Carl Schlyters debatt i Aktuellt

Postad den av acta

Igår mötte Carl Schlyter den moderate EU-Parlamentarikern Christoffer Fjellner i debatt om ACTA-avtalet i Aktuellt. Hela debatten finns här

Media har satt igång och skrivit lite om ACTA redan idag, lite länkar; Svd , SVT, DN,

Mer SVT

3 kommentarer

Land efter land stoppar ratificeringen av ACTA-avtalet – Nu säger även Tyskland stopp

Postad den av acta

Först var det Polen. För några dagar sedan var det Tjeckien och Slovakien. Enligt tyska Der Spiegel blev det häromdagen även klart att Lettland stoppar sin ratificeringsprocess av ACTA. Enligt ekonomiminister Daniels Pavluts kommer Lettlands regering att avbryta ratificeringen då flera experter oroas över avtalets potentiella konsekvenser. Han utlovar en ordentlig dialog med civilsamhället och övriga intressenter innan något nytt beslut kring ACTA-avtalet tas. För en liten stund sedan kom även rapporter från Tyskland om att regeringen där beslutat att tillsvidare avbryta sin ratificeringsprocess. Enligt justitieminister Sabine Leutheusser-Schnarrenberger kommer Tyskland avvakta beslutet i EU-Parlamentet innan man går vidare med ratificeringen i Tyskland.

Tjeckien, Lettland och Slovakien må vara små aktörer i sammanhanget, men Tyskland och Polen är det definitivt inte, och även om ingen av länderna sagt definitivt nej till ACTA så innebär det faktum att man avbrutit sina respektive ratificeringsprocesser att man är bekymrade över avtalet och dess potentiella konsekvenser, och uppenbarligen påverkats av de stora protester som hittills riktats mot avtalet, protester som alltså kommer bli ännu större i morgon.

Historien om ACTA-avtalet går vidare, men det känns ändå som om chanserna att stoppa det faktiskt växer för varje dag som går.

 

 

3 kommentarer

Världsomspännande protester mot ACTA att vänta i morgon

Postad den av acta

I Sverige hann vi med våra acta-demonstrationer förra helgen, men på de flesta andra håll kommer de stora demonstrationerna mot ACTA-avtalet att hållas i morgon, lördag. Flera länder, däribland som sagt Sverige, har redan hållit landsomfattande protester, men i majoriteten av världen är det alltså den 11:e februari som är det samlade datumet för ACTA-demonstrationer. Demonstrationer och protester mot avtalet kommer att hållas, i de flesta fall på flera orter, i Australien, Belgien, Bulgarien, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Holland, Italien,Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Mexiko, Polen, Portugal, Rumänien,
Spanien,Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, USA och Österrike.

I Riga (13e) och på flera håll i Danmark (25e) kommer också protester att äga rum, men alltså först senare. Organisationen Access Now har satt ihop en lista med alla demonstrationer samt länkar till respektive demonstrations Facebook-evenemang, för de som är utomlands och är sugna på att demonstrera lokalt.

Man kan väl, utan att överdriva, säga att det folkliga motståndet mot ACTA runt om i världen är fortsatt kompakt.

Kommentera

Socialdemokraterna i EU-Parlamentet ser ut att säga nej till ACTA

Postad den av acta

Idag höll S&D (den socialdemokratiska gruppen i EU-Parlamentet) en lång och omfattande intern diskussion om ACTA-avtalet. Hannes Svoboda, S&D:s gruppledare, bekräftar att hans partigrupp ställer sig tveksamma till många delar av ACTA-avtalet, och ser föga användningsområden för ACTA som internationell avtal, framför allt med tanke på att viktiga aktörer som exempelvis Kina står utanför avtalet. S&D riktar också kritik mot potentiell övervakning av internetanvändare via ACTA och kritiserar avtalstexten för att vara alltför vag och inte klargöra internetleverantörernas roll. Man utlovar också att hålla flera ”rundabordssamtal” om ACTA och dess konsekvenser.

Svoboda avslutar med att säga att han har svårt att föreställa sig att S&D  kommer att gå med på ACTA-avtalet. Ett unisont nej till ACTA-avtalet från S&D skulle tveklöst dramatiskt öka möjligheterna för att stoppa avtalet i EU-Parlamentet. S&D har med den nya mandatfördelningen 190 mandat i Parlamentet och är med det näst största partigrupp. Det behövs visserligen fler röster än S&D, GUE/NGL (vänstern) och Greens/EFA (gröna gruppen, där Miljöpartiet och även Piratpartiet ingår) för att sänka ACTA, men ett nästintill definitivt nej från S&D är alltid välkommet.

