Inte heller datalagrinsdirektivet har några statistiska belägg

Postad den av acta

 Igår skrev vi om avsaknaden av tillförlitliga siffror på piratverksamhetens ”kostnader”.  

Nu visar en hemlig EU-utredning att inte heller datalagringssdirektivets effektivitet kan beläggas statistiskt. Datalagringsdirektivet har varken lett till minskad brottslighet eller högre uppklarningsgrad. Proportionaliteten i att negativt påverka medborgerliga fri – och rättigheter genom lagar och avtal som datalagrinsdirektivet och ACTA tycks alltmer absurd, när inte en enda siffra tycks kunna produceras som stödjer tesen att metoderna är effektiva.

Nästa gång ip-lobbyn knackar på dörren kanske en del makthavare skulle behöva be om lite konkreta källhänvisningar?

Det här inlägget postades under , . 3 kommentarer

Uppgifter om piratverksamhetens kostnader inte tillförlitliga, enligt amerikansk regeringsstudie

Postad den av acta

Vi har här tidigare skrivit om en studie som använts av ip-lobbyn som slagträ i debatten om ACTA som visade sig lida av diverse metodologiska svagheter.

Nu har en ny studie slagit fast att de uppgifter som citerats för att bevisa hur mycket varumärkesförfalskningar (counterfeiting) och piratverksamhet kostat de amerikanska affärsintressena inte är tillförlitliga. Studien kommer från den amerikanska regeringen. Huvudsakligen har tre olika uppgifter varit i omlopp. En tillskrivs FBI där uppgiften hävdar att Amerikanska näringslivet förlorar 200 – 250 miljarder dollar årligen. Studien hävdar att FBI har uppgett att de inte har någon kvarvarande faktaunderlag för påståendet.

Ett pressmeddelande från CBP år 2002 uppskattade att det amerikanska näringslivet och industrin förlorade 200 miljarder dollar och 750 000 arbetstillfällen p.g.a. piratkopierade varor (counterfeits of merchandise).  En företrädare för CBP hävdar att källan till uppgiften är oklar och att de sedan 2009 själva inte använder uppgiften.

En paraplyorganisation för motortillverkare (Motor and Equipment Manufacturers Association) har hävdat att de amerikanska tillverkarna av fordonsdelar förlorat 3 miljarder dollar i försäljning p.g.a. förfalskade gods och har tillskrivit uppgiften till FTC (Federal Trade Commission). Uppgiften har även använts som referens av många andra organisationer. FCT hävdar dock att de inte vet var uppgiften kommer ifrån och att de inte har några data som kan belägga den.

Många av de skrämmande uppgifter som kan ha ansetts ha ”hetsat fram” kraven på skapandet av ACTA-avtalet kan således inte beläggas. Detta behöver givetvis inte betyda att siffrorna är fullständigt felaktiga, men faktum kvarstår; Det saknas fortfarande robusta siffror på vad piratverksamheten kostar tillverknings – och nöjesindustrin, vilket rimligen kan tyckas vara en grundläggande förutsättning innan så medborgarrättsvidriga avtal som ACTA ens övervägs att diskuteras.

Michael Geist har skrivit mer om saken här.

Det här inlägget postades under , , , . 2 kommentarer

Ny lobby-beställd studie slagträ i ACTA-debatten

Postad den av acta

En rapport med namnet ” “Building a Digital Economy: The Importance of Saving Jobs in the EU’s Creative Industries”” som släpptes i dagarna hävdar att EU till och med år 2015 riskerar att förlora 1,2 miljoner arbetstillfällen p.g.a. illegal fildelning och annan piratverksamhet. Sifforna som studien presenterar har redan annammats av EU-Kommissionen, och används för att vidare motivera behovet av ACTA-avtalet. Kommissionen refererade exempelvis till rapporten under dagens Stakeholdermeeting om ACTA. (en längre redogörelse om resultatet av detta precis avslutade möte publiceras här på bloggen under morgondagen).

