ACTA-texten hålls hemlig – Igen

Postad den av acta

Den 10:e förhandlingsrundan av ACTA-avtalet är nu avslutad, och trots att det gemensamma pressmeddelandet ännu inte offentliggjorts genom de vanliga kanalerna, har nyhetsbyrån reuters lyckats komma över det. De rapporterar att det gemensamma uttalandet innehåller samma gamla försäkringar som alltid om att avtalet inte kommer att påverka transiteringen av lagliga generiska mediciner, inte innebära att människors mp3:er och liknande genomsöks i tullkontroller och inte innebära några hot mot de fundamentala fri – och rättigheterna. Och någon chans att syna parternas uttalanden i sömmarna tycks vi inte få.

Återigen har parterna nämligen beslutat att avtalstexten skall hållas hemlig. Det rimliga antagandet att USA stoppar ett offentliggörande tycks stämma även denna gång. Det tycks som om allmänheten såväl som folkvalda parlamentariker i EU-Parlamentet och de respektive nationella Parlamenten återigen kommer att tvingas få förlita sig på läckor.

Förhandlingarna verkar dock ha varit produktiva, och parterna tycks vara överens om att det skall räcka med en avslutande 11:e förhandlingsrunda i Japan nästa månad för att slutligen sy ihop avtalet. Enligt det gemensamma uttalandet från parterna, vilket som sagt reuters tycks vara de enda som sett, har stora framsteg gjorts på i princip alla områden, inklusive ”enforcement measures in the digital environment” och ”border measures”, två av de kapitel som tidigare innehållit de mest medborgarrättsvidriga avsnitten.

Parterna har dock lovat att det slutgiltiga färdiga avtalet kommer att offentliggöras när det står klart, så även allmänheten får en möjlighet att ögna igenom det innan deras respektive Parlament skriver under. Då går det förstås inte längre att göra några förändringar, varav den utfästelsen känns något klen.

Under förhandlingarna i Washington passade förhandlarna på att träffa så kallade ”stakeholders”, parter och organisationer med kunskap och intresse i frågan. Under informella luncher mötte förhandlarna dels representanter från civilsamhället, vilket KEI har redogjort för, där bland annat Oxfam och nämnda KEI (Knowledge Ecology International) deltog. Det hölls förstås också möten med näringslivet, men vilka som fanns på plats där kan vi bara spekulera i.

Vi får nu invänta nästa runda i Japan, som kommer att äga rum i september. Dessutom får vi avvakta och se om den nya avtalstexten finner sig en väg ut i friheten. Om framstegen är så stora som parterna hävdar, kan mycket av avtalets innehåll ha förändrats. Vi kan alltid hoppas på att avtalet blivit lite mer humant, snarare än ännu mer medborgarrättsvidrigt.

I det fall att avtalstexten läcks kommer vi att slänga upp en länk här omgående, så håll utkik.

Uppdaterat: DN har tagit in en artikel från TT-Reuters, som är en förkortad översättning av Reutersartikeln. Spännande nog nämns inte ordet ”ACTA” en enda gång, utan artikeln får det att framstå som detta avtal är ett nytt påfund som parterna kom på i fredags. Skumt var ordet.

Uppdaterat 2: Det gemensamma uttalandet ligger nu ute.

Det här inlägget postades under , . 5 kommentarer

Kommissionen håller fast vid sin linje, trots att ACTA-kritikerna bevisligen kan läsa.

Postad den av acta

Förra veckan höll EU-Kommissionen en briefing för EU-Parlamentet angående den senaste förhandlingsrundan om ACTA-avtalet, den åttonde i ordningen, som hölls i april i Nya Zeeland.

Luc Devigne, chef för DG Trade och vanligtvis kontaktlänken mellan EU-Kommissionen och EU-Parlamentet,  inledde briefingen med en presentation. Han hävdade att den 8: e omgången av ACTA-förhandlingarna präglades av stora framsteg, såväl på områdena om öppenhet som gällande själva sakinnehållet. Han fortsatte med att, återigen, konstatera att fördraget enbart syftar till att komma åt storskaliga överträdelser och att ACTA endast handlar om ”beivring” (enforcement), inte att förändra existerande lagstiftning på området. Således är ACTA-fördraget förenligt med både EU: s lagstiftning och den nuvarande nivån av harmonisering av immaterialrättslagstiftning inom EU.

”Det [ACTA-avtalet] kommer inte innebära några nya konsekvenser för EU-medborgarna”, hävdade Devigne.

