Hemlighetsmakeriet är i full gång igen

Postad den av acta

Spekulationerna om vad som egentligen hände under senaste ACTA-förhandlingen i Schweiz fortsätter. Det tämligen tama pressmeddelandet från parterna sade i princip ingenting, och någon ny inblick i vad som pågår har inte delgivits allmänheten. Enligt IP-Watch så beror detta på att en av förhandlingsparterna satt sig på tvären. I enlighet med den tidigare konsensusbaserade beslutsformen för transparens i förhandlingarna har således de andra parterna fått anpassa sig, vilket är anledningen till att ingen uppdaterad version av avtalet gjorts tillgänglig för allmänheten, trots att det enligt källor gjordes stora framsteg under förhandlingarna i Schweiz. EU och Kommissionens förhandlare Luc Devigne har beklagat att texten inte offentliggörs. Vilken part det är som inte längre accepterar någon offentlig insyn i förhandlingarna framgår inte, men en lågoddsare är att det rör sig om USA, som tidigare satt sig på tvären.

Idag måndag kommer en sluten briefing hållas i EU-Parlamentet, där EU-Kommissionen briefar INTA (utskottet för Internationell Handel) om den senaste rundan i ACTA-förhandlingarna. Sekretessen tycks vara tillbaka på sin gamla vanliga orimliga nivå, så den öppenhet som var temat under den 8:e förhandlingsrundan är nu som bortblåst. Med största sannolikhet sekretessbeläggs allt som sägs under den genomgången, vilket gör det omöjligt att föra vidare någon information hit.

Den Gröna gruppen i EU-Parlamentet fortsätter dock att hålla trycket uppe i ACTA-frågan, och kommer återigen att ha en workshop på ämnet imorgon den 13:e juli. Besökarna består, precis som tidigare, av en samling av de främsta experterna på ACTA-avtalet från civilsamhället. Den Gröna gruppen (Greens/EFA) har sedan tidigare starkt kritiserat återgången till hemlighetsmakeriet i och med den senaste förhandlingsrundan i Schweiz.

De gröna parlamentsledamöterna lär också kräva tydliga besked av Kommissionens ACTA-förhandlare Luc Devigne under eftermiddagens briefing.

Det här inlägget postades under , , . 2 kommentarer

9:e förhandlingsrundan om ACTA har inletts

Postad den av acta

Den 9:e förhandlingsrundan inleddes igår kl. 9 på morgonen i Luzern,  beläget i mitten av Schweiz.

agendan för förhandlingarna står framför allt kapitlet ”Enforcement in the Digital Environment” (d.v.s. kapitlet om Internet), som kommer behandlas idag och i morgon. De flesta andra kapitel kommer också att diskuteras, men inte i lika hög grad.

Den franska aktivistgruppen La quadrature du net  har tillsammans med organisationen Act-Up Paris deltagit i en delegation som träffade ACTA-förhandlarna igår, då civilsamhället återigen framförde sina farhågor med ACTA-avtalet. De har också fått en del aktivister på plats som framför sina protester där förhandlingarna äger rum.

Enligt rapporter från källor med insyn så är det förhandlarnas ambition att avsevärt öka takten på förhandlingarna. Det är knappast troligt att den pågående förhandlingsrundan kommer att vara tillräckligt för att sy ihop avtalet, men om stora framsteg görs den här veckan är det fullt möjligt att avtalet hinner färdigställas under en senare förhandling i höst.

Vad som kommer att bli officiellt efter veckans förhandlingar är oklart. Parterna kommer avslutningsvis att ha en diskussion om öppenheten och allmänhetens insyn i processen under torsdagen, men det är oklart om parterna återigen kommer att offentliggöra det uppdaterade avtalsutkastet. I värsta fall kommer vi troligen återigen att få förlita oss på kommande läckor.

Vi följer förhandlingarna kontinuerligt, och all information som sipprar ut därifrån kommer att komma upp på bloggen, så håll utkik.

För de som inte har stenkoll på problemen med ACTA har den evigt citerade ACTA-experten och juridikprofessorn Michael Geist lagt upp ett av sina många tal (på engelska) om ACTA och dess effekter på sin hemsida.