Rapporten är beställd av the BASCAP ICC (Business Action to Stop Counterfeiting and Piracy, International Chambers of Commerce) och genomförd av Tera Consultants, som har en ganska diger cv när det gäller samarbetpartners.

Studiens huvudsakliga slutsats är att de underhållningsindustrier inom EU som främst påverkats av ”pirater” (d.v.s. film, tvserier, musik) har förlorat ca 10 miljarder euro och uppskattningsvis 185 000 jobb p.g.a. illegal fildelning och andra pirataktiviteter. Baserat på existerande projektioner och att inga politiska åtgärder vidtas, kommer Europa förlora 240 miljarder euro och 1,2 miljoner arbetstillfällen till och med år 2015.

Visst låter det illavarslande? Riktigt helt så illa är det dock troligtvis inte. Bara efter en snabb genomläsning av studien finns det många frågetecken som underminerar studiens trovärdighet.

Mätningen av nedladdningen, och således den ekonomiska förlusten som anses drabba industrin, är inte fläckfri. Det görs ingen ordentlig distinktion av det nedladdade materialet, utan det är bara den totala mängden som räknas. Om jag således har laddat ner Britney Spears senaste album 200 gånger, har industrin förlorat inkomster motsvarande 20 album som jag, om fildelningen inte existerade, hade köpt. Således torde det vara enkelt för de som vill känna lite makt i vardagen att börja ladda ner för musik de redan har för glatta livet. Redan efter tio nedladdade album har branschen, enligt sin egen bedömning, förlorat hundra spänn och ett par arbetstimmar.

Studien räknar inte heller in en enda ”positiv” effekt av fildelning.  Exempelvis hittar många användare musik genom att fildela, vilket resulterar i att man finner nya artister som man sedermera köper skivor av. Samma argument gäller vid köp at tvserie-boxar, osv. Man räknar heller inte in fildelningens positiva effekter när det gäller konserter, då spridningen av musiken resulterar i ökat antal besök på konserter och livespelningar, vilket förstås både syresätter ekonomin som skapar arbetstillfällen på egen hand.

Det går även att ifrågasätta studien metodologiskt på flera punkter, såväl när det gäller hur man beräknar förlorade arbetstillfällen (varje arbetstillfälle industrin förlorar dubbleras i studien för att det även drabbar underleverantörer, osv.). Kort sagt går det att framhålla att med tanke på alla variablar studien räknar på, vilka var för sig mycket väl kan ifrågasättas, blir slutresultatet högst spekulativt, för att inte säga direkt missvisande. Men det klart, studien var beställd av lobbyn, och lobbyn fick sitt resultat.

Metro har publicerat en artikel om rapporten där Carl Schlyter är citerad. Det brittiska Piratpartiet har även riktat kritik mot studien.

Det här inlägget postades under , , , , . 6 kommentarer

Nytt ”stakeholdermeeting” i mars

Postad den av acta

Idag (25e februari) skickade EU-Kommissionen ut en kallelse till nytt Stakeholder-meeting för ACTA-förhandlingarna. Mötet kommer äga rum i Bryssel den 22:a mars. Mötet syftar till att informera intressenterna om hur skapandet av avtalet fortskrider samt motta input från de intresserade parterna. Mötet sker som utlovat inför nästa förhandlingsrunda, den åttonde i ordningen, som äger rum i Nya Zeeland i april.

Vilka organisationer som får exklusiva inbjudningar denna gång går det bara att spekulera i, men en vild gissning är att det är det vanliga gänget; det vill säga Europas och USA´s samlade Ip-lobby.

Det här inlägget postades under , . Kommentera

Aktörerna bakom ACTA-Avtalet

Postad den av acta

När mer och mer text nu läcker ut från de hemlighetsstämplade ACTA-förhandlingarna verkar det som avtalet verkligen innehåller precis allt det vi fruktat. Kanske inte så konstigt egentligen. Under förhandlingarna både år 2008 och 2009 anordnades två så kallade ”Stakeholder-meetings”, där organisationer med ett ”intresse i frågan” fick agera remissinstans till avtalet. Vilka var då där, och vilka blev inbjudna till mötena? Se den sammanfattade listan nedan. Man kan inte bli annat än mörkrädd (för en hel redogörelse av alla närvarande, se under fliken ”remissinstanserna”.