Vad är då syftet med fördraget om det ändå inte innebär några förändringar, kan man fråga sig? Devigne hävdade att inte alla länder i världen har en immaterialrättslagstiftning som är lika ”bra” som i EU. Således är avtalet likväl av stort värde, även om inga ytterligare förändringar görs av den nuvarande EU-lagstiftningen.

Han tillade vidare att han är nöjd med framstegen gällande öppenhet och att inga ”three strikes” återfinns i avtalet (han lade emfas vid att han uppfattade detta som väldigt tydligt) och inte heller att avtalet kommer att ha någon inverkan på tillgången till generiska läkemedel.
 
Det fanns vidare vissa meningsskillnader under den senaste förhandlingsrundan, främst mellan EU och USA i frågor som gäller bl.a. avtalets omfattning och frågan om geografiska indikatorer. Vissa skillnader kvarstår mellan EU och USA på de flesta kapitel, inklusive kapitlen om Internet, civilrättsliga åtgärder och straffrättsliga åtgärder. USA driver fortfarande på för att kriminalisera ”cam cording” (ex. i biosalongen filma hela eller delar av en biofilm), medan EU håller emot, främst eftersom det inte finns någon harmonisering av lagstiftningen inom EU gällande den frågan.

Nästa förhandlingsrunda (den nionde) kommer att hållas i Schweiz i slutet av juni eller början av juli.

Efter Devignes presentation följde en stor mängd frågor, som rörde allt från institutionella frågor till frågan om öppenhet och insyn.

Rörande insyn och öppenhet så finns inga ytterligare överenskommelser, sade Devigne. Efter att parterna enades att släppa en konsoliderad version av avtalet, har inga ytterligare beslut i frågan tagits.

Således kan den version av avtalet som offentliggjordes den 21a april mycket väl bli den enda formen av insyn som allmänheten kommer att få.  

Den institutionella ramen diskuterades inte under 8: e rundan, men det är inte ett mål hos ACTA-parterna att underminera befintliga institutioner som WIPO eller WTO.  ”ACTA kommer att gå längre, inte underminera befintliga överenskommelser gjorda i WIPO och WTO”, hävdade Devigne.

Några frågor kring definitionen av ”kommersiell skala” (commercial scale) och stor skala (large scale) ställdes, där frågeställarna uttryckte viss oro över att den nuvarande definitionen skulle kunna omfatta individer, eftersom även privatpersoner på nätet fort kan komma upp i kvantiteter som skulle kunna klassas som ”storskaliga”. Devigne svarade att det är ”mycket möjligt att det kan vara individer, men det är inget nytt.” Han tillade att det är för domstolarna att avgöra, även om han trodde att det var uppenbart att målet för ACTA-avtalet är att komma till rätta med storskaliga brott mot immaterialrättslagarna.

På nästa möte i Schweiz kommer hela avtalet att diskuteras (alla kapitel). Parterna har fortfarande ambitionen att förhandlingarna kommer att avslutas under 2010. Skillnaderna i fråga om avtalets omfattning kvarstår, men enligt Devigne så kommer EU att hålla fast vid sin ståndpunkt att alla IP-rättigheter (däribland patent) bör omfattas av ACTA-avtalet. Många parter (däribland USA) vill bara att varumärkesskydd och upphovsrätt bör ingå.

Devigne bemötte även innehållet i EU-Parlamentets resolution om ACTA, där det bland annat finns en artikel som påbjuder Kommissionen att arbeta för att ACTA-avtalet begränsas till att enbart behandla varumärkesförfalskningar. ”Ja, det finns en punkt som vill fokusera på varumärkesskydd, men det finns också andra punkter i denna resolution. Man måste läsa hela resolutionen”  sade Devigne.

Han tillade vidare att ACTA utan tvivel är ett komplicerat avtal, och förhandlingarna är krävande.. När det gäller de existerande åsiktsskillnaderna mellan parterna tillade han:
”Vi kanske inte når dit vi vill nå, men vi kommer inte hamna där vi inte vill hamna, eftersom vi inte kommer att tillåta det”.

Så värst mycket nytt blev således inte sagt under briefingen. Devigne och Kommissionen fortsätter att hålla fast vid vad de alltid har sagt. Stundtals kan Devignes tolkning av avtalstexten tyckas lite väl välvillig.  Bara för att Kommissionen bestämt hävdar att ACTA-avtalet inte innehåller några provisioner om ”three strikes” betyder inte det att avtalet likväl inte kommer resultera i detsamma. Oavsett vad Kommissionen stundtals kan tyckas tro, så kan även ACTA-kritikerna läsa. Och man behöver inte vara juridikprofessor för att förstå att ACTA-avtalet innehåller formuleringar som nycket väl kan få de katastrofala konsekvenser, både för internet och för tillgången till generiska mediciner, som kritikerna hela tiden har hävdat.