Det här inlägget postades under , . 1 kommentar

De gröna Parlamentarikerna håller trycket uppe på Kommissionen

Postad den av acta

Idag har fyra gröna EU-parlamentariker; Carl Schlyter, Christian Engström, Yannick Jadot och Sandrine Bélier, ställt två nya frågor till Kommissionen rörande ACTA-avtalet och dess potentiella inverkan på exempelvis tillgången till generiska mediciner.

Den ena frågan berör huruvida Kommissionen anser det förenligt att ingå ACTA-avtalet samtidigt som ACTA kommer att påverka förmågan att uppnå tidigare ingångna avtal och utfästelser EU gjort relaterat till global hälsa, bl.a. i ”Council Conclusions on the EU role in Global Health”.

Den andra frågan fokuserar på frånvaron i ACTA av många av de ”skyddsmekanismer”   som ingår i TRIPS-avtalet. Följdkonsekvenserna av detta kan mycket väl innebära ett hårt slag för generiska mediciner, som med ACTA:s starkare formuleringar för att stoppa all misstänkt varor även ”på genomresa” (in transit) riskerar att beslagtas i exempelvis EU (detta sker redan i viss skala, vilket föranlett att Indien och Brasilien nu anmält EU till WTO).

Man frågar också om Kommissionen planerar att genomföra den konsekvensanalys av ACTA som EU-Parlamentet bad om i samband med sin antagna resolution i mars, då framför allt med frågan om generiska mediciner i åtanke.

Frågorna i sin helhet kommer inom kort att finnas tillgängliga via den gröna gruppen i EU-parlamentets kampanjsida om ACTA.

För att förenkla: fråga 1 och fråga 2

Det här inlägget postades under , , , . Kommentera

Hemlighetsstämplad kritik mot EU-kommissionens hemlighetsstämpling

Postad den av acta

I ett yttrande från EU-parlamentets rättsliga avdelning kritiseras  EU-Kommissionens hemlighetsstämpling av ACTA-förhandlingarna och hanteringen gentemot EU-parlamentet.

Tyvärr kan vi inte säga mer än så, eftersom kritiken mot hemlighetsstämplingen är hemlighetsstämplad 🙂

Orwell vred sig just ytterligare ett varv i graven.

Det här inlägget postades under , . 2 kommentarer

Nytt svar från Kommissionen på ACTA-fråga

Postad den av acta

Kommissionen har idag genom handelskommissionär Karel De Gucht svarat på den skriftliga fråga Carl Schlyter m.fl gröna parlamentariker ställde till Kommissionen apropå Kommissionär Neelie Kroes uttalande om ACTA-avtalet. I korthet säger De Gucht att Kommissionen har förklarat sin uppfattning om avtalet, gjort förtydliganden samt verkat för att utkasttexten skulle offentliggöras, så att ”missförstånd, rykten och förvrängningar” kring vad som står och vad som inte står i avtalet kunde undvikas.

Lite komiskt kan tyckas, med tanke på att tolkningarna och meningsskiljaktigheterna om acta-avtalet och dess text nu är större än någonsin.

De Gucht hävdar även att Kommissionen i ”praktiken” har uppfyllt parlamentets resolution om ACTA (P7 TA(2010)0058), även om det formella svaret fortfarande utarbetas. Hur De Gucht anser att Kommissionen uppfyllt parlamentets krav på att göra en konsekvensanalys av acta utifrån inverkan på medborgerliga rättigheter (punkt 7), eller uppfyllt punkt 9 att begränsa ACTA-avtalet till att enbart innefatta varumärkesförfalskning (counterfeiting) framgår ej av svaret.

De Gucht anser vidare att Parlamentet har fått fullständig information om förhandlingarna i enlighet med Lissabonfördraget (vilket var en av huvudpunkterna i den skriftliga frågan). Således får vi anta att Kommissionen kommer att förse Parlamentet med en uppdaterad avtalstext och fullständig information även efter nästa förhandlingsrunda i Schweiz.

