Domstolsbeslut kan sätta käppar i hjulet för ACTA-avtalet

Idag presenterade EU-domstolen (European Court of Justice) sitt domslut i det uppmärksammade fallet SABAM vs. Scarlet Extended. Det belgiska målet har sitt ursprung i en tvist mellan internetleverantören Scarlet Extended SA och  upphovsrättsorganisation SABAM. SABAM krävde vitesföreläggande från Scarlet, då internetleverantörens användare fildelade verk som SABAMs medlemmar ägde rättigheterna till. Scarlet dömdes att få upphovsrättsintrången att upphöra genom att göra det helt omöjligt för bolagets kunder att med hjälp av ”peer to peer”-program skicka och ta emot elektroniska filer innehållande musikaliska verk ur SABAM:s repertoar, ett domslut som Scarlet med hänvisning till unionsrätten överklagade.

EU-domstolen slår i sitt domslut fast att ”Unionsrätten hindrar en nationell domstol från att förelägga en internetleverantör att införa ett filtreringssystem för att stoppa olaglig nedladdning av filer”. Man slår fast att internetleverantörerna inte kan åläggas ett allmänt övervakningskrav över den information som passerar dess nät, vilket strider mot e-handelsdirektivet. Man finner även att en sådan övervakning och/eller ett införande av ett system av filtrering skulle strida mot internetanvändarnas grundläggande rättigheter. Slutligen nämner man även att ””Skyddet för immateriella rättigheter stadfästs visserligen i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det framgår dock inte, vare sig av stadgan eller av domstolens praxis, att dessa rättigheter är absoluta och således ska garanteras ett undantagslöst skydd.”

Domslutet kan indirekt få konsekvenser för ACTA-avtalet, som kan innebära att internetleverantörer hålls ansvariga för misstänkta upphovsrättsbrott som deras användare begår på nätet. Dagens domslut stärker de acta-kritiska krafter som vill låta EU-Domstolen pröva ACTA-avtalets kompatibilitet med grundläggande rättigheter i EU.

Reaktionerna på domslutet har hittills varit mycket positiva från olika kritiker till ACTA-avtalet, som bl.a. European Digital Rights (EDRi) samt den gröna gruppen i EU-Parlamentet.  Varnande röster har dock höjts om att domslutet i viss mån är tolkningsbart, så det återstår att se vilket betydelse det kommer att få. Oavsett vad kan man i alla fall med säkerhet säga att domslutet inte är någon motgång när det gäller det fria internets framtid, vilket i dagens läge får ses som en framgång.

På annat håll har det holländska parlamentet krävt att allmänheten får tillgång till de förhandlingstexter som finns av ACTA-avtalet, annars tänker parlamentet inte rösta om huruvida man vill godkänna ACTA-avtalet. Läs mer om det hos ffii (engelska).