ACTA-avtalet hotar även tillgången till generiska läkemedel

Postad den av acta

Då så, dags att gå igenom den andra nyligen publicerade studien, ”ACTA and access to medicines”, som är författad av Sean Flynn vid American University Washington College of Law. Medförfattare är också Bijan Madhani och Michael Vasquez från samma universitet.

Till skillnad från den andra studien, tittar den här studien enbart på artiklar och skrivningar som direkt eller indirekt negativt kan påverka tillgången till generiska läkemedel (via tillslag, handelshinder, osv.), främst i utvecklingsländer. Författarna är dock noggranna med att påpeka att den definitiva påverkan som ACTA-avtalet kan få på tillgången till generiska läkemedel är beroende av hur enskilda länder väljer att implementera avtalet, varav slutsatserna i studien tenderar att vara något försiktiga och återhållsamma.

Precis som studien om ACTA och grundläggande rättigheter kritiserar författarna de sekretesstyngda förhandlingarna och finner att avtalet i mångt och mycket på ett obalanserat sätt gynnar rättighetsinnehavare, genom att bl.a. förenkla straffrättsliga förfaranden vid misstänkta immaterialrättsbrott (samt högre och mer avskräckande straff), tillslag vid gränser, göra dessa förfaranden billigare, osv. vilket enligt författarna kan leda till en ökad risk för felaktiga genomsökningar, tillslag, stämningsansökningar osv. mot legala leverantörer av generiska läkemedel. Man finner även att avtalet går på tvärs med dem krav EU-parlamentet i ett flertal resolutioner ställt på förhandlingarna och sakinnehållet, bl.a. rörande öppenhet och insyn i förhandlingarna. Studien gör en jämförelse med kraven som presenterades i EU-Parlamentets acta-resolution från mars 2010, som antogs med överväldigande majoritet. Det framgår med all önskvärd tydlighet att EU-Parlamentets krav fullständigt negligerades.

Författarna finner inte mindre än 18 skrivningar (provisions) i ACTA-avtalet som resulterar i eller uppmanar medlemsländer till ökad verkställighet (enforcement) av immaterialrätt när det gäller läkemedel, även sådana läkemedel som är på väg till utvecklingsländer. Ett av de i särklass största hoten mot tillgången till läkemedel är de förändringar gentemot rådande förfaranden i TRIPS som återfinns i kapitlet om ”Border Measures” gällande regler för tillslag mot misstänkta förfalskningar, osv. Författarna anser att ACTA innebär en dramatisk utvidgning av befogenheter för tillslag vid gränskontroller och kommer att medföra att risken för att lagliga läkemedel beslagtas och förstörs markant ökar. Att man även sänker kraven på bevisföring innan varor beslagtas är också ett stort problem, och kan enligt författarna strida mot befintliga europeiska normer gällande mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och rätten till egendom. Man finner även avsnitten om förelägganden (Injunctions and provisional measures) och skadestånd (damages) utgöra hot om ökade beslag och vara förödande för utvecklingsländer. Via skrivningarna om ”information disclosure” får också rättighetsinnehavare utökade befogenheter, och kan ge dessa redskap för att indirekt angripa producenter av generiska läkemedel.

Studien går konsekvent igenom skrivningarna i avtalet och finner alltså otaliga exempel på artiklar och avsnitt där ACTA-avtalet, förutom att gå långt utöver TRIPS-avtalet, kommer att leda till att tillgången till generiska läkemedel hotas. Således går studiens resultat tvärt emot det EU-Kommissionen utlovat under förhandlingarna (”ACTA will not hamper the access to generic medicines), och visar, precis som studien om ACTA-avtalets inverkan på grundläggande rättigheter, att ACTA-avtalet är ett obalanserat avtal med allvarliga konsekvenser.

Kommentarer (5)

[…] för brister när det gäller mänskliga rättigheter och kompabilitet med EU-lag, så har nya studier beställda av den gröna gruppen ytterligare spätt på kritikerstormen från akademiskt håll […]

[…] har ju som bekant haglat mot avtalet, och nyligen släpptes två studier som var beställda av den gröna gruppen i EU-Parlamentet. Den 4e oktober kommer en […]

[…] har ju som bekant haglat mot avtalet, och nyligen släpptes tvåstudier som var beställda av den gröna gruppen i EU-Parlamentet. Den 4e oktober kommer en […]

[…] Bland organisationens medlemmar återfinns företag som Mosanto, Phillip Morris Int. , Time Warner och Pzifer. Inte direkt företag som ligger på topplistan över USA:s mysigaste. Monsanto är ett kemi- och jordbruksföretag som är extremt pådrivande för spridningen av genmodifierade grödor och via sina minst sagt aggressiva metoder stött på stora protester världen över. Phillip Morris är världens största tobaksbolag har via den välbekanta ISDS-mekanismen stämt regeringarna i Uruguay och Australien för att man infört större varningstexter på sina cigarettpaket, och var via massiva lobbingkampanjer instrumentell i att försvaga tobaksdirektivet som nyligen röstades i EU-parlamentet. Time Warner lobbade bl.a. genom paraplyorganisationen the Creative Media and Business Alliance” (CMBA) stenhårt för att införa datalagringsdirektivet (i syfte att använda det för att bekämpa illegal fildelning) och ville att privata aktörer skulle få tillgång till vanliga medborgares trafikdata. Pzifer är ett av världens största läkemedelsbolag och var också en av de stora förespråkarna av ACTA-avtalet (och försöken att via ACTA minska tillgången till generiska läkemedel). […]

[…] att få samma katastrofala konsekvenser för tillgången till legitima generiska läkemedel som de förslag som kritiserades massivt i ACTA-avtalet. Detta alltså helt utan någon form av debatt i vad som närmast kan liknas vid kuppartade […]

Kommentera