Det här inlägget postades under , , , . 3 kommentarer

Relativ enighet bland ACTA-sammanfattningarna – Problemen kvarstår

Postad den av acta

Sedan ett utkast på ACTA-avtalet blivit officiellt förra veckan (och vi här publicerade en sammanfattning)har successivt allt fler sammanfattningar av texten börjat publiceras runt om på nätet. Både medborgarrättsgrupper, journalister, kritiska politiker och internetleverantörer verkar relativt eniga om att den oro som hela tiden funnits för hur ACTA-avtalet skall se ut är befogad.

CCIA, en amerikansk icke vinstdrivande paraplyorganisation för data – och kommunikationsföretag, är väldigt kritiska mot delarna som berör ISP liability. I ett uttalande säger man att ”de som försvarar ACTA säger att det inte kommer att förändra amerikansk lagstiftning. Men i verkligheten exporteras de mest lömska delarna av vår digitala upphovsrättslagstiftning samtidigt som delarna i vår lagstiftning om skydden och konsumenternas rättigheter blir frivilliga att implementera i ACTA-avtalet.”

Sean Flynn från American Univeristy Washington College of Law instämmer, och säger att ”Vad man generellt gör i ACTA är att man exporterar de mest kontroversiella (även i USA) delarna av amerikansk lagstiftning till andra länder”. Flynn hänvisar även till den totala brist på tillförlitliga studier rörande industrins påstådda förluster på grund av piratverksamhet, som vi tidigare skrivit om här. Rob Pegoraro från Washington Post instämmer också i att stora delar av det värsta i amerikansk lagstiftning nu kommer cementeras i ACTA, och i värsta fall kommer även ännu värre avsnitt importeras tillbaka till amerikansk lagstiftning.  

När det gäller ”three strikes” är enigheten också stor. Visst är det som så att termen ”three strikes” eller graduated response inte finns att återfinna explicit i avtalstexten. Oron för ett liknande förfarande kvarstår dock, och det är allmänt erkänt bland kritikerna att en sådan här del inte behöver stå explicit i texten för att fortfarande i realiteten innebära detta. Matt Daves, rådgivare i upphovsrättsfrågor för Australian Digital Alliance, anser att det stora hotet i ACTA, trots frånvaron av den explicita formuleringen, är att ACTA-avtalet i sitt nuvarande utseende uppmuntrar till motsvararande ”graduated response”. Rashmi Rangnath från ”Public Knowledge” anser att ”three strikes” mycket väl kan bli en del i det ”långtgående samarbetet” mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer, som nämns i avtalstexten. Rob Pegoraro (Washington Post) tycker sig återfinna ”three strikes” i en inbäddad variant när avtalstexten nämner delen om hur internetleverantörer kan anses tvugna att avsluta internetabonnemang där användaren ägnar sig åt ”piratverksamhet”.

När det gäller omfånget tycks de flesta oroade. Sean Flynn tolkar det som otvetydligt att formuleringarna som i nuläget lyder angående vem som kan beröras av de straffrättsliga åtgärderna även innefattar personer som fildelar för privat bruk.

Det råder även konsensus kring att det enda formuleringen om att parterna ”may exclude” gällande gränskontroller och genomsökningar av privata mp3:er, laptops och liknande egentligen säger är just det; att parterna kan undanta detta. Det säger således inte, vilket EU-Kommissionen bland annat hävdat, att det slås fast att sådana starkt integritetskränkande gränskontroller inte blir en del i ACTA. Anledningen att oroas finns således kvar.

Michael Geist har sammanställt ett par länkar till relevanta sammanfattningar (på engelska), som återfinns här.

För de som vill ögna igenom avtalet på egen hand finns det förutom på engelska nu också på franska.

Det här inlägget postades under , , . 1 kommentar

Sammanfattningen av ACTA är här!

Postad den av acta

Här kommer äntligen en första sammanfattning av ACTA-avtalet.

En del har hänt gentemot den januariversion av avtalet som tidigare läckt ut. Det är dock tydligt att de framsteg som gjordes under senaste mötet i Nya Zeeland främst rör de första avsnitten, eftersom texten sedan genomsyras av betydligt fler ”brackets”, d.v.s. parenteser som innehåller olika förhandlingspositioner och där den slutgiltiga texten ej är beslutad.

Hur har det då gått med de stora frågorna; tullkontroll av mp3:er, 3-strikes och isp liability? Jodå, en del förändringar har gjorts. För det första skall det dock sägas att allt som beslutats i och med avtalet är ”minimumnivåer” för den kontroll och straff som skall användas. Alla parter har, enligt avtalet, full möjlighet att implementera strängare direktiv.