 

 

Kommentera

Vi synar regeringens ACTA-argument – Del 2

Postad den av acta

Sådär, vi går vidare med regeringens argument för ACTA. Regeringens frågor står fortsatt i fet stil och deras svar direkt under i kursiv stil, och sidan där frågorna och svaren publicerats återfinns här.

Kommer ACTA att leda till mer ingripande åtgärder mot upphovsrättsintrång på internet?

Nej, ACTA:s bestämmelser angående intrång via internet är allmänt formulerade och överlåter till varje part att själv bestämma detaljerna. För svensk del ändrar de ingenting.

Bestämmelserna om internet är i sanning allmänt formulerade, vilket är en del i problematiken. Hur regeringen menar att det faktum att skrivningarna i avtalet är allmänt formulerade innebär att det per definition med säkerhet inte kommer bli mer ingripande åtgärder mot upphovsrättsintrång på internet är en gåta. Lagstiftningsmässigt kommer ACTA rimligen inte kräva fler ändringar för Sverige än vad som redan aviserats, däremot uppmuntrar ACTA-avtalet till ”gemensamma ansträngningar inom näringslivet” för att motverka rättighetsintrång. Men vi går igenom detta mer ingående efter följande fråga;

Innebär ACTA att internetleverantörerna görs ansvariga för det innehåll som deras kunder sprider eller laddar ned?

Nej, det är ett missförstånd. E-handelslagens regler om ansvarsfrihet för vissa mellanhänder påverkas inte av ACTA. Missförståndet tycks vara hänförligt till en bestämmelse om frivilligt samarbete. I den bestämmelsen anges att parterna ska sträva efter att främja gemensamma ansträngningar inom näringslivet för att effektivt motverka varumärkesintrång och intrång i upphovsrätt eller till upphovsrätten närstående rättigheter, samtidigt som man upprätthåller en rättmätig konkurrens och, i överensstämmelse med den partens lagstiftning, grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättvis process och skydd för privatliv. Bestämmelsen ger alltså staterna stort utrymme att själva avgöra om och i så fall på vilket sätt denna typ av överenskommelser ska uppmuntras. Det är dessutom upp till staterna själva att avgöra vilka överenskommelser som i så fall ska uppmuntras.

Liknande bestämmelser finns i e-handelsdirektivet och i det så kallade IPRED-direktivet. Behovet av frivilliga åtgärder för att motverka immaterialrättsintrång är något som EU:s medlemsstater även har betonat i andra sammanhang, bland annat i en rådsresolution från mars 2010. Det är också något som kommissionen arbetar med. Så sent som i maj 2011 enades berörda branscher om ett samförståndsavtal om hur man ska reducera försäljningen av förfalskade varor via internet. Den aktuella regleringen i ACTA ändrar alltså ingenting för svensk del.

(Nu blir det här lite långt, för det här inkluderar en hel del, men håll ut.) Det korta svaret på frågan är nej; Det finns inga (inte längre, det fanns i tidigare utkast) skrivningar som explicit säger att internetleverantörer blir ansvariga för det innehåll deras kunder sprider och laddar ner. Men det finns goda skäl att anta att ACTA-avtalet kommer att att få liknande resultat för den enskilda användaren och Internet som om det hade funnits ett sådan skrivning. Att kalla det för ett missförstånd är således aningen missvisande, med tanke på hur många erkänt framstående akademiker som under processens gång påpekat att ACTA-avtalet mycket väl kan leda till en sådan situation. Den artikel som regeringen refererar till (”gemensamma ansträngningar inom näringslivet…osv.”) är artikel 27.3,  I den skrivelse som Europas akademiska elit på området tidigare skickat till EU-Kommissionen, gav man inte mycket för de ”skyddsmekanismer” som är inkluderade i artikel 27.3 och som återkommer i artikel 27.4, en artikel som också ger anledning till oro. Akademikerna skriver bl.a. att ”Disclosure of subscribers’ data: art. 27.4 ACTA regulates disclosure of subscriber´s data and is broader than the (non-mandatory) right of information under art. 47 TRIPS. Most importantly, whereas ACTA poses a duty to disclose subscribers’ data both on infringing and non-infringing intermediaries, art. 47 TRIPS refers only to an infringer. Also, ACTA mentions that fundamental principles “such as freedom of expression, fair process, and privacy” shall be preserved. However, it does not provide more specific provisions on how these rights should be effectively ensured (compare with detail provisions on privacy in EU Directives 95/46/EC, 2002/58/EC, and 2006/24/EC).”Rättvis process” (fair process), är vidare inte definierat i EU-lagstiftning. Det är ett ”specialord” som är en mix av due process och fair trial. Iptegrity har skrivit mer om det här.

