Vi synar regeringens ACTA-argument – Del 1

Postad den av acta

Idag pågår landsomfattande demonstrationer i Sverige mot ACTA-avtalet. Samtidigt fortsätter den svenska regeringen att försvara ACTA till varje pris. På regeringens hemsida lade man nyligen ut en sida om ACTA-avtalet med ”frågor och svar”, där man svarar på kritiken mot ACTA-avtalet. Vi har gått igenom regeringens svar i detalj, och är inte imponerade (regeringens svar i kursiv text);

(Detta är del 1, del 2 kommer senare idag.)

Vilka blir de största förändringarna/konsekvenserna av ACTA jämfört med idag?

ACTA kommer att komplettera TRIPs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter) i vissa avseenden som kan få stor betydelse när det gäller grov brottslighet. Exempelvis kräver TRIPs-avtalet endast att tullen ska kunna ingripa vid import, medan motsvarande reglering i ACTA även omfattar export. Det kan minska inflödet av förfalskade produkter i Europa. Därutöver kommer ACTA bland annat innebära att det skapas ett nytt forum där intresserade länder kan diskutera dessa viktiga frågor med varandra. Samarbete och informationsutbyte är av stort värde på området. På rent nationell nivå kommer ACTA däremot endast att leda till en mindre justering i varumärkeslagen.

Det här är, ursäkta ordvalet, rent skitsnack. ACTA-avtalet riskerar att få långsiktiga konsekvenser för grundläggande medborgerliga rättigheter och friheten på internet, det visar den här studien av Professor Douwe Korff. ACTA-avtalet kan även komma att få katastrofala konsekvenser för handeln med och tillgången till generiska läkemedel, enligt bl.a. den här studien av Professor Sean Flynn, för att bara nämna något som regeringen valt att inte ta upp.

 

Varför har ACTA-förhandlingarna inte ägt rum inom ramen för något befintligt organ, exempelvis Världshandelsorganisationen (WTO) eller FN:s organ för immaterialrättsliga frågor (WIPO)?

Skälet till att ACTA-förhandlingarna inte har skett inom ramen för WTO eller WIPO är att vissa länder inte vill diskutera behovet av ytterligare åtgärder mot immaterialrättsintrång. ACTA-parterna var således hänvisade till att förbättra samarbetet sinsemellan eller att inte göra något alls.

Kort sagt; eftersom världens fattigaste länder bråkade valde de rika länderna att exkludera dem ur processen och inom sin egen ”rikemansklubb” ta fram ett eget avtal, utan krav på någon som helst demokratisk insyn i processen (vilket i viss mån existerar inom ramen för WTO och WIPO). Men visst, man väljer ju hur man formulerar saken.

Är inte ACTA meningslöst om inte fler länder är med?

Det är förstås positivt om fler länder ansluter sig till ACTA. De flesta länder vill också skydda immateriella rättigheter. Även om antalet anslutna stater blir begränsat kommer dock ACTA att innebära bättre möjligheter till samarbete och informationsutbyte mellan intresserade länder.

Fast de länder som ansluter sig senare har dock förstås inget att säga till om rörande själva innehållet. Med tanke på vilka enorma konsekvenser ACTA kan få för verkställigheten av immaterialrätt, framför allt mot enskilda användare, har avtalsparterna mycket god nytta av avtalet även om inga andra länder ansluter sig. Avtalet innebär nämligen en mängd förändringar gentemot rådande EU:lagstiftning (enligt bl.a. de här akademikerna och den här studien), och innebär en klar sänkning av tröskeln för vad som betraktas som kriminellt immaterialrättsintrång.

Har Sveriges riksdag haft inflytande över ACTA:s utformning?

Ja, riksdagens näringsutskott har löpande informerats om förhandlingarna och överlagt om svenska ståndpunkter. Slutresultatet är i överensstämmelse med den ståndpunkt som förankrats i näringsutskottet.

Det stämmer att Näringsutskottet konsulterats rörande ACTA-avtalet. I höstas gav Näringsutskottet regeringen mandat för att verka för att ministerrådet gavs mandat att skriva under avtalet, så att det kunde överlämnas till EU-Parlamentet. Huruvida näringsutskottet även gav mandat för att Sverige skulle underteckna avtalet är betydligt mer tveksamt, och vi väntar fortfarande på svar från justitiedepartementet angående hur de ser på detta.

Har den ACTA-kommitté som inrättas genom avtalet möjlighet att ändra ACTA-avtalet?