När det gäller tullens befogenhet att genomsöka enskilda individers bagage så har inte så mycket förändrats sedan den läckta versionen. Formuleringen lyder ”Parties may exclude from the application of this Section small quantities of goods of a non-commercial nature contained in travelers´personal luggage” Vad betyder då det här? För det första, finns det ingen ”bracket” kvar på formuleringen ”may”, vilket betyder att EU övergivit sin tidigare påstådda uppfattning att formuleringen bör lyda ”shall”, och således få en helt annan betydelse. ”Non-commercial nature” kan, på grund av den luddiga formuleringen av ”commercial”, vara precis vad som helst, d.v.s., en upphovsrättsskyddad låt i din mp3 kan lika gärna vara av kommersiell som av icke-kommersiell natur. Kort och gott, gränskontroller som genomsöker dina tillhörigheter ”kan” undantas av vissa parter. Men behöver inte göra det. Således är det bara att förbereda sig på att lämna över bärbara datorn, usb-minnen och mp3:n till tulltjänstemännen för genomgång. Det var den integriteten, det.

När det handlar om ISP liability har det skett en del förändringar, och det är inte direkt till det bättre. Förutom att det förutsätts att ISP:s skall arbeta i nära samarbete med ”rättighetsinnehavarna” (läs: IP-lobbyn), bl.a. genom att lämna ut information om sina användare och stoppa sidor eller användare som de känner (eller rimligen borde känna till) ägnar sig åt upphovsrättsbrott.  Piratpartiet har reagerat väldigt starkt på denna formulering, och kallar det en övergång till ”one strike” i stället för ”3 strikes”. Formuleringen är dock en förhandlingsposition, inte färdigförhandlat således, och stipulerar att Internetleverantörerna skall göra detta ”in accordance with applicable law”. Detta är förstås inte bra, eftersom det öppnar upp möjligheten att stänga av användare från nätet, men eftersom det skall ske i enlighet med tillämpningsbara lagar torde det bara kunna genomföras i, i nuläget, Storbritannien och Frankrike, som har sådan lagstiftning (Hadopi, Digital Economy Bill). Det är i alla fall den preliminära tolkningen härifrån. I övrigt handlar ISP-delen mycket om leverantörernas ansvar, även om det dock explicit sägs att de inte skall tvingas övervaka sina användare. Idéen om att inrätta ett tydligt avtal mellan leverantör och användare nämns dock, och det tycks tydligt att rättighetsinnehavarna kommer försöka dra internetleverantörerna inför domstol  (om avtalet implementeras) om de inte agerar i enlighet med rättighetinnehavarnas önskningar (vilka är att leverantörerna skall sätta stopp för enskilda användare eller sidor som ägnar sig åt piratverksamhet på nätet).

En ofta förbisedd punkt angående ISP står kvar, och återfinns inte i Internetdelen, varav den lätt kan glömmas bort. Formuleringen lyder The parties [may] shall also ensure that right holders (Läs: Ip-lobbyn) are in a position to apply for an injunction against [infringing] intermediaries (läs: ISP) whose services are used by a third party (läs: användare) to infringe an intellectual property right (läs: en låt av Britney Spears). Om denna text, utan brackets, kvarstrår betyder det att det är fritt fram för rättighetsinnehavarna att kräva skadestånd från internetleverantörerna för vad deras användare gör. Detta skulle onekligen leda till en situation där internetleverantörerna blir tvungna, av ren självbevarelsedrift, att genast stänga av användare som ägnar sig åt piratverksamhet, för att själva slippa bli stämda och dragna inför domstol. Här finns således det i nuläget mest reella hotet om avstängning av användare från nätet.

Någon formulering om ”graduated response” eller ”3-strikes” förekommer inte i dokumentet. I den läckta versionen avslöjades intentionerna till detta av en fotnot, som innehöll USA:s position. Eftersom det nu släppta avtalet inte avslöjar förhandlingspositionerna, så är det således ganska lätt att räkna ut att den fotnotens frånvaro kan bero lika mycket på sekretessen som på en förändring av sakinnehållet. Även om det i nuläget inte nämns explicit, kan åtgärder som innebär avstängning av användare från Internet bli konsekvensen av en situation där, i enlighet med vad som står ovan, internetleverantörer blir ansvariga för deras användares beteenden. (vilket förstås är fullkomligt absurt)