Professor Douwe Korff och Ian Brown hävdar i sin studie att konsekvenserna för Internet och de enskilda användarna kommer bli stora, i och med ACTA. Kourff och Brown är oroade av bl.a. artikel 27.3 och hur den uppmanar till gemensamma ansträngningar mellan rättighetsinnehavare och privata aktörer (framför allt internetleverantörer), och skriver att det finns en möjlighet att ACTA:s regler framför allt tillämpas av privata aktörer, i processer som till största del sker utanför det formella rättssystemet. I sin studie visar Kourff och Brown hur detta kan resultera i att den kritiserade ”three strikes”-förfarandet smusslat in bakvägen, och hur det kan leda till att internetleverantörer blockerar internetsidor som av rättighetsinnehavare bedömts tillåta immaterialrättsintrång. Enligt Brown och Kourff skulle båda fallen utgöra allvarliga hot mot rätten att fritt söka, ta emot och sprida information.

De skriver också att ”ISPs are commercial bodies: their primary aim is to make profit, and avoid risk. If in doubt, or when threatened with costly legal action, they will not necessarily make a stand for the free flow of information” (sv ungefär; internetleverantörer är kommersiella aktörer, deras främst mål är att göra vinst, och undvika risk. Är man osäker, eller när hotas av kostsamma rättsliga åtgärder, kommer de inte nödvändigtvis ta ställning för det fria flödet av information). (Källnot; Korff, Douwe och Brown, Ian (2011) – ”OPINION on the compatibility of the Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) with the European Convention on Human Rights & the EU Charter of Fundamental Rights”, s. 55-56).

Även internetleverantörerna själva har hävdat att dessa skrivningar i ACTA-avtalet kan leda till utomrättsliga samarbeten som strider mot befintlig EU-rätt.

Kort sagt, i den slutgiltiga versionen av ACTA-avtalet finns ingen skrivning som explicit hävdar att internetleverantörerna blir ansvariga för vad deras användare gör på Internet. Däremot kan ACTA-avtalet likväl få samma ödesdigra konsekvenser för det öppna Internet och medborgarnas rättigheter som om det hade stått där, något som egentligen går igen genom hela avtalet. Efter att ha sett de läckta utkasten så vet vi vad ambitionen tidigare har varit, och visst, nu är avtalet lite mjukare skrivet, men effekterna kan likväl bli desamma. Att regeringen så lättvindigt avfärdar den här kritiken, framför allt när den levereras från några av Europas mest välrenommerade forskare på området, är häpnadsväckande.

Kommer ACTA att innebära utökade möjligheter för tullen att söka igenom mp3-spelare och datorer efter musik eller film?

Nej, ACTA ändrar ingenting när det gäller tullens möjligheter att söka igenom personligt bagage.

Återigen en sanning med modifikation.Men observera hur snittsigt de skrivit formulerat frågan och svaret; ”utökade möjligheter”, och ”ändrar ingenting”. Ingen garanti om att enskilda personers bärbara datorer, ipods, m.m. kommer att undantas från genomsökningar. Det är snyggt.

Så här står det i avtalet;
Artikel 14: Små sändningar och personligt bagage
1. Vardera parten ska vid tillämpningen av detta avsnitt inkludera varor av kommersiell natur
som skickas i små sändningar.
2. En part får från tillämpningen av detta avsnitt undanta små mängder av varor av ickekommersiell
natur som ingår i resandes personliga bagage.