Det här inlägget postades under , , , , . 1 kommentar

Nytt brev till WTO från de gröna

Postad den av acta

Efter att ha fått svar på sitt första brev till WTO och WIPO,  skickade de 7 gröna parlamentarikerna igår ett nytt brev till WTO.

I brevet hänvisar man bl.a. till att Indien och Brasilien vänt sig till WTO för hjälp i och med att EU beslagtar generiska mediciner som färdas via unionen. Möjligheten att beslagta produkter ”på genomresa” (in-transit) innefattas och utökas i ACTA-avtalet. De gröna parlamentarikerna frågar WTO hur den rådande tvisten kan komma att påverka ACTA, om exempelvis WTO går på Brasilien och Indiens linje. Ett ACTA-avtal som medger rätt att beslagta produkter enligt ovanstående principer skulle i så fall kontrastera mot WTO:s provisioner.

Man ber även WTO kommentera vilka potentiella effekter framförhandlandet av ACTA kan få på generella provisioner kring immaterialrätt.

Hela brevet återfinns här .

Det här inlägget postades under , , . 1 kommentar

Kommissionen håller fast vid sin linje, trots att ACTA-kritikerna bevisligen kan läsa.

Postad den av acta

Förra veckan höll EU-Kommissionen en briefing för EU-Parlamentet angående den senaste förhandlingsrundan om ACTA-avtalet, den åttonde i ordningen, som hölls i april i Nya Zeeland.

Luc Devigne, chef för DG Trade och vanligtvis kontaktlänken mellan EU-Kommissionen och EU-Parlamentet,  inledde briefingen med en presentation. Han hävdade att den 8: e omgången av ACTA-förhandlingarna präglades av stora framsteg, såväl på områdena om öppenhet som gällande själva sakinnehållet. Han fortsatte med att, återigen, konstatera att fördraget enbart syftar till att komma åt storskaliga överträdelser och att ACTA endast handlar om ”beivring” (enforcement), inte att förändra existerande lagstiftning på området. Således är ACTA-fördraget förenligt med både EU: s lagstiftning och den nuvarande nivån av harmonisering av immaterialrättslagstiftning inom EU.

”Det [ACTA-avtalet] kommer inte innebära några nya konsekvenser för EU-medborgarna”, hävdade Devigne.

Vad är då syftet med fördraget om det ändå inte innebär några förändringar, kan man fråga sig? Devigne hävdade att inte alla länder i världen har en immaterialrättslagstiftning som är lika ”bra” som i EU. Således är avtalet likväl av stort värde, även om inga ytterligare förändringar görs av den nuvarande EU-lagstiftningen.

Han tillade vidare att han är nöjd med framstegen gällande öppenhet och att inga ”three strikes” återfinns i avtalet (han lade emfas vid att han uppfattade detta som väldigt tydligt) och inte heller att avtalet kommer att ha någon inverkan på tillgången till generiska läkemedel.
 
Det fanns vidare vissa meningsskillnader under den senaste förhandlingsrundan, främst mellan EU och USA i frågor som gäller bl.a. avtalets omfattning och frågan om geografiska indikatorer. Vissa skillnader kvarstår mellan EU och USA på de flesta kapitel, inklusive kapitlen om Internet, civilrättsliga åtgärder och straffrättsliga åtgärder. USA driver fortfarande på för att kriminalisera ”cam cording” (ex. i biosalongen filma hela eller delar av en biofilm), medan EU håller emot, främst eftersom det inte finns någon harmonisering av lagstiftningen inom EU gällande den frågan.

Nästa förhandlingsrunda (den nionde) kommer att hållas i Schweiz i slutet av juni eller början av juli.

Efter Devignes presentation följde en stor mängd frågor, som rörde allt från institutionella frågor till frågan om öppenhet och insyn.

Rörande insyn och öppenhet så finns inga ytterligare överenskommelser, sade Devigne. Efter att parterna enades att släppa en konsoliderad version av avtalet, har inga ytterligare beslut i frågan tagits.

Således kan den version av avtalet som offentliggjordes den 21a april mycket väl bli den enda formen av insyn som allmänheten kommer att få.  

