EU-Kommissionen är uppenbarligen oroad över den senaste tidens hårda motstånd från den europeiska allmänheten mot ACTA-avtalet. Igår skickade handelskommissionär Karel de Gucht ett brev till ledamöterna av INTA (utskottet för Internationell handel) i EU-Parlamentet. INTA är EU-Parlamentets ansvariga utskott och kommer att bereda ACTA-avtalet. I sitt brev skriver Kommissionär de Gucht att kritiken mot avtalet är felaktig och bygger på mytbildning och missuppfattningar, något han ser som anmärkningsvärt ”trots Kommissionens återkommande försök att presentera alla relevanta fakta”, och än mer uppseendeväckande då ACTA-avtalet enligt de Gucht ”inte förändrar EU:s lagstiftning på området”. Det är inte direkt första gången de Gucht hävdar att ACTA-avtalet är i linje med befintlig EU-lagstiftning, trots att såväl några av Europas främsta akademiker på området samt Eu-Parlamentets egen utredning hävdar att han har fel. (ACTA-opinion European Academics.pdf   , DG Expo – ACTA- an assessment.pdf  )

Han avfärdar vidare alla jämförelser mellan ACTA-avtalet och det i USA nyligen debatterade SOPA-förslaget, och tycker det är av yttersta vikt att EU-Parlamentets ledamöter bygger sitt ställningstagande gentemot ACTA-avtalet baserat på fullständig information och fakta (vilket det förstås är svårt att inte hålla med om). Varför de Gucht envisas med att fortsätta sin egen mytbildning om avtalet är dock oklart i sammanhanget.

Handelskommissionär de Gucht har i sitt mail även bifogat två dokument från EU-Kommissionen för att belägga sin argumentation. Det ena, ”10 myths about ACTA”, gicks nyligen i detalj igenom av FFII  (Foundation for a Free Information Infrastructure), och vi kommer inom kort att även här gå igenom den. Det andra dokumentet, ”ACTA arguments”, är ett dokument som EU-Kommissionen tillsynes slängt ihop för en vecka sedan, och som är så uppfriskande vetenskapligt utfört att det inleds med påståendet ”låt oss vara tydliga – ACTA-avtalet är inte ett hot mot friheten på Internet”, och sedan följs av andra påståenden om vad ACTA-avtalet tydligen inte handlar om. Enligt dokumentet handlar det enbart om att stoppa storskaliga och organiserade intrång i immaterialrätten, och, herregud, avtalet ”bryter ju inte ens mot rådande EU-lagstiftning”. Inte en källhänvisning, inte ett enda belysande exempel från skrivningarna i avtalet, ingenting annat än ”så är det inte alls!”. Det känns ju förtroendeingivande och fint. Eller jo, en form av källhänvisning nämns faktiskt. Man hävdar att ”studier” visar att förfalskning och piratverksamhet ”kan” minska EU:s BNP med 8 miljarder euro årligen. Vilka studier ”studier” refererar till är oklart, men en gissning är bl.a den här rapporten som kom våren 2010, och som EU-Kommissionen då direkt använde sig av (7 sekunder in i klippet, talare är dåvarande chefen för EU-Kommissionens DG TRADE, Luc Devigne). Rapporten var beställd av lobbyister och genomfördes av TERA Consultants, vars uppdragsgivare också inkluderar, just det, EU-Kommissionen. Spännande nog har dokumentets ”kan minska” (could reduce) bytts ut på EU-Kommissionens hemsida och där står det i stället att EU stödjer ACTA därför att man förlorar 8 miljarder euro årligen p.g.a. förfalskningar etc. (because Europe is losing…). Det är värst vad det kan gå snabbt ibland. Inte heller här har man bemödat sig med en källhänvisning.

I dokumentet sägs också att ACTA-avtalet inte kommer att leda till någon inskränkning gällande grundläggande medborgerliga rättigheter. Det motsägs av Professor Douwe Korff i den här studien, där han och hans kollega Ian Brown hittat mängder med skrivningar där ACTA-avtalet inskränker just grundläggande medborgarliga rättigheter. Det finns även en fantastisk presskonferens med professor Kourff att kolla in, där han totalsågar avtalet. Sveriges radio har även tagit upp studien. Precis som tidigare baserar EU-Kommissionen alltså inte sitt uttalande på något speciellt; man har inga exempel och hänvisar inte till någon som helst fakta, utan hävdar mest att så är fallet – ”ACTA inskränker inte grundläggande medborgerliga rättigheter”. Varför? Därför.