14.1 hänvisar till ”kommersiell natur”, någon som också nämnts i art.2 då i form av ”icke-kommersiell natur”. Den definition av kommersiell verksamhet som finns i avtalet gick vi igenom i del 1 av den här granskningen, och innebär en urvattning gentemot WTO:s definition och ”inkluderar straffrättsliga förfaranden och påföljder även till handlingar som utförs för indirekt ekonomisk eller kommersiell nytta” (DG EXPO, s. 7). Kort sagt, varor av kommersiell natur skall inkluderas. Som privatperson har du, medvetet eller omedvetet, rimligen en ”indirekt ekonomisk nytta” av att ha laddat ner en massa musik i stället för att köpa den. Och plötsligt kan man börja diskutera vad som egentligen skall genomsökas vid gränsen. Visst, enligt artikel 14.2 ”kan” personligt bagage undantas, men det är inte ett krav. Hade det stått skall (shall) i stället för kan (may) hade det inte funnits något att oroa sig för. Anledningen till att regeringen skriver som de gör, är att artikel 14.2 är identisk med motsvarande artikel i TRIPS-avtalet, och alltså till synes inte förändrar någonting. Däremot, om vi har förändringen av definitionen av kommersiell verksamhet i åtanke, och hur det förändringen ser ut gentemot WTO:s definition, så finns det skäl för oro. Visst ter det sig något osannolikt att ACTA kommer att resultera i massiva gränsgenomsökningar av privata bärbara datorer, externa hårddiskar osv. som befarades efter att tidigare utkast på ACTA läckt, men möjligheten tycks likväl finnas kvar, och regeringen framför inga argument för varför det inte skulle kunna bli ett resultat av ACTA, åtminstone hos några av parterna.

Innebär ACTA att det blir omöjligt att ändra den så kallade IPRED-lagen?

Det svenska genomförandet av det så kallade IPRED-direktivet innebar i huvudsak att det dels skapades vissa möjligheter för rättighetshavare att få ut uppgifter om vem som haft en viss IP-adress vid ett visst tillfälle, dels skapades vissa möjligheter för domstol att ålägga intrångsgörare att bekosta vissa åtgärder för att sprida information om domen i målet. Den sist nämnda frågan regleras överhuvudtaget inte i ACTA och när det gäller IP-adresser anges endast att parterna får, men måste inte, tillhandahålla sådana regler. Ett tillträde till ACTA innebär alltså inte att möjligheterna att ändra dessa regler begränsas.

Återigen har regeringen formulerat den här frågan smart, vilket får en att börja fundera på om det trots allt inte är en massa politiker som glider runt inne på justitiedepartementet. ACTA-avtalet bygger i mångt och mycket på liknande principer som IPRED. Spännande nog är ACTA inte alls i linje med den linje som EU-Parlamentet antog den 25e april 2007 i samband med IPRED2 vilken exkluderade straffrättsliga konsekvenser för handlingar (immaterialrättsintrång) som utfördes av privata användare för personliga och/eller icke-vinstdrivande syften. Att ACTA skulle låsa fast oss vid specifikt IPRED är tveksamt, så länge de lagar som måste vara på plats i och med ACTA täcks upp på annat håll. Det skulle rimligen låsa oss (i och med att ACTA är ett globalt avtal) vid de principer som IPRED bygger på, bl.a. gällande att rättighetsinnehavare kan få ut ip-nummer, vilket förvisso är frivilligt (art. 27.4) men som likväl potentiellt kan bli en påtvingande mekanism via artikel 27.3. Men ja, regeringen har formulerat frågan själva och tycks ha rätt; att ändra specifikt IPRED-lagen torde inte bli omöjligt bara för att Sverige ingår ACTA, såvida de legala aspekterna som då försvinner och krävs av ACTA täcks upp på annat håll i lagstiftningen. Däremot betyder ett ingående av ACTA-avtalet att vi skriver upp oss på många av de principer som IPRED-lagen är byggd på. Vilket förstås är lika dåligt som om vi inte kunnat ändra IPRED-lagen.

Detta är dock vår initiala tolkning, det behövs nästan en ingående juridiskt granskning för att klarlägga hur det definitivt ligger till.

Många kritiker återkommer till att ACTA inte hindrar diverse långtgående åtgärder. Vad innebär egentligen detta?

I stort sett alla internationella avtal innebär att staterna enas om en gemensam lägstanivå för det område som avtalet reglerar. Som exempel på detta kan nämnas att TRIPs-avtalet uppställer vissa minimikrav när det gäller det immaterialrättsliga sanktionssystemet, men de parter som så önskar får införa ett mer långtgående skydd. ACTA är uppbyggt på samma sätt. Det är därför sant att de parter som så önskar kan välja att behålla eller införa regler som går längre än ACTA. Denna modell är dock den vanliga när det gäller internationella avtal, oavsett vilket ämnesområde avtalet rör. Staternas handlingsutrymme blir inte heller större genom ACTA än utan avtalet.