I övrigt innehåller avtalet skrämmande formuleringar om rättighetsinnehavarnas befogenheter att arbeta i nära samarbete med myndigheterna och dessutom styra myndighetsutövningen. Privatpolis blir bara förnamnet om avtalet går igenom. Tendensen är att försöka undvika domstolar så mycket som möjligt, varav även myndigheterna uppmanas att arbeta på eget initiativ för att stoppa upphovsrättsbrott. Bl.a. öppnar avtalet upp för att rättighetsinnehavarna får ta del av information om varutransporter, namn, adresser och övrig information, så länge detta inte bryter mot partens integritetslagstiftning. Rättighetsinnehavarna kan även begära att misstänkt material beslagtas, m.m. m.m. En beskrivande formulering lyder ”Each Party shall permit the competent authorities to request a right holder to supply relevant information to assist the competent authorities in taking border measures provided for under this Section. Each Party may also allow a right holder to supply relevant information to the competent authorities.” Kort och gott, rättighetsinnehavarna skickar sina order, och myndigheterna blir deras ”muskler”. Det ser inte ljust ut för oss som tror på en oberoende rättsstat.

När det gäller straffsatser är den genomgående tesen att dessa skall verka i ”avskräckande syfte” och skapa ett beteende där ingen vågar fildela av rädsla för fängelsestraff och skyhöga (vi snackar personlig konkurs för de allra flesta) böter. Texten innehåller bl.a. formuleringen om fängelsestraff som en rimlig påföljd för att ”screena” (spela in, hela eller delar av) en film på bio. Att använda sig av anonymiseringstjänster i syfte att kringå risken att bli upptäckt förespråkas också innebära straffrättsliga konsekvenser (sid. 23, option 2) En del avsnitt, som är ”bracketed”, påpekar att straffen bör vara proportioneliga. Vi får se om det återfinns efter nästa möte.

En rolig parentes, som vi tidigare skrivit om, är att ”State parties shall endeavour to provide technical assistance in the following: (d) tools for measuring the economic impact of counterfeiting on the market and evaluating the anti counterfeiting and anti-hacking actions”. Äntligen skall man försöka ta fram några tillförlitliga uppskattningar på vad ”piratverksamheten” kostar. Det kanske man borde gjort innan man förordnar implementerandet av detta medborgarrättsvidriga avtal?

En av de mest uppenbart graverande aspekterna av avtalet återfinns under delarna om internationellt samarbete samt gemensamma insitutioner.   I texten under ”artikel 4.4 – public awarness”, återfinns, milt uttryckt, planerna för en gemensam brainwash-kampanj för allmänheten. I texten, som är fylld av brackets , står det ungefär (minus brackets) ”Each Party shall take measures to enchance public awarness of the importance of intellectual property rights and the detrimental effects of intellectual property right infringement, including educational projects.” Avslutningen, som är bracketed, är nästan mest komisk: [Such measures may include jooint initiatives with the private sector]. Snacka om oberoende.

Uppdaterat: DN har fått ut en artikel. Men det verkar inte direkt som de bemödat sig att läsa avtalet.

Mer media:
Sveriges radio, Sydsvenskan, SvD ,

Bloggar: Rick Falkvinge (pp), Henrik Alexandersson (pp) , Michael Geist , Christian Engström ,

Det här inlägget postades under , . 18 kommentarer

ACTA-avtalet blir offentligt!

Postad den av acta

I ett gemensamt uttalande idag förklarade förhandlingsparterna att de tagit ett enhälligt beslut att göra utkasttexten offentlig. Texten kommer att släppas den 21 april, men kommer dock inte innehålla något som kan avslöja de enskilda parternas förhandlingsposition. Stora framsteg under veckans förhandlingsrunda sägs vara anledningen till att texten nu släpps.

I uttalandet hävdas även att ACTA inte kommer att innehålla någon form av graduated response eller 3-strikes, ingen förhandlingspart kommer att vara ”tvungen” att ge tullmyndigheter befogenhet att genomsöka personligt bagage (som mp3, laptops) efter upphovsrättsskyddat material, och kommer inte heller innebära ett hot mot den gränsöverskridande transporten av legitima generiska läkemedel.

Nästa möte kommer att hållas i Schweiz i juni.

Frågan är nu således om den massiva påtryckningskampanj från civilsamhället och EU-Parlamentet resulterat i att ACTA-avtalet nu blivit av med sina vassaste kanter (3-strikes, tullkontroll, etc). Pressmeddelandet nämner t.ex. ingenting om den i det läckta avtalet nämnda fängelsepåföljden för att exempelvis spela in en snutt av en biofilm i salongen, vilket gör det troligt att avtalet fortfarande innehåller oproportionerliga och medborgarrättsvidriga delar. Vi kommer att veta mer den 21a, då avtalet släpps. Det verkar dock som att påtryckningarna gett resultat. Hur stor segern är, om det är ens är en reell seger, vet vi först på onsdag.