Den institutionella ramen diskuterades inte under 8: e rundan, men det är inte ett mål hos ACTA-parterna att underminera befintliga institutioner som WIPO eller WTO.  ”ACTA kommer att gå längre, inte underminera befintliga överenskommelser gjorda i WIPO och WTO”, hävdade Devigne.

Några frågor kring definitionen av ”kommersiell skala” (commercial scale) och stor skala (large scale) ställdes, där frågeställarna uttryckte viss oro över att den nuvarande definitionen skulle kunna omfatta individer, eftersom även privatpersoner på nätet fort kan komma upp i kvantiteter som skulle kunna klassas som ”storskaliga”. Devigne svarade att det är ”mycket möjligt att det kan vara individer, men det är inget nytt.” Han tillade att det är för domstolarna att avgöra, även om han trodde att det var uppenbart att målet för ACTA-avtalet är att komma till rätta med storskaliga brott mot immaterialrättslagarna.

På nästa möte i Schweiz kommer hela avtalet att diskuteras (alla kapitel). Parterna har fortfarande ambitionen att förhandlingarna kommer att avslutas under 2010. Skillnaderna i fråga om avtalets omfattning kvarstår, men enligt Devigne så kommer EU att hålla fast vid sin ståndpunkt att alla IP-rättigheter (däribland patent) bör omfattas av ACTA-avtalet. Många parter (däribland USA) vill bara att varumärkesskydd och upphovsrätt bör ingå.

Devigne bemötte även innehållet i EU-Parlamentets resolution om ACTA, där det bland annat finns en artikel som påbjuder Kommissionen att arbeta för att ACTA-avtalet begränsas till att enbart behandla varumärkesförfalskningar. ”Ja, det finns en punkt som vill fokusera på varumärkesskydd, men det finns också andra punkter i denna resolution. Man måste läsa hela resolutionen”  sade Devigne.

Han tillade vidare att ACTA utan tvivel är ett komplicerat avtal, och förhandlingarna är krävande.. När det gäller de existerande åsiktsskillnaderna mellan parterna tillade han:
”Vi kanske inte når dit vi vill nå, men vi kommer inte hamna där vi inte vill hamna, eftersom vi inte kommer att tillåta det”.

Så värst mycket nytt blev således inte sagt under briefingen. Devigne och Kommissionen fortsätter att hålla fast vid vad de alltid har sagt. Stundtals kan Devignes tolkning av avtalstexten tyckas lite väl välvillig.  Bara för att Kommissionen bestämt hävdar att ACTA-avtalet inte innehåller några provisioner om ”three strikes” betyder inte det att avtalet likväl inte kommer resultera i detsamma. Oavsett vad Kommissionen stundtals kan tyckas tro, så kan även ACTA-kritikerna läsa. Och man behöver inte vara juridikprofessor för att förstå att ACTA-avtalet innehåller formuleringar som nycket väl kan få de katastrofala konsekvenser, både för internet och för tillgången till generiska mediciner, som kritikerna hela tiden har hävdat.

Det här inlägget postades under , , , . 3 kommentarer

Lyckad och givande workshop om ACTA i Parlamentet

Postad den av acta

Det var fullsatt i lokalen och närmare 1000 personer följde med via nätet när ACTA workshopen som arrangerades av Carl Schlyter och Christian Engström genomfördes igår. Under två timmar diskuterade aktivister, experter och politiker problemen med ACTA och hur man bör gå vidare i arbetet för att stoppa eller radikalt ändra dess innehåll. Trots att Kommissionen i flera pressmeddelanden har hävdat att avtalet inte innehåller några ”three strikes” eller andra ”uppseendeväckande” delar, består oron bland ACTA-kritikerna.

Gaelle Krikorian, från Access to knowledge, var en av de första talarna:

”Vår oro är berättigad. Vår mobilisering får inte avta. Balansen mellan skydd för den personliga integriteten och rättighetsinnehavarnas intressen lyser fortfarande med sin frånvaro.” Hon sade även att ”ACTA kommer att innebära att billiga mediciner kommer att beslagtas vid gränskontrollerna, det räcker med en misstanke om att de är förfalskade”.