Vad kritiken handlat om är att ACTA-avtalet i princip inte inkluderar några skyddsmekanismer över huvud taget, som enligt professor Douwe Korff (14.50 in i klippet) inneburit att ”It (the acta process) has ended up with an utterly unbalanced document that introduces a draconian enforcement regime that does not take into account the rights of ordinary people and users of the Internet”. Enligt ett 30-tal av Europas mest framstående akademiker på området så inkluderar inte ACTA (medan man å andra sidan stärker den straffrättsliga verkställigheten) några av de skyddsmekanismer (safeguards) som behövs för att garantera rättssäkerhet och en balans mellan parterna. Samtidigt eliminerar ACTA enligt akademikerna en mängd skyddsmekanismer som finns inskrivna i TRIPS-avtalet. (rapporten är här, s. 4-5). Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tar upp detta när de verkar vilja påskina att ACTA-avtalet är som vilken annat internationella avtal som helst. TRIPS, som utan tvekan går att kritisera av en mängd anledningar, hade likväl en mängd skyddsmekanismer inbyggda. ACTA-avtalet tar effektivt bort flera av de här skyddsmekanismerna.

Varför ska polis och åklagare kunna ingripa mot varumärkesintrång även utan angivelse från målsäganden?

På internationell nivå anses det vara väldigt viktig att polis och åklagare kan ingripa även utan angivelse från målsäganden. Annars kan de personer eller organisationer som ligger bakom den olagliga tillverkningen hota målsäganden till tystnad och på så sätt undvika rättsliga åtgärder. Vi har också på internationell nivå uppgifter om att den illegala handeln med förfalskade varor är en av de snabbast växande formerna av organiserad brottslighet. Motsvarande möjlighet att ingripa utan angivelse finns redan idag när det gäller till exempel upphovsrättsintrång. Lagändringen är alltså av mindre karaktär och har under förhandlingarnas gång varit förankrad i riksdagens näringsutskott.

Ja, här finns egentligen inte så mycket att säga, mer än att det är intressant att regeringen tar upp det här eftersom det inte är något som direkt framförts av kritiker. Det är dock åtminstone en av de lagändringar som Sverige kommer att behöva göra om man väljer att ratificera ACTA-avtalet. En ändring i varumärkeslagen, som förvisso säkerligen kan vara värd att kritisera, är dock knappast en av huvudproblemen med ACTA-avtalet.

Så, för att försöka sammanfatta det här lite kort; Det övergripande problemet med regeringens argumentation kring ACTA-avtalet är att man hävdar att avtalet INTE kommer att leda fram till en massa saker, däribland inskränkningar av medborgerliga rättigheter, men man baserar detta på det faktum att många skrivningar är tolkningsbara, och ger stort utrymme för de enskilda parterna i hur man implementerar skrivningarna. Och det är där själva problemet finns – bara för att ACTA-avtalet inte med 100 % säkerhet kommer att leda till det som kritikerna varnat om, betyder inte det att det per definition INTE kommer att leda till det. Regeringen har inga garantier över huvud taget för att ACTA-avtalet inte kommer att leda fram till exakt det som kritikerna varnat för, men man ”tror” inte att det blir så. Det är lite som Galenskaparna rappade när det begav sig ”Det verkar som Carl Bildt har fått för sig att han har rätt, bara för att de hade fel i Sovjet”. Det finns idag en mängd vetenskapliga studier, varav en del har citerats i det här inlägget, som påvisar och bekräftar många av de farhågor som riktats mot ACTA-avtalet. Regeringen gör ingenting för att bemöta slutsatserna i dessa studier, eller försöker presentera någon annan oberoende fakta som bekräftar deras argumentation. Det är, kort sagt, svårt att bli imponerad.

Ps. Missa nu för övrigt inte Carl Schlyters debatt mot Magnus Granér i P1:s Studio Ett, med start 16.15

 

4 kommentarer

Carl Schlyter i ACTA-debatt i Sveriges Radio idag

Postad den av acta

ACTA-avtalet fortsätter att ta plats i medierna. Idag kommer Carl Schlyter debattera ACTA-avtalet med justitiedepartementets statssekreterare Magnus Granér i programmet Studio Ett i p1. Debatten kommer sändas ca 16.15. Således är det läge för alla acta-intresserade att ratta in P1 strax efter kl.16 i eftermiddag.’