Värt att notera från dokumentet är även att EU-Kommissionen skryter om att man hållit hela fyra möten med ”intressenter” (engelskans stakeholder har ingen vidare bra svensk översättning). Man glömmer förstås nämna att nära 90 % av deltagarna på dessa möten utgjordes av ekonomiska särintressen.

Kort sagt, när EU-Kommissionen går till attack mot vad de anser är ”mytbildning” från ACTA-kritiker känns det aningen fel. Vi har en mängd vetenskapliga studier, flera av Europas ledande experter och otaliga människorättsorganisationer och medborgarrättsorganisationer, inklusive organisationer som läkare utan gränser, på vår sida. EU-Kommissionen har ett gäng ekonomiska särintressen, vilka i huvudsak är samma gäng som tyckte det var en bra idé att använda datalagringsdirektivet mot fildelare. (datalagringsdirektivet skall användas mot terrorismbekämpning och har åkt på enorm kritik för att bryta mot allt som ens liknar mänskliga rättigheter).

Ja, vem kan man lita på?

Mer om mytbildning (faktisk sådan, i vissa fall); Ars Technica
Senaste Media; DN

Den nu snart gångna veckan har verkligen inneburit att ACTA-avtalet har hamnat i rampljuset – tusentals människor har protesterat på Polens gator, nära en miljon människor har skrivit på Avaaz upprop (Avaaz har för övrigt meddelat att namnunderskrifterna kommer att överlämnas i början på nästa vecka)  och vi har haft flera tusen unika besökare här på bloggen bara de senaste dagarna. För oss som arbetat med och följt avtalet i flera år är det förstås särskilt glädjande att även många i den breda allmänheten nu har fått upp ögonen för avtalet, trots medias relativt skrala rapportering genom åren.

Eftersom det är första gången många människor hör talas om avtalet, kan det vara värt att presentera en sammanfattning av avtalet och den huvudsakliga kritik som bör riktas mot det, både i ”upplysande” syfte men också för att motverka eventuellt ryktesspridning om vad avtalet faktiskt innebär. Följande är en sådan sammanfattning, som vi skrev i samband med att ACTA-avtalet var uppe och diskuterades i Riksdagens näringsutskott i höstas. Den är ett par sidor lång och tar upp fyra olika huvudanledningar att förkasta avtalet, samt är full med källhänvisningar till läsvärda studier som gjorts på ACTA-avtalet, för de som vill läsa vidare. Vi har också gjort en sammanställning av de särintressen som fått sitta med och påverka ACTA-avtalet under processen, en sammanställning som återfinns här och visar på den groteskt uppenbara obalansen mellan lobbyister för ekonomiska särintressen och företrädare för medborgarrättsgrupper.

Sammanfattningen finns alltså som sagt här:
Huvudsakliga skäl att förkasta ACTA-avtalet.pdf

Flera andra har också skrivit ihop liknande sammanfattningar, se bl.a. HAX .

Läs mer; Michael Geist

Avaaz kampanj mot ACTA-avtalet uppnådde sitt mål snabbare än väntat. För ett par minuter sedan var kampanjen i hamn; 500 000 namnunderskrifter, och det på bara ett dygn. Namnunderskrifterna lär fortsätta droppa in, men målet är alltså redan uppnått; En halv miljon människor som vill stoppa ACTA-avtalet. Det är inte illa.

Nu får vi invänta det spektakulära överlämnande av namnunderskrifterna till EU-Parlamentet i Bryssel som Avaaz utlovat.

ACTA i medierna idag, ex.; DN , svt

Det händer verkligen grejer kring ACTA-avtalet nu. Igår tillkännagav den franske socialdemokratiske EU-Parlamentarikern Kader Arif att han hoppar av som rapportör för ACTA i EU-Parlamentet i protest.  Han hävdade att EU-Kommissionens och medlemsstaternas undertecknande av ACTA igår underminerar EU-Parlamentet och kallade processen för en ”fars” som han ej längre vill delta i. Arif skulle varit rapportör i INTA (utskottet för Internationell Handel) där ACTA-avtalet kommer att behandlas innan omröstningen i plenum som kommer att ske någon gång i juni, men har i och med detta nu alltså hoppat av. Arif skrädde verkligen inte orden i sin kritik mot processen kring ACTA-avtalet, och sade bl.a. ”det här avtalet (acta) kommer potentiellt få stora konsekvenser för medborgarnas liv, men likväl görs allt för att hindra EU-Parlamentet från att påverka utgången. Det är därför som jag idag (igår) avbryter mitt arbete med den här rapporten, för jag vill sända ut en stark signal och varna allmänheten om den här oacceptabla situationen. Jag tänker inte vara delaktig i denna maskerad”. (översatt från franska till engelska och sen till svenska, så kan innehålla smärre felaktigheter).