SvD skriver mer här

Uppdaterat: Se även Michael Geist , Christian Engström ,

Uppdaterat 2: Dn

Det här inlägget postades under , . 1 kommentar

USA ger klartecken för offentliggörande av avtalstexten – men det kommer kosta

Postad den av acta

Inför 8e förhandlingsrundan i Nya Zeeland som inleddes igår gjorde den amerikanska regeringen ett kort uttalande som berörde kraven på ökad insyn för allmänheten i förhandlingsprocessen. I uttalandet hävdas att öppenhet i processen är en prioritet för USA, men att det krävs avgörande framsteg under dagens förhandlingar rörande sakinnehållet för att USA skall kunna vara med och offentliggöra en utkasttext som ger ”meningsfull information till allmänheten och som kan utgöra basen för en produktiv dialog”. USA hoppas således att den nuvarande utkasttexten kommer att rensas upp och tillräckliga förhandlingsframsteg göras så att mötesdelegaterna kan ha en ”meningsfull” text att offentliggöra.

USA:s uttalande visar ganska tydligt att de fortfarande utgör ett av de större hindren för ett offentliggörande av utkasttexten och insyn i förhandlingarna för allmänheten. Uppenbarligen försöker USA sätta press på EU (där Kommissionen satts under hårt tryck av Parlamentet att offentliggöra texten) för att få EU att gå med på sakinnehåll där USA och EU i nuläget är allt annat än överens. Således är USA i sak beredda att offentliggöra texten, men, offentliggörandet lär kosta. EU kommer, i så fall, att få lägga sig i frågor där man i nuläget är oense med USA, bl.a. rörande avtalets omfång (EU vill att avtalet innefattar patent) och, i alla fall officiellt,  i delar av sakinnehållet. USA är alltså beredda att ge öppenheten en chans. Men det kommer kosta. Frågan är bara hur mycket.

Det här inlägget postades under , , , . Kommentera

”Sanningen om ACTA” i Parlamentet igår

Postad den av acta

Igår (6e april) anordnade den liberala gruppen i EU-Parlamentet, ALDE, en ”hearing” om ACTA-avtalet under parollen ”sanningen om ACTA”. På talarlistan fanns bl.a. Michael Geist (juridikprofessor och ACTA-expert), Luc Devigne (Chef för Kommissionens DG Trade), Malcolm Hutty (Ordförande i EuroISPA) och Stefan Krawzyk från E-bay. Onekligen börjar debatten om ACTA att hetta upp. Hörsalen i Parlamentet var överfull med åhörare, vilket fick många kostymklädda herrar att följa diskussionen från golvet.

Prof. Michael Geist inledde föreställningen med en presentation om vad han ansåg vara problemen med ACTA-avtalet, och varför alla medborgare, såväl i Kanada som EU:s medlemsländer, bör vara oroliga. Geist listade tre huvudskäl till oro; Öppenheten och insynen, innehållet, samt långsiktiga effekter. Han slog bl.a. fast i sin presentation att ACTA-avtalet är ett Immaterialrättsavtal, inget handelsavtal (vilket används som argument för den tuffa sekretessen), och att de läckor som hittills funnit sin väg ut på internet tydligt demonstrerar att beivringen av befintliga upphovsrättslagar sträcker sig långt längre än att enbart appliceras på illegala verksamheter i kommersiell skala. Han radade även upp flertalet problematiska aspekter med det som ser ut att bli innehållet i Avtalstexten, allt från avtalets omfattning till de straffrättsliga åtgärderna, 3 – strikes som utkasttexten om rättsliga följder för de som filmar en biovisning. De långsiktiga effekterna bedömde Geist som särskilt allvarliga, då ACTA-avtalet bl.a. innebär ett skifte från den tidigare multilaterala förhandlingsprocessen i liknande frågor. Immaterialrättsfrågor har tidigare avhandlats inom WIPO (World intellectual property organisation), där insynen i processen också är betydligt bättre för den enskilde medborgaren. ACTA-parternas egenmäktiga förhandlingar riskerar således att inte enbart ge en betydligt sämre insyn i processen från medborgarnas synvinkel, utan även på sikt underminera WIPO. Geist sammanfattade även med att hävda att ACTA-avtalets beivrande åtgärder tycks bli högst ineffektiva, och att avtalet innebär ett allvarligt hot mot demokratiska medborgares privatliv.