Beträffande del 2 i vår granskning av regeringens acta-argument så är den snart klart och kommer upp om någon timme eller så, så håll utkik.

 

 

 

3 kommentarer

Carl Schlyters tal vid demonstrationen på Sergels torg

Postad den av acta

Största delen av Carl Schlyters tal på gårdagens acta-demonstration på Sergels torg finns nu på youtube, stort tack till Andreas som fixat det.

Och här är en till, längre och mer sammanhängande version, dessutom från en annan vinkel! Stort tack till Urban.

 

 

4 kommentarer

Relativt stor uppslutning på ACTA-demonstrationer

Postad den av acta

Ett tusentals personer slöt upp på demonstrationen på Sergels Torg i Stockholm idag, vilket var något mindre än de 11 000 som sagt att de skulle komma via facebook-evenemanget. Dock får det kyliga vädret ses som en förmildrande omständighet. I Göteborg demonstrerade ett hundratal personer, enligt GP. Det kommer successivt rapporter om hur många som deltagit i andra städer, men uppslutningen har generellt varit god, och visat på att det finns ett stort folkligt missnöje med ACTA. Om en vecka kommer det anordnas fler demonstrationer på andra platser i Europa.

På grund av tidsbrist kommer del 2 av vår granskning av regeringens acta-argument först i morgon förmiddag, titta förbi då.

 

7 kommentarer

Vi synar regeringens ACTA-argument – Del 1

Postad den av acta

Idag pågår landsomfattande demonstrationer i Sverige mot ACTA-avtalet. Samtidigt fortsätter den svenska regeringen att försvara ACTA till varje pris. På regeringens hemsida lade man nyligen ut en sida om ACTA-avtalet med ”frågor och svar”, där man svarar på kritiken mot ACTA-avtalet. Vi har gått igenom regeringens svar i detalj, och är inte imponerade (regeringens svar i kursiv text);

(Detta är del 1, del 2 kommer senare idag.)

Vilka blir de största förändringarna/konsekvenserna av ACTA jämfört med idag?

ACTA kommer att komplettera TRIPs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter) i vissa avseenden som kan få stor betydelse när det gäller grov brottslighet. Exempelvis kräver TRIPs-avtalet endast att tullen ska kunna ingripa vid import, medan motsvarande reglering i ACTA även omfattar export. Det kan minska inflödet av förfalskade produkter i Europa. Därutöver kommer ACTA bland annat innebära att det skapas ett nytt forum där intresserade länder kan diskutera dessa viktiga frågor med varandra. Samarbete och informationsutbyte är av stort värde på området. På rent nationell nivå kommer ACTA däremot endast att leda till en mindre justering i varumärkeslagen.

Det här är, ursäkta ordvalet, rent skitsnack. ACTA-avtalet riskerar att få långsiktiga konsekvenser för grundläggande medborgerliga rättigheter och friheten på internet, det visar den här studien av Professor Douwe Korff. ACTA-avtalet kan även komma att få katastrofala konsekvenser för handeln med och tillgången till generiska läkemedel, enligt bl.a. den här studien av Professor Sean Flynn, för att bara nämna något som regeringen valt att inte ta upp.

 

Varför har ACTA-förhandlingarna inte ägt rum inom ramen för något befintligt organ, exempelvis Världshandelsorganisationen (WTO) eller FN:s organ för immaterialrättsliga frågor (WIPO)?

Skälet till att ACTA-förhandlingarna inte har skett inom ramen för WTO eller WIPO är att vissa länder inte vill diskutera behovet av ytterligare åtgärder mot immaterialrättsintrång. ACTA-parterna var således hänvisade till att förbättra samarbetet sinsemellan eller att inte göra något alls.

Kort sagt; eftersom världens fattigaste länder bråkade valde de rika länderna att exkludera dem ur processen och inom sin egen ”rikemansklubb” ta fram ett eget avtal, utan krav på någon som helst demokratisk insyn i processen (vilket i viss mån existerar inom ramen för WTO och WIPO). Men visst, man väljer ju hur man formulerar saken.

Är inte ACTA meningslöst om inte fler länder är med?

Det är förstås positivt om fler länder ansluter sig till ACTA. De flesta länder vill också skydda immateriella rättigheter. Även om antalet anslutna stater blir begränsat kommer dock ACTA att innebära bättre möjligheter till samarbete och informationsutbyte mellan intresserade länder.