Det är anmärkningsvärt att Arif, som alltså är rapportör i det ansvariga utskottet för frågan i EU-Parlamentet, inte hade en aning om att Kommissionen undertecknat ACTA. Varför han, och resterande ledamöter i INTA, inte informerats är högst förvånansvärt. Carl Schlyter (som är ersättare i INTA) fick reda på att avtalet skulle skrivas under av en ren slump; han sprang ihop med Danmarks tillförordnade hälsominister och tillika handelsminister i miljöutskottet, och passade då på att prata om ACTA, och fick då höra att EU planerade att skriva under avtalet i Tokyo. Carl träffade henne även senare på dagen, och passade då på att lämna över det rättsliga utlåtandet från EU-Parlamentet som visar på hur det finns skillnader mellan ACTA-avtalet och befintlig EU-lagstiftning vilket leder till en situation där den ”dåliga” lagstiftning som införs via ACTA blir svår att förbättra.
Arifs avhopp är alltså ytterligare ett resultat av undertecknandet, som redan lett till massiva protesterna i Polen där det i förtid blivit känt att den polska regeringen planerade att underteckna avtalet. Från den svenska regeringens sida har det dock varit beklämmande tyst; varken på justitiedepartementets (som är de som behandlat frågan) eller någon annanstans på regeringens hemsida finns det någon information om att ACTA-avtalet skall ha skrivits under, eller någon förklaring till varför de gjorts. Vi har slängt iväg ett mail till justitiedepartementet för att försöka få en förklaring, då regeringen i ett tidigare stadium utlovat ytterligare konsultation med bl.a. representanter från civilsamhället innan man definitivt skulle cementera sin åsikt rörande ACTA, vilket stämmer föga överens med att man springer iväg och skriver under avtalet, ratificerat eller ej. Med tanke på den kritik som den svenska regeringen hävdar att man framfört mot de sekretesstyngda acta-förhandlingarna, är det även svårt att förstå hur man genom att skriva på ACTA-avtalet i smyg ökar medborgarnas förtroende för processen.

För övrigt har den kampanj med namnunderskrifter som Avaaz startade igår, med målet att nå 500 000 underskrifter, tagit fart ordentligt. När vi skrev om kampanjen igår hade ca 35 000 skrivit under – just nu har kampanjen fått ihop drygt 390 000 namnunderskrifter, och det har ökat med 35 000 bara under den tid som jag skrivit det här inlägget, så bibehålls takten lär målet om 500 000 namnunderskrifter vara nått redan vid lunchtid.

Vidare verkar även svensk media ha vaknat lite, och börjat rapportera om undertecknandet. Det är public service det. Och titta, nu vaknar de en efter en, DN, Svd, IDG

Fler om ACTA; MEP Engström

Idag skrevs, som vi tidigare nämnt, ACTA-avtalet under av EU och dess medlemsstater (däribland Sverige). Signeringen ägde rum i Japan, men har föga faktisk betydelse; EU-Parlamentet behöver fortfarande säga ja för att avtalet (åtminstone för EU:s del) skall bli verklighet, och därefter kommer medlemsländerna (generellt via de nationella parlamenten) behöva ratificera avtalet. Den svenska regeringen har sedan tidigare fått mandat av Riksdagens näringsutskott (där MP och V reserverade sig) att verka för att rådet skriver under ACTA för EU:s räkning. Huruvida detta mandat rent faktiskt även ger regeringen rätt att som medlemsland i EU skriva under avtalet (EU kan enbart skriva under om medlemsländerna skriver under, eftersom avtalet bedömts som ”mixed agreement”) är mer oklart, för att inte säga högst tveksamt. Vad vi erfar är dock dagens undertecknande ingenting som har någon faktisk betydelse för ACTA-avtalets framtid; avgörandet kommer att stå i EU-Parlamentet, och i samband med att avtalet skall ratificeras.

Undertecknandet har dock lett till massiva protester i Polen, där frågan fått mycket stor uppmärksamhet. Förr eller senare kan vi väl hoppas på att även svenska medier finner frågan värd att skriva om. Oavsett vad har det folkliga missnöjet i Polen tydligt visat att det finns en genuin upprördhet bland de europeiska medborgarna över ACTA-avtalet och dess konsekvenser. I samband med debatten i Polen passade även EU-Kommissionen på att sprida sitt dokument betitlat ”10 myter om ACTA-avtalet”. FFII (Foundation for a Free Information Infrastructure) passade på att sätta ihop en läsvärd kritik mot felaktigheterna i Kommissionens dokument, vilken finns att tillgå här (engelska).