Nej, kommittén kan bara föreslå att avtalet ska ändras. För att en ändring ska komma till stånd krävs att parterna till avtalet ingår ett nytt avtal om detta.

Njae. Nu är förvisso allting tolkningsbart, men så här står det i avtalet;
6. Kommittén får ändra reglerna och förfarandena.
7. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4, ska, under de första fem åren efter ikraftträdandet av
detta avtal, kommitténs beslut att anta eller ändra reglerna och förfarandena antas enhälligt av
parterna och de signatärer som inte är parter i detta avtal.
8. Efter den period som anges i punkt 7, får kommittén anta eller ändra reglerna och förfarandena
om detta beslutas enhälligt av parterna i detta avtal.
9. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 8, får kommittén besluta att antagandet eller ändringen
av en särskild regel eller ett särskilt förfarande görs enhälligt av parterna och de signatärer som
inte är parter i detta avtal.

Artikel 42: Ändringar
1. En part får föreslå ändringar av detta avtal till kommittén. Kommittén ska besluta om att lägga
fram ett förslag till ändring till parterna för ratificering, godtagande eller godkännande.
2. En ändring träder i kraft nittio dagar efter det att alla parter har deponerat sina respektive
instrument för ratificering, godtagande eller godkännande hos depositarien.

Så, så här är det; Kommittén får visst ändra, men ändringsförslaget måste godkännas av medlemsparterna. På regeringens formulering låter det som om Kommittén vore tandlös – det är den inte. Förutom en massa andra läskiga befogenheter (som att exempelvis få ”med tredje part utbyta information och bästa metoder för att minska intrången i immateriella rättigheter, bland annat teknik för identifiering och övervakning av piratkopiering och förfalskning”, d.v.s. jobba tight med rättighetsinnehavarna), så är också Kommittén det enda organ som rent tekniskt kan ändra avtalet. Parterna kan föreslå ändringar till Kommittén, men det är alltså Kommittén som initierar eventuella ändringar.

Varför har allmänheten haft begränsad insyn i förhandlingarna?

Förhandlingar om handelsavtal sker i regel under utrikessekretess. Även ACTA-förhandlingarna inleddes under förutsättningen att innehållet i förhandlingsdokumenten inte skulle offentliggöras. Sverige arbetade dock hårt för att ökad öppenhet kring förhandlingarna. Detta arbete gav successivt resultat. Under våren 2009 enades förhandlingsparterna om att offentliggöra ett dokument som beskrev bakgrunden till, syftet med och innehållet i de pågående förhandlingarna. Kort därefter beslutades att offentliggöra dagordningarna inför förhandlingsrundorna. Öppenheten ökade ytterligare i april 2010, då parterna offentliggjorde den konsoliderade förhandlingstexten. Därefter offentliggjordes uppdaterade förhandlingstexter i oktober, november och december 2010.

Det är alltså den svenska regeringens förtjänst att ett utkast av ACTA-avtalet blev offentligt (en hel massa andra grejer kring avtalet är dock fortfarande sekretessbelagda, även idag). Det är nästan så att man undrar om ett visst regeringsparti egen vana av selektiv historieskrivning nästlat sig in även på justitiedepartementet. Vad vi vet är att Sverige inte sade emot när förslaget på att offentliggöra en utkast-version av avtalet kom upp på tapeten. Att döma av hur regeringen smusslade med förra veckans undertecknande av ACTA-avtalet så är väl resten av historien mer tveksamt.

Kommer ACTA att hindra fattiga länders tillgång till billiga läkemedel?

Nej, parternas avsikt har aldrig varit att ACTA ska försvåra den lagliga globala handeln med generiska läkemedel. Det har betonats vid flera tillfällen. I debatten har oron framför allt handlat om att man har varit rädd för att ACTA-länderna ska tvingas att ge tullen större möjligheter att ingripa mot misstänkta patentintrång. Som framgår av den slutliga lydelsen omfattar dock tullavsnittet i ACTA överhuvudtaget inte patent. Det är alltså helt klart att ACTA inte kommer att ha någon sådan effekt.

Det har i detta sammanhang även uttryckts en oro för att ACTA ska innebära ett utvidgat ansvar för transportörer av generika eller andra så kallade mellanhänder. ACTA:s bestämmelser om medverkan och förelägganden mot mellanhänder är allmänt formulerade och överlåter till parterna att själva bestämma detaljerna. Dessa bestämmelser uppfylls med god marginal genom det regelverk som redan gäller i bland annat Sverige. ACTA innebär alltså inte någon utvidgning av mellanhänders ansvar.