Ber även om några av siffrorna inte är direkt spikraka i designen. Bloggen har en egen uppfattning om vad som är rakt.

Tabell över ”vilka intressen” som deltagit vid så kallade ”stakelholdersmeetings” och/eller blivit inbjudna av Europa-Kommissionen till dessa och således betraktade som intressenter.

 Förklaring av kategorierna;

Transnationella företag = Precis vad det låter som.

Industrilobby = Parter som representerar industrin, som t.ex. immaterialrättsorganisationer, organisationer som står bakom vissa industriella intressegrupper som tillverkare, skivbolag, etc..

Kontraktslobby = Främst advokatfirmor (law firms), som hyrs in för att företräda vissa industriella intressen.

Nationell lobby  = Nationellt baserade representationer. Består mestadels av medlemsländers handelskammare, nationella industrisektorer, USA´s representation, osv.

NGO´s = Icke-statliga organisationer (Non governmental organizations) som arbetar för medborgerliga rättigheter, hållbar utveckling, etc.

Övriga = Organisationer som inte faller in under någon av de ovan nämnda kategorierna, som t.ex. universitet, journalister, etc.

Oklar/okänd = Organisationer/aktörer vars intressen de företräder är oklart.  

 DELTAGARE:

 Medverkande vid intressenternas möte den  23e juni 2008

(bilaga 1):

  • Industri:                                  83                    88.3 %
  • Transnationella företag:             18                    19.15 %
  • Industrilobby :               39                    40.43 %
  • Kontraktslobby:                        13                    13.83 %
  • Nationell lobby:                        13                    13.83 %

 

  • NGO´s:                                   8                      8.51 % 

 

  • Övriga:                                   3                     3.19 % 

 

  • Totalt :                                   94                    100 %

 

 

 Medverkande vid intressenternas möte den 21st april 2009

(bilaga 2):

  • Industri:                                  101                              91.81 %
  • Transnationella företag:             18                                16.36 %
  • Industrilobby:                            40                                36.36 %          
  • Kontraktslobby:                        14                                12.73 %
  • Nationell lobby:                        29                                26.36 %

 

  • NGO´s:                                   5                                  4.55 % 

 

  • Oklara:                                   2                                  1.82 % 

 

  • Övriga:                                   2                                  1.82 %

 

  • Totalt:                                     110                              100 %

 

INBJUDNA

EU-kommissionen bjöd in flera olika organisationer och grupper som de betrktade som intressenter till mötena i juni 08 och april 09.

Förtydligande: Uppskattningsvis. 95 % av organisationerna på maillistan ”stakeholders” deltog på ett eller båda mötena.

Europeiska Kommissionens maillista över intressenter för handelsrelaterade immaterialrättsfrågor (bilaga 3)

 

  • Industri:                                  77                    90.59 %
  • Transnationella företag: 15                    17.65 %
  • Industrilobby:                            40                    47.06 %
  • Kontraktslobby:                        11                    12.94 %
  • Nationell lobby:                        11                    12.94 %

 

  • NGO´s:                                   5                      5.88 %

           

  • Oklara:                                   1                      1,18 %

 

  • Övriga:                                   2                      2, 35 %

 

  • Totalt:                                     85                    100 %

Europeiska Kommissionens civilsamhälle-maillista (endast inbjudna till mötet den 21 april 2009)

http://trade.ec.europa.eu/civilsoc/search.cfm?action=form

En lista som består av ca 700 – 1000 organisationer, varav vid en första anblick ca 25 % verkar vara NGO´s.

Europeiska Kommissionens prenumeranter på handelsnyheter: ca 50 000 prenumeranter

 

Det här inlägget postades under , . Kommentera

RSS Prenumerera