Apropå signeringen samt Polen, se även; Hax 1 och 2 samt Christian Engström

Äntligen lite positiva nyheter i följetongen kring ACTA-avtalet. Avaaz, en global ”aktivistorganisation” som framför allt sysslar med nätbaserade kampanjer på områden som klimatförändringarna, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning, startade för en dryg timme sedan en kampanj mot ACTA-avtalet. I det utskick som gått ut till nätverkets prenumeranter beskrivs ACTA-avtalet som ”värre” än det nyligen, åtminstone temporärt, stoppade amerikanska lagförslaget Stop Online Piracy Act (SOPA), om bl.a. inkluderade möjligheten att censurera Internet. I den kampanj Avaaz bedrev mot SOPA lyckades man få in drygt 3 miljoner namnunderskrifter, och tanken är alltså nu att följa upp den bedriften med lika många namnunderskrifter mot ACTA-avtalet, som sedermera skalls skickas till EU-Parlamentets ledamöter, som är de som kan stoppa avtalet. Avaaz utlovar ett spektakulärt överlämnade av namnunderskrifterna i Bryssel när kampanjen skrapat ihop 500 000 underskrifter.

Avaaz har tidigare fått kritik för indirekta kopplingar till den någon kontroversiella finansmannen George Soros. Oavsett vad är dock organisationens förmåga att stoppa kontroversiella lagförslag erkänd och ökar definitivt chanserna att stoppa ACTA-avtalet.

I rådande stund har kampanjen fått drygt 35 000 underskrifter, och det ökar stadigt. Det går att skriva på namninsamlingen här.

För övrigt så har ACTA-avtalet idag skrivits under av EU och flertalet av dess medlemsländer, däribland Sverige. Mer om detta kommer i ett separat inlägg senare idag.

Efter att Ministerrådet beslutat att skriva under ACTA-avtalet (vilket den svenska regeringen samtyckte till), kommer ACTA-avtalet nu i februari att formellt överlämnas till EU-Parlamentet. EU-Parlamentet har medbestämmanderätt i frågan, och kan alltså stoppa ACTA-avtalet, eller åtminstone EU:s medverkan i detsamma.

Nu har aktiviteten satt igång ordentligt i EU-Parlamentet. DEVE, utskottet för Utveckling, är först ut med en åsiktsförklaring, vilken lär vara helt färdig inom tre veckor, och därefter kommer ACTA att tas vidare till utskottet för Internationell Handel (INTA), men på grund av avtalets omfattning och dess potentiella påverkan på en mängd områden kommer flera utskott att behandla frågan. Utifrån den preliminära tidtabell som vi sett kommer den slutgiltiga och avgörande omröstningen i EU-Parlamentet hållas i juni.

Den första instansen är dock som sagt DEVE, och diskussionerna där tillskrivs viss vikt då det ger en indikation på hur den allmänna stämningen gentemot ACTA-avtalet är i Parlamentet. Den första utkastversionen på åsiktsförklaring (draft opinion) därifrån är dock horribel. Rapportören, Jan Zahradil, anses mycket ACTA-positiv, men denna ”draft opinion” har fullständigt förbisett all medborgerlig och vetenskaplig kritik som riktats mot avtalet, och berömmer bl.a. Kommissionen för att de sett till att avtalet överensstämmer fullständigt med rådande EU-lagstiftning. Detta alltså i motsats till vad  Europas samlade ledande akademiker på området hävdat, vilka gjort gällande att ACTA-avtalet på en mängd punkter bryter mot EU:s så kallade ”acquis”, något vi skrivit om många gånger tidigare. Detta har fått civilsamhället att reagera kraftfullt, och brev från ett flertal NGO:er har skickats till ledamöterna i DEVE där man uttrycker stark kritik mot denna ”draft opinion”. Bland organisationerna som kontaktat ledamöterna finns bl.a. Oxfam.

Vad vi erfar så kommer DEVE att i eftermiddag hålla en diskussion (exchange of views) kring ACTA, vilket också kommer ge en indikation på hur läget i utskottet ser ut. Från civilsamhället och medborgarrättsgrupper har aktiviteten varit mycket stor den senaste veckan, och många organisationer, däribland  FFII (Foundation for a Free Information Infrastructure), har kontaktat ledamöterna i DEVE och påpekat de allvarliga kränkningar av bl.a. medborgelriga rättigheter som ACTA-avtalet innebär.

Eftersom avtalet nu på allvar börjar behandlas i EU-Parlamentet så kommer vi rapportera betydligt mer kontinuerligt här på bloggen, så håll utkik.