Ja, det där är ju rakt av fel. Och om avsikten inte reflekteras det minsta av vad som står i avtalet, vad har du den påstådda avsikten för betydelse? I slutänden är det exempelvis tullmyndigheter som, på eget initiativ eller på uppmaning av rättighetsinnehavare, skall agera mot misstänkta, påstådda eller reella förfalskningar. Att patent utelämnats betyder i sammanhanget ingenting, eftersom generika kan beslagtas likt förbannat eftersom avsnittet ”gränskontroller” inkluderar varumärken ”civil trademark”, något som läkare utan gränser har försökt förklara i flera år.Professor Sean Flynn hittade inte mindre än 18 skrivningar i ACTA som resulterar i eller uppmanar medlemsländer till ökad verkställighet (enforcement) av immaterialrätt när det gäller läkemedel, även sådana läkemedel som är på väg till utvecklingsländer. Flynn anser i sin studie vidare att ACTA innebär en dramatisk utvidgning av befogenheter för tillslag vid gränskontroller och kommer att medföra att risken för att lagliga läkemedel beslagtas och förstörs markant ökar.

Vi återkommer som sagt med del två senare idag. Lite media om de pågående demonstrationerna; Aftonbladet, DN, Svd, SVT, Expressen

Kommentarer (13)

Måste erkänna att jag inte riktigt förstår ert resonemang om ändringar av avtalet. I artikel 36.5 står det att kommittén ska anta sina regler och förfaranden inom rimlig tid efter ikraftträdandet av detta avtal. Omedelbart därefter kommer bestämmelsen i artikel 36.6 om att kommittén får ändra reglerna och förfarandena. Det innebär väl rimligen att det är de egna reglerna och förfarandena (arbetsordningen) som kommittén själv kan ändra? Ändringar av själva avtalet tycks däremot vara reglerat i artikel 42, och där anges att kommittén får presentera eventuella förslag till ändringar till parterna för ratificering (parterna förväntas alltså ingå ett nytt avtal).

Jag såg förresten att ni hänvisar till en betydligt äldre svensk version av avtalet än den som finns på regeringens hemsida?

Artikel 36 2.c lyder: c) ta ställning till eventuella förslag till ändringar av detta avtal i enlighet med artikel 42
(Ändringar). I enlighet med artikel 42 kan alltså parter i avtalet föreslå ändringar, men kommittén är den instans som tar ställning till ändringar och är den enda instans som kan genomföra ändringar (parterna behöver godkänna dessa ändringar, i enlighet med artikel 42). Slutgiltiga versionen av ACTA kom i december 2010, och de svenska översättningarna är alla om den slutgiltiga versionen, så den biten skall vara lugn. Avtalet är dock, i sin helhet, som sagt tolkningsbart.

Men att ”ta ställning till eventuella förslag till ändringar av detta avtal i enlighet med artikel 42” måste väl rimligen innebära att kommittén ska göra just det som kommittén enligt artikel 42 ska göra, dvs. ta ställning till om förslaget ska vidarebefordras till parterna för beslut om parterna vill ingå/ratificera ett avtal om ändringen?

Precis, och därvidlag är Kommittén rent tekniskt den instans som står för ändringarna i avtalet, genom att besluta om vilka ändringar som kan bli aktuella, även om förslagen på ändringarna behöver godkännas av parterna. ACTA-kommittén är dock inte, i mitt tycke, på något vis det största problemet med acta-avtalet – det finns i stället i avtalets potentiella konsekvenser för internet, generiska läkemedel och den väl tilltagna tolkningsbarheten av avtalets provisioner som finns inbyggd i texten.

Det är så skönt att se att svensk press ÄNTLIGEN skriver NÅGONTING överhuvudtaget om acta-avtalet. Tyvärr (som förväntat) är det väldigt mycket snack om pirater, hackers, attacker, osv, som får allt att låta dåligt och värt att ignorera. Men det är klart… det gör ju saken lättare att hantera om man ignorerar att vänsterpartiet, miljöpartiet och mängder av andra respekterade organisationer också slåss mot ACTA med näbbar och klor.

”En ändring träder i kraft nittio dagar efter det att alla parter har deponerat sina respektive
instrument för ratificering, godtagande eller godkännande hos depositarien.”

Vet ni vad det innebär i prakatiken?

För vår del, räcker det att EU, ministerrådet(?)/ parlamentet(?), godkänner ändringarna eller måste varje parlament göra detsamma?
Det innebär en enorm skillnad beroende på vad som gäller.