Sophie Bloemen, från Health action international, en organisation som arbetar för ökad tillgång till mediciner, belyste problemen med de befintliga avsnitten i avtalet om så kallad ”third party liability”. I värsta fall kan företag som tillverkar ingredienser till medicin fällas som ”infringing intermediary”. Hon lyfte även fram kostnaderna av att införa de kontrollmekanismer som ACTA-avtalet resulterar i. I många länder kommer knappa offentliga resurser behöva användas för att skydda multinationella företags intressen. Hon bemötte även många ACTA-förespråkares argument om att ACTA är viktigt för folkhälsan då det hjälper till att stoppa många illegala mediciner som är hälsovådliga. ”Ett utökat beivrande av immaterialrätt är inte rätt sätt att arbeta för förbättrad folkhälsa”, sade Bloemen.   

Ashutosh Jindal, rådgivare på den indiska ambassaden, var även han kritisk mot ACTA. Den indiska regeringen har varit nöjd med de pressutskick där ACTA-parterna beskrivit att generiska mediciner (som Indien är en stor exportör av) inte kommer att påverkas. Men när man läser utkasttexten kvarstår oron. ”Det behövs mer än goda avsikter i texten”, sade Jindal.

Christoffer Kullenberg, från telecomix och Julia-gruppen, sade att ingen nätneutralitet kan bevaras om internetleverantörerna blir ansvariga för sina användares nätbeteenden. Telekomdirektivet garanterade att inga användare skulle kunna stängas av från nätet, men nu verkar ACTA komma att ändra på detta.

Joe McNamee, från EDRi (European Digital Rights), såg delarna om ISP liability i ACTA som en del i någonting större. Han hänvisade bland annat till en kommande OECD-konferens om ISP liability, och menade på att rättighetsinnehavarna nu arbetar i flera forum och insitutioner för att driva igenom att Internetleverantörerna blir ansvariga för vad deras användare gör på Internet.

Jérémie Zimmerman, från franska La Quadrature du net (som var den organisation som fick tag i och läckte hela ACTA-avtalet i slutet av mars) , menade att allt vi fruktat med ACTA fortfarande finns kvar. Den ACTA-kritiska rörelsen måste fokusera på att fortsätta angripa ACTA-avtalets legitimitet, fortsätta att påverka sina nationella ministrar, Kommissionen, m.fl. ACTA innehåller fortfarande delar som hotar yttrandefriheten, innovationer och tillgången till mediciner. ”Vi ger inte ACTA-avtalet någon legitimitet just för att det inte har någon, varken nu eller i framtiden”, sade han.

James Love, Knowledge Ecology International (KEI), pekade på skillnaderna i ACTA och TRIPS och hur man utelämnat mycket av delarna i TRIPS som medför ett större skydd för den personliga integriteten. Han menade också på att ACTA-parternas val att enskilt förhandla fram ett nytt avtal är ett resultat av att exempelvis WIPO numera är ett såpass öppet forum så att medborgarrättsgruppen kan delta aktivt i diskussionerna. I stället för att argumentera försöker rättighetshavarna helt enkelt trycka på för att dessa öppna forum skall undvikas. 

Hela workshoppen webstreamades och ligger uppe på den gröna gruppens kampanjsida. Första halvtimmen består mest i att folk riggar utrustning, så för den intresserade rekommenderas att man börjar titta en bit in i klippet.

Det här inlägget postades under , , , . 2 kommentarer

Relativ enighet bland ACTA-sammanfattningarna – Problemen kvarstår

Postad den av acta

Sedan ett utkast på ACTA-avtalet blivit officiellt förra veckan (och vi här publicerade en sammanfattning)har successivt allt fler sammanfattningar av texten börjat publiceras runt om på nätet. Både medborgarrättsgrupper, journalister, kritiska politiker och internetleverantörer verkar relativt eniga om att den oro som hela tiden funnits för hur ACTA-avtalet skall se ut är befogad.