Fast de länder som ansluter sig senare har dock förstås inget att säga till om rörande själva innehållet. Med tanke på vilka enorma konsekvenser ACTA kan få för verkställigheten av immaterialrätt, framför allt mot enskilda användare, har avtalsparterna mycket god nytta av avtalet även om inga andra länder ansluter sig. Avtalet innebär nämligen en mängd förändringar gentemot rådande EU:lagstiftning (enligt bl.a. de här akademikerna och den här studien), och innebär en klar sänkning av tröskeln för vad som betraktas som kriminellt immaterialrättsintrång.

Har Sveriges riksdag haft inflytande över ACTA:s utformning?

Ja, riksdagens näringsutskott har löpande informerats om förhandlingarna och överlagt om svenska ståndpunkter. Slutresultatet är i överensstämmelse med den ståndpunkt som förankrats i näringsutskottet.

Det stämmer att Näringsutskottet konsulterats rörande ACTA-avtalet. I höstas gav Näringsutskottet regeringen mandat för att verka för att ministerrådet gavs mandat att skriva under avtalet, så att det kunde överlämnas till EU-Parlamentet. Huruvida näringsutskottet även gav mandat för att Sverige skulle underteckna avtalet är betydligt mer tveksamt, och vi väntar fortfarande på svar från justitiedepartementet angående hur de ser på detta.

Har den ACTA-kommitté som inrättas genom avtalet möjlighet att ändra ACTA-avtalet?

Nej, kommittén kan bara föreslå att avtalet ska ändras. För att en ändring ska komma till stånd krävs att parterna till avtalet ingår ett nytt avtal om detta.

Njae. Nu är förvisso allting tolkningsbart, men så här står det i avtalet;
6. Kommittén får ändra reglerna och förfarandena.
7. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4, ska, under de första fem åren efter ikraftträdandet av
detta avtal, kommitténs beslut att anta eller ändra reglerna och förfarandena antas enhälligt av
parterna och de signatärer som inte är parter i detta avtal.
8. Efter den period som anges i punkt 7, får kommittén anta eller ändra reglerna och förfarandena
om detta beslutas enhälligt av parterna i detta avtal.
9. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 8, får kommittén besluta att antagandet eller ändringen
av en särskild regel eller ett särskilt förfarande görs enhälligt av parterna och de signatärer som
inte är parter i detta avtal.

Artikel 42: Ändringar
1. En part får föreslå ändringar av detta avtal till kommittén. Kommittén ska besluta om att lägga
fram ett förslag till ändring till parterna för ratificering, godtagande eller godkännande.
2. En ändring träder i kraft nittio dagar efter det att alla parter har deponerat sina respektive
instrument för ratificering, godtagande eller godkännande hos depositarien.

Så, så här är det; Kommittén får visst ändra, men ändringsförslaget måste godkännas av medlemsparterna. På regeringens formulering låter det som om Kommittén vore tandlös – det är den inte. Förutom en massa andra läskiga befogenheter (som att exempelvis få ”med tredje part utbyta information och bästa metoder för att minska intrången i immateriella rättigheter, bland annat teknik för identifiering och övervakning av piratkopiering och förfalskning”, d.v.s. jobba tight med rättighetsinnehavarna), så är också Kommittén det enda organ som rent tekniskt kan ändra avtalet. Parterna kan föreslå ändringar till Kommittén, men det är alltså Kommittén som initierar eventuella ändringar.

Varför har allmänheten haft begränsad insyn i förhandlingarna?

Förhandlingar om handelsavtal sker i regel under utrikessekretess. Även ACTA-förhandlingarna inleddes under förutsättningen att innehållet i förhandlingsdokumenten inte skulle offentliggöras. Sverige arbetade dock hårt för att ökad öppenhet kring förhandlingarna. Detta arbete gav successivt resultat. Under våren 2009 enades förhandlingsparterna om att offentliggöra ett dokument som beskrev bakgrunden till, syftet med och innehållet i de pågående förhandlingarna. Kort därefter beslutades att offentliggöra dagordningarna inför förhandlingsrundorna. Öppenheten ökade ytterligare i april 2010, då parterna offentliggjorde den konsoliderade förhandlingstexten. Därefter offentliggjordes uppdaterade förhandlingstexter i oktober, november och december 2010.