Regeringens första förklaring innehåller ett i mitt tycke motsägelsfullt resonemang:

”Exempelvis kräver TRIPs-avtalet endast att tullen ska kunna ingripa vid import, medan motsvarande reglering i ACTA även omfattar export. Det kan minska inflödet av förfalskade produkter i Europa.”

Det är alltså ACTA-landets tullmyndighet som skall kunna ingripa vid export av misstänkta förfalskningar till utlandet (vilket destinationsland som helst, inte nödvändigtvis ett land anslutet till ACTA, utan exempelvis Ryssland).

På vad sätt skulle denna nyordning minska inflödet av förfalskningar i Europa (här syftande på EU; Ryssland ligger ju också delvis i Europa)? Är det inte snarare utflödet från Europa av sådana produkter som hindras genom exportkontroll?

ACTA reglerar däremot inte export från Kina till EU på annat sätt än vad TRIPs redan gör. Kommer det inga varuförfalskningar från Kina eller andra länder utanför ACTA?

Enligt TRIPs skall alltså varje land motverka varumärkesintrång inom de egna gränserna. Enligt ACTA skall de dessutom se till att inte utnyttjas som produktions- eller transitländer för dylika förfalskningar avsedda att säljas i övriga världen. Regeringen tycks ha vänt sitt argument bak och fram.

Jag försöker föreställa mig hur det är att vara näringsminister i ett land utanför ACTA och utarbeta en måttfull varumärkeslag anpassad till lokala förhållanden, bara för att finna att det inte går att hitta en leverantör någon annanstans i världen som får etablera sig i detta land eftersom den måttfulla lagen inte är drakonisk nog för ACTA-kommitténs smak. Sitter vi och ingår internationella avtal om att reglera ej anslutna länders inre näringspolitik?

@Mats Visst är det så, det har verkligen varit en kamp i uppförsbacke att få svensk media att skriva någonting de senaste åren. Svårt att säga om det är beroende på medias egen dramaturgi att det blir ”pirater” mot ”rättighetsinnehavare”, men acta handlar ju om betydligt mer än så – det är allas människors medborgerliga rättigheter som är hotade av det här avtalet, inte bara ”piraters”.

@John Svårt att säga, rimligen borde samma ratificering som nu sker av avtalet inom EU behöva ske för ändringar, vilket inkluderar att rådet, kommissionen och parlamentet, samt medlemsstaternas parlament, måste ge klartecken. Att döma av hur avtalet ser ut borde exempelvis Sverige vara en enskild part till avtalet, samtidigt som man är en part via EU. Så, för att svara på frågan; gissningsvis måste ändringar även ratificeras av Sverige, d.v.s. via riksdagen.

@Anders Du vidrör något mycket viktigt här. De ökade befogenheter som tullmyndigheten får via ACTA är ju vad som utgör det markant ökade hotet mot generiska läkemedel, som på felaktiga grunder kan beslagtas och förstöras. Tanken med att ACTA även skall rikta sig mot export är rimligen att många varor befinner sig in-transit, alltså på ”genomresa”. Kina är väl det land som är mest känt för förfalskningar, men acta har ju tyvärr inte sitt fokus på att motverka det i främsta hand, trots avtalets namn. Hade acta varit ett avtal för att effektivt få bukt med piratkopierade varor (counterfeiting) och mediciner som är hälsofarliga hade det inte varit så mycket att snacka om, men nu är det ju i stället en massa andra skrivningar och avsnitt som berör helt andra saker, vilket får negativa effekter för medborgerliga rättigheter. ACTA kommer ju, som du säger, påverka länder som inte är parter av avtalet, utan att dessa länder kan påverka detta (vilket de tidigare kunnat via wipo och wto). Antagligen är det därför som Kina och Indiens kritik och protester mot acta varit så intensiv.

[…] införa en polisstat eller regelrätt diktatur. Dagens politiker har gjort sig själva irrelevanta genom sina beslut och det som i praktiken gäller nu är att fördröja och förhala så många beslut […]

[…] De argument för ACTA som regeringen lagt ut på sin hemsida har vi redan gått igenom (del 1 och del 2), och det är som sagt svårt att bli imponerad. Vänsterpartisten Jens Holm ställde […]

[…] Parlamentet säger Ja till ACTA. Yttrandet är smått komiskt på sina ställen, och förbiser all kritik (länk = se sista frågan) som riktats mot ACTA-avtalet när det rör generiska läkemedel, något […]

Kommentera