definitivt. Motsvarande ca 5 % av de närvarande intressenterna representerade medborgarrättsgrupper. Det känns verkligen som man balanserat intressena mot varandra här. Knappast siffor som värmer således, när ACTA-förhandlingarna nu löper mot sitt slut. Efter Kommissionärens aningen ”luftiga” svar på Christian Engströms fråga finns det än större anledning att frukta vad det egentligen är för avtal som USA, Kommissionen och de andra parterna kokat ihop.

Det här inlägget postades under , , , , . Kommentera

RSS Prenumerera