Det är alltså den svenska regeringens förtjänst att ett utkast av ACTA-avtalet blev offentligt (en hel massa andra grejer kring avtalet är dock fortfarande sekretessbelagda, även idag). Det är nästan så att man undrar om ett visst regeringsparti egen vana av selektiv historieskrivning nästlat sig in även på justitiedepartementet. Vad vi vet är att Sverige inte sade emot när förslaget på att offentliggöra en utkast-version av avtalet kom upp på tapeten. Att döma av hur regeringen smusslade med förra veckans undertecknande av ACTA-avtalet så är väl resten av historien mer tveksamt.

Kommer ACTA att hindra fattiga länders tillgång till billiga läkemedel?

Nej, parternas avsikt har aldrig varit att ACTA ska försvåra den lagliga globala handeln med generiska läkemedel. Det har betonats vid flera tillfällen. I debatten har oron framför allt handlat om att man har varit rädd för att ACTA-länderna ska tvingas att ge tullen större möjligheter att ingripa mot misstänkta patentintrång. Som framgår av den slutliga lydelsen omfattar dock tullavsnittet i ACTA överhuvudtaget inte patent. Det är alltså helt klart att ACTA inte kommer att ha någon sådan effekt.

Det har i detta sammanhang även uttryckts en oro för att ACTA ska innebära ett utvidgat ansvar för transportörer av generika eller andra så kallade mellanhänder. ACTA:s bestämmelser om medverkan och förelägganden mot mellanhänder är allmänt formulerade och överlåter till parterna att själva bestämma detaljerna. Dessa bestämmelser uppfylls med god marginal genom det regelverk som redan gäller i bland annat Sverige. ACTA innebär alltså inte någon utvidgning av mellanhänders ansvar.

Ja, det där är ju rakt av fel. Och om avsikten inte reflekteras det minsta av vad som står i avtalet, vad har du den påstådda avsikten för betydelse? I slutänden är det exempelvis tullmyndigheter som, på eget initiativ eller på uppmaning av rättighetsinnehavare, skall agera mot misstänkta, påstådda eller reella förfalskningar. Att patent utelämnats betyder i sammanhanget ingenting, eftersom generika kan beslagtas likt förbannat eftersom avsnittet ”gränskontroller” inkluderar varumärken ”civil trademark”, något som läkare utan gränser har försökt förklara i flera år.Professor Sean Flynn hittade inte mindre än 18 skrivningar i ACTA som resulterar i eller uppmanar medlemsländer till ökad verkställighet (enforcement) av immaterialrätt när det gäller läkemedel, även sådana läkemedel som är på väg till utvecklingsländer. Flynn anser i sin studie vidare att ACTA innebär en dramatisk utvidgning av befogenheter för tillslag vid gränskontroller och kommer att medföra att risken för att lagliga läkemedel beslagtas och förstörs markant ökar.

Vi återkommer som sagt med del två senare idag. Lite media om de pågående demonstrationerna; Aftonbladet, DN, Svd, SVT, Expressen

13 kommentarer

Polen kan vara på god väg att sätta stopp för ACTA-avtalet

Postad den av acta

Goda nyheter från Polen; Premiärminister Donald Tusk deklarerade tidigare idag att Polen inte kommer att gå vidare med att ratificera ACTA förrän avtalets potentiella konsekvenser utretts mer noggrant och det kan säkerhetsställas att avtalet inte utgör något hot mot polska medborgares rättigheter.

Premiärminister Tusks kovändning kommer som en överraskning med tanke på att han försvarade avtalet bara för tre dagar sedan. Uppenbarligen har de folkliga protesterna, som varit massiva i Polen, gett konkreta resultat. Den polska regeringens undertecknande av ACTA-avtalet har med rätta blivit en het potatis i Polen, och kontroversen har fått ytterligare fart efter rykten om att USA lagt sig i den polska processen.

Om Polen skulle vägra att ratificera avtalet skulle det potentiellt kunna sätta stopp för hela EU:s deltagande i ACTA. Eftersom ACTA-avtalet bedömts som ”mixed agreement” krävs nämligen att avtalet ratificeras både av EU (Rådet, Kommissionen och Parlamentet) men också av medlemsstaterna.

Onekligen är det polska beskedet ytterligare ett bakslag för förespråkarna av ACTA-avtalet. Efter de senaste två veckornas utvecklingen kanske vi rent av har en god chans att stoppa det här människorättsvidriga avtalet.

Mer; Svd, DN

2 kommentarer

RSS Prenumerera