CCIA, en amerikansk icke vinstdrivande paraplyorganisation för data – och kommunikationsföretag, är väldigt kritiska mot delarna som berör ISP liability. I ett uttalande säger man att ”de som försvarar ACTA säger att det inte kommer att förändra amerikansk lagstiftning. Men i verkligheten exporteras de mest lömska delarna av vår digitala upphovsrättslagstiftning samtidigt som delarna i vår lagstiftning om skydden och konsumenternas rättigheter blir frivilliga att implementera i ACTA-avtalet.”

Sean Flynn från American Univeristy Washington College of Law instämmer, och säger att ”Vad man generellt gör i ACTA är att man exporterar de mest kontroversiella (även i USA) delarna av amerikansk lagstiftning till andra länder”. Flynn hänvisar även till den totala brist på tillförlitliga studier rörande industrins påstådda förluster på grund av piratverksamhet, som vi tidigare skrivit om här. Rob Pegoraro från Washington Post instämmer också i att stora delar av det värsta i amerikansk lagstiftning nu kommer cementeras i ACTA, och i värsta fall kommer även ännu värre avsnitt importeras tillbaka till amerikansk lagstiftning.  

När det gäller ”three strikes” är enigheten också stor. Visst är det som så att termen ”three strikes” eller graduated response inte finns att återfinna explicit i avtalstexten. Oron för ett liknande förfarande kvarstår dock, och det är allmänt erkänt bland kritikerna att en sådan här del inte behöver stå explicit i texten för att fortfarande i realiteten innebära detta. Matt Daves, rådgivare i upphovsrättsfrågor för Australian Digital Alliance, anser att det stora hotet i ACTA, trots frånvaron av den explicita formuleringen, är att ACTA-avtalet i sitt nuvarande utseende uppmuntrar till motsvararande ”graduated response”. Rashmi Rangnath från ”Public Knowledge” anser att ”three strikes” mycket väl kan bli en del i det ”långtgående samarbetet” mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer, som nämns i avtalstexten. Rob Pegoraro (Washington Post) tycker sig återfinna ”three strikes” i en inbäddad variant när avtalstexten nämner delen om hur internetleverantörer kan anses tvugna att avsluta internetabonnemang där användaren ägnar sig åt ”piratverksamhet”.

När det gäller omfånget tycks de flesta oroade. Sean Flynn tolkar det som otvetydligt att formuleringarna som i nuläget lyder angående vem som kan beröras av de straffrättsliga åtgärderna även innefattar personer som fildelar för privat bruk.

Det råder även konsensus kring att det enda formuleringen om att parterna ”may exclude” gällande gränskontroller och genomsökningar av privata mp3:er, laptops och liknande egentligen säger är just det; att parterna kan undanta detta. Det säger således inte, vilket EU-Kommissionen bland annat hävdat, att det slås fast att sådana starkt integritetskränkande gränskontroller inte blir en del i ACTA. Anledningen att oroas finns således kvar.

Michael Geist har sammanställt ett par länkar till relevanta sammanfattningar (på engelska), som återfinns här.

För de som vill ögna igenom avtalet på egen hand finns det förutom på engelska nu också på franska.

Det här inlägget postades under , , . 1 kommentar

DN citerar ACTA-kritiker

Postad den av acta

Efter att kritiken inom bloggosfären varit ganska hård mot ”mainstreamsmedias” rapportering efter gårdagens offentliggörande av ACTA-avtalet har nu Dagens Nyheter fått in en något mer nyanserad artikel. I stället för att bara fråga departementsfolk och Kommissionen har nu även andra politiker och bloggares åsikter citerats i någon mån.

Carl Schlyter är citerad i artikeln, och säger följande:

– Avtalet verkar fortfarande vara fyllt av medborgarrättsvidrigt innehåll. Det är oroväckande att tonvikten verkar ligga på att upphovsrättsinnehavare ska samarbeta med internetleverantörer och tullmyndigheter.

För er som inte gjort det, läs gärna vår sammanfattning av ACTA-avtalet, som publicerades här igår (21/4).

Det här inlägget postades under , . Kommentera

RSS Prenumerera