Kommissionen håller fast vid sin linje, trots att ACTA-kritikerna bevisligen kan läsa.

Postad den av acta

Förra veckan höll EU-Kommissionen en briefing för EU-Parlamentet angående den senaste förhandlingsrundan om ACTA-avtalet, den åttonde i ordningen, som hölls i april i Nya Zeeland.

Luc Devigne, chef för DG Trade och vanligtvis kontaktlänken mellan EU-Kommissionen och EU-Parlamentet,  inledde briefingen med en presentation. Han hävdade att den 8: e omgången av ACTA-förhandlingarna präglades av stora framsteg, såväl på områdena om öppenhet som gällande själva sakinnehållet. Han fortsatte med att, återigen, konstatera att fördraget enbart syftar till att komma åt storskaliga överträdelser och att ACTA endast handlar om ”beivring” (enforcement), inte att förändra existerande lagstiftning på området. Således är ACTA-fördraget förenligt med både EU: s lagstiftning och den nuvarande nivån av harmonisering av immaterialrättslagstiftning inom EU.

”Det [ACTA-avtalet] kommer inte innebära några nya konsekvenser för EU-medborgarna”, hävdade Devigne.

Vad är då syftet med fördraget om det ändå inte innebär några förändringar, kan man fråga sig? Devigne hävdade att inte alla länder i världen har en immaterialrättslagstiftning som är lika ”bra” som i EU. Således är avtalet likväl av stort värde, även om inga ytterligare förändringar görs av den nuvarande EU-lagstiftningen.

Han tillade vidare att han är nöjd med framstegen gällande öppenhet och att inga ”three strikes” återfinns i avtalet (han lade emfas vid att han uppfattade detta som väldigt tydligt) och inte heller att avtalet kommer att ha någon inverkan på tillgången till generiska läkemedel.
 
Det fanns vidare vissa meningsskillnader under den senaste förhandlingsrundan, främst mellan EU och USA i frågor som gäller bl.a. avtalets omfattning och frågan om geografiska indikatorer. Vissa skillnader kvarstår mellan EU och USA på de flesta kapitel, inklusive kapitlen om Internet, civilrättsliga åtgärder och straffrättsliga åtgärder. USA driver fortfarande på för att kriminalisera ”cam cording” (ex. i biosalongen filma hela eller delar av en biofilm), medan EU håller emot, främst eftersom det inte finns någon harmonisering av lagstiftningen inom EU gällande den frågan.

Nästa förhandlingsrunda (den nionde) kommer att hållas i Schweiz i slutet av juni eller början av juli.

Efter Devignes presentation följde en stor mängd frågor, som rörde allt från institutionella frågor till frågan om öppenhet och insyn.

Rörande insyn och öppenhet så finns inga ytterligare överenskommelser, sade Devigne. Efter att parterna enades att släppa en konsoliderad version av avtalet, har inga ytterligare beslut i frågan tagits.

Således kan den version av avtalet som offentliggjordes den 21a april mycket väl bli den enda formen av insyn som allmänheten kommer att få.  

Den institutionella ramen diskuterades inte under 8: e rundan, men det är inte ett mål hos ACTA-parterna att underminera befintliga institutioner som WIPO eller WTO.  ”ACTA kommer att gå längre, inte underminera befintliga överenskommelser gjorda i WIPO och WTO”, hävdade Devigne.

Några frågor kring definitionen av ”kommersiell skala” (commercial scale) och stor skala (large scale) ställdes, där frågeställarna uttryckte viss oro över att den nuvarande definitionen skulle kunna omfatta individer, eftersom även privatpersoner på nätet fort kan komma upp i kvantiteter som skulle kunna klassas som ”storskaliga”. Devigne svarade att det är ”mycket möjligt att det kan vara individer, men det är inget nytt.” Han tillade att det är för domstolarna att avgöra, även om han trodde att det var uppenbart att målet för ACTA-avtalet är att komma till rätta med storskaliga brott mot immaterialrättslagarna.

På nästa möte i Schweiz kommer hela avtalet att diskuteras (alla kapitel). Parterna har fortfarande ambitionen att förhandlingarna kommer att avslutas under 2010. Skillnaderna i fråga om avtalets omfattning kvarstår, men enligt Devigne så kommer EU att hålla fast vid sin ståndpunkt att alla IP-rättigheter (däribland patent) bör omfattas av ACTA-avtalet. Många parter (däribland USA) vill bara att varumärkesskydd och upphovsrätt bör ingå.

Devigne bemötte även innehållet i EU-Parlamentets resolution om ACTA, där det bland annat finns en artikel som påbjuder Kommissionen att arbeta för att ACTA-avtalet begränsas till att enbart behandla varumärkesförfalskningar. ”Ja, det finns en punkt som vill fokusera på varumärkesskydd, men det finns också andra punkter i denna resolution. Man måste läsa hela resolutionen”  sade Devigne.

Han tillade vidare att ACTA utan tvivel är ett komplicerat avtal, och förhandlingarna är krävande.. När det gäller de existerande åsiktsskillnaderna mellan parterna tillade han:
”Vi kanske inte når dit vi vill nå, men vi kommer inte hamna där vi inte vill hamna, eftersom vi inte kommer att tillåta det”.

Så värst mycket nytt blev således inte sagt under briefingen. Devigne och Kommissionen fortsätter att hålla fast vid vad de alltid har sagt. Stundtals kan Devignes tolkning av avtalstexten tyckas lite väl välvillig.  Bara för att Kommissionen bestämt hävdar att ACTA-avtalet inte innehåller några provisioner om ”three strikes” betyder inte det att avtalet likväl inte kommer resultera i detsamma. Oavsett vad Kommissionen stundtals kan tyckas tro, så kan även ACTA-kritikerna läsa. Och man behöver inte vara juridikprofessor för att förstå att ACTA-avtalet innehåller formuleringar som nycket väl kan få de katastrofala konsekvenser, både för internet och för tillgången till generiska mediciner, som kritikerna hela tiden har hävdat.

Det här inlägget postades under , , , . 3 kommentarer

RSS Prenumerera