Efter Geist tog Luc Devigne, chefen för DG Trade, över och höll en snarast identisk presentation som den som han höll i samband med Kommissionens Stakeholdermöte för ett par veckor sedan (vilket han också erkände). Devigne hävdade, precis som då, att EU-Kommissionens linje är att inget obligatoriskt 3-strikes skall finnas med i avtalet, och ingen förändring av befintlig EU-lagstiftning på området skall behöva göras. Att ingen lagstiftning kommer behöva förändras har hörts från i princip alla regeringar inblandade i förhandlingarna, vilket fick flera åhörare att undra vad som egentligen är poängen med avtalet om det ändå inte kommer förändra någonting. Devigne fick efter sin ganska korta presentation många bitska frågor från publiken. I publiken återfanns förutom många NGO-representanter även en hel del EU-parlamentariker. Han fredade sig dock skickligt och höll fast vid sina tidigare uttalanden, vilka i princip inte betyder någonting, då han inte kommenterar några läckor och enbart diskuterar EU-Kommissionens inställning.

Efter en ur ACTA-synpunkt hyperintensiv mars månad väntar nu de flesta på det kommande förhandlingsmötet i Nya Zeeland som inleds om en dryg vecka. Om Kommissionen inte ger Parlamentet tillgång till utkasttexten efter detta möte, har Parlamentet hotat med domstol. Vi har onekligen ett par spännande veckor framför oss.

Det här inlägget postades under , , , . Kommentera

Gränskontroller som genomsöker privata MP3:er kan mycket väl bli del av ACTA

Postad den av acta

Utkastet på avtalstext till ACTA-avtalet som läckte igår innehåller mycket information som redan läckt. Det som dock är intressant att se är var de olika länderna har positionerat sig i förhandlingarna. Här nedan följer kortare sammanfattning av de värsta delarna i avtalet (efter en hastig genomläsning). Tendensen i förhandlingarna tycks vara att USA, understött av Japan, kräver ett så långtgående avtal som möjligt, medan bl.a. EU, Kanada och Nya Zeeland föredrar lite mildare formuleringar. EU:s ståndpunkt är dock inte helt konsekvent, och framför allt inte så ”progressiv” som man försökt få det att framstå i sina senaste uttalanden. Vi skall dock hålla i minnet att följande text är två månader gammal, varav EU förstås skulle ha kunnat ändra sin förhandlingsposition radikalt, även om detta förstås är mindre troligt.

Frågan om ISP liability lever vidare. Det är svårt att konkretisera de eventuella juridiska implikationerna utifrån den i nuläget högst röriga utkasttexten, men EU:s option 2 under avsnitt 1, civil enforcement, lämnar en del övrigt att önska: ”Each Party shall ensure that, where a judicial decision is taken finding an infringement of an intellectual property right, the judicial authorities may issue against the infringer an injunction aimed at prohibiting the continuation of the infringement. The Parties shall also ensure that right holders are in a position to apply for an injunction against intermediaries (läs: internetleverantörer) whose services are used by a third party to infringe an intellectual property right”. Inom den här högst luddiga formuleringen går det att läsa in att rättighetsinnehavare kan dra internetleverantörer vars användare ägnar sig åt immaterialrättsbrott inför domstol. 

Under avsnitt 2, det om ”Border Measures”, är det definitivt inte solklart att individuella resenärers ägodelar (som bärbara datorer och MP3:er) undgår gränskontroll. I EU:s förslag på text under punkt 3 kan vi läsa att ”Where´s a traveler´s personal baggage contains goods of a non-commercial nature within the limits of the duty-free allowance and there are no material indications to suggest the goods are part of commercial traffic, each Party may consider (min markering) to leave such goods, or part of such goods, outside the scope of this section. ”

Vad betyder då detta? Jo, för det första att Kommissionens representant med största sannolikhet ljög under en utfrågning i Parlamentets utskott för internationell handel (INTA) i februari. Carl Schlyter frågade explicit om EU:s position i den här frågan, och Kommissionens representant hävdade då att EU:s linje var att ordet ”shall” skulle stå i stället för ”may”, vilket som alla förstår blir två radikalt skilda betydelser i den här frågan. Att undantas ”kan göras” och att undantag ”skall göras” innebär skillnaden mellan att ha eller inte ha gränskontroller med befogenhet att söka igenom individers MP3:er.

Detta innebär att Kommissionens representant ljög, medvetet eller omedvetet, under utfrågningen i INTA, men därutöver att Kommissionen, såvida EU inte radikalt förändrat sin position, även tummade lite på sanningen under det senaste Stakeholdermötet då man hävdade att EU inte kommer att acceptera att ACTA-avtalet innehåller paragrafer som ger ex. tullmyndigheter rätt att genomsöka personligt bagage (som laptops och MP3:er). Det blir snarast lite smålustigt att EU i förhandlingarna lägger förslag på att undantag kan göras mot detta förfarande, snarare än att detta förfarande inte kan komma på tal överhuvudtaget. (för mer info om utfrågningen i INTA, se ett tidigare blogginlägg med namnet ”Utfrågning av Kommissionen i INTA”).

Under avsnitt 3, ”criminal enforcement”, definieras faktiskt vad ”commercial scale” är för något. Detta inkluderar bl.a. ”b) willful copyright or related rights infringements for purposes of commercial advantage or (US/J private) financial gain.” Detta betyder således att kommersiell skala är i princip samma sak som i IPRED. Har du laddat ner en låt värderad till 10 kr (vilket antas medföra att en domstol måste slå fast att du i annat fall köpt den) betyder detta att du ägnat dig åt illegal fildelning i kommersiell skala, även utan implementerandet av USA:s och Japans tydligare formulering (private financial gain). Därav blir EU:s prat om att ”ACTA bara riktar sig mot illegal fildelning i kommersiell skala” ganska innehållslöst, med tanke på att kommersiell skala således definieras som, med lite vilja, all form av illegal fildelning.

Ytterligare hårresande saker, som vi dock förvisso redan kände till via tidigare läckor, är att videoupptagning under en bio, d.v.s. någon i publiken ”screenar” föreställningen, skall medföra ”criminal procedures and penalties to be applied”. Detta gäller oavsett om det är hela eller bara 30 sekunder av filmen som filmas. Bl..a. Australien och Nya Zeeland är emot den här delen, medan EU än så länge inte har någon definitiv åsikt utan fortfarande utvärderar förslaget.

En ganska ovidkommande men smålustig sak är att EU har lyckats implementera lite av sitt allt som oftast tomma klimatprat i ACTA-avtalet. Under avsnitt fyra, ”Enforcement practices”, återfinns punkt 4.5, på förslag av EU, som lyder: ”destruction of ingringing goods – In cases where confiscated goods found to be infringing intellectual property rights are to be destroyed, Parties shall endeavour to take environmental concerns into account when deciding on the destruction method.” Det är greenwashing som heter duga!

Så, vad kan man säga, har ACTA-avtalet blivit det där schyssta avtalet som respekterar medborgerliga fri – och rättigheter som EU-Kommissionen verkar vilja få oss att tro? Svaret är nej, definitivt inte. Det är i sitt nuvarande utseende precis så förfärligt som vi misstänkt.

Uppdaterat: Carl Schlyter uttalar sig om ACTA-läckan i Sveriges Radio P3

Det här inlägget postades under , , , . 1 kommentar

Ny ACTA-läcka

Postad den av acta

En konsoliderad version av avtalstexten har läckt ut på nätet. Det är franska ”La quadrature du net” som kommit över texten och släppt den på sin hemsida. Texten är från den 18e januari, så det är oklart hur mycket texten i det läckta dokumentet överenstämmer med den nuvarande texten.

Avtalstexten innehåller fullt med ”brackets” som tydliggör vilken form av formuleringar de olika förhandlingsparterna drivit och driver. Texten är på mastiga 56 sidor, men vi kommer att försöka publicera någon form av sammanfattning här så snart som möjligt.

Det här inlägget postades under , , . 1 kommentar

EU överens om att driva på för öppenhet

Postad den av acta

Häromdagen antogs en överenskommelse i Eu´s handelspolitiska kommitté (Trade Policy Committee (TPC) om att EU ”aktivt skall uppmuntra”förhandlingsparterna i ACTA-avtalet om att ställa sig bakom den nu antagna Eu-linjen att offentliggöra avtalsutkastet i ACTA-förhandlingarna.

Överenskommelsen är ett resultat av ett förslag från 13 medlemsländer, däribland Sverige, som beskrev behovet av ökad öppenhet och insyn i förhandlingarna.

Huruvida den antagna EU-linjen kommer vara tillräckligt för att övertyga USA m.fl. om att offentliggöra avtalstexten återstår att se, framför allt då det är något oklart vilken grad av politisk påtryckning ”uppmuntra” egentligen innebär.

Sannolikt gick EU-Kommissionen, som fått utstå hård kritik från framför allt EU-parlamentet på sistone, med på de 13 medlemsstaternas linje för att, officiellt sett, ha ”ryggen fri”. Likväl är dock den antagna överenskommelsen ett steg i rätt riktning, även om det som sagt är oklart om den kommer att ge något faktiskt resultat.

Läs den svenska regeringens pressmeddelande här

Det här inlägget postades under , , . Kommentera

RSS Prenumerera