Arbetet för att utreda dubbeltydigheterna i ACTA-avtalet fortsätter

Postad den av acta

Den svenska regeringen skickade förra veckan ut ett ”informations och bakgrundspapper” om ACTA-avtalet via den svenska EU-representationen i Bryssel. I bakgrundspappret (som ligger inklippt längst ner i inlägget) försäkrar regeringen,  precis som EU-Kommissionen gjort, att det inte finns några onda avsikter med ACTA-avtalet.

Man hävdar bl.a. att ACTA-avtalet inte kommer att resultera i några av de farhågor som presenterats, däribland hotet mot tillgången av generiska mediciner, avstängning av användare från Internet, att tullen genomsöker personliga mp3-spelare, m.m.

Problemet kvarstår dock, många av de skrivningar som återfinns i avtalet går att tolkas åt två håll, där vissa tolkningar kan resultera i precis de scenarier som regeringen och EU-Kommissionen avfärdar. Därför har gröna gruppen i EU-Parlamentet hela tiden arbetat för att en konsekvensanalys skall göras av ACTA-avtalet, något som stod med i den resolution som förra veckan med knapp marginal röstades ner av Europaparlamentet.

Om vi alla nu är överens om att ACTA-avtalet inte skall innebära ett hot mot tillgången av generiska mediciner, inte riktas mot privatpersoner, att personligt bagage skall undantas från tullkontroller och internetleverantörer inte skall tvingas agera privatpoliser så borde det väl vara högst rimligt att seriöst utreda vilka konsekvenser de dubbeltydigheter som finns i ACTA-avtalet kan innebära och därefter rätta till dessa?

Att den gemensamma rödgröna/liberala resolutionen röstades ner var ett stort bakslag. Den gröna gruppen i Europaparlamentet kommer dock att fortsätta kampen och försöka få EU-Parlamentet att göra en egen konsekvensanalys av ACTA-avtalet. Allt det senaste om vad som händer i gröna gruppen när det gäller ACTA-avtalet finns på kampanjsidan.

Regeringens bakgrundspapper:

____________________________

ACTA – nytt immaterialrättsligt avtal

Bakgrunds- och Informationspapper

1. BAKGRUND OCH FÖRHANDLINGSLÄGE

Varför finns/behövs ACTA?

Den omfattande och gränsöverskridande handeln med piratkopierade och varumärkesförfalskade varor är ett allvarligt globalt problem. Verksamheten undergräver seriösa företags konkurrenskraft. I vissa fall kan spridningen av sådana produkter också äventyra konsumenternas hälsa och säkerhet, t.ex. när det handlar om läkemedel och reservdelar till flygplan etc. Det är därför angeläget att göra något åt detta problem.

Varför förhandlas ACTA utanför WTO och WIPO?

EU och USA m.fl. försökte inledningsvis att få WTO och FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization) att ägna mer tid åt det globala problemet med piratkopierade och varumärkesförfalskade varor. Det visade sig dock att alla länder inte var intresserade av att diskutera dessa frågor. I juni 2008 valde därför ett antal intresserade länder att själva inleda förhandlingar om ett nytt plurilateralt handelsavtal om åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning, ACTA-avtalet (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). De förhandlande parterna är Australien, EU och dess medlemsstater, Japan, Kanada, Marocko, Mexiko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydkorea och USA. Den uttalade förhoppningen bland ACTA-partnerna är emellertid att fler stater ska vilja ansluta sig till avtalet när det är klart.

Vad är läget i ACTA-förhandlingarna idag och möjliga nästa steg?

Vid den 11:e förhandlingsrundan, som ägde rum i Tokyo, Japan, den 23 september – den 1 oktober 2010, lyckades parterna i princip att komma överens om ett avtal. Några frågor var fortfarande utestående, men man lyckades att lösa ut dem bilateralt under veckorna som följde. Nästa steg är nu att texten ska verifieras, dvs. genomgå juridisk och språklig granskning. När det väl finns en slutlig text kommer EU att börja förbereda rådsbeslut om undertecknande liksom rådets och EP:s godkännande av avtalet (enligt Art 218 i fördraget). Denna procedur tar vanligtvis många månader.

2. SEKRETESSEN KRING ACTA OCH HANTERING I SVERIGE

Vad har varit och är Sveriges syn på sekretessen kring ACTA?

Förhandlingar om handelsavtal sker i regel under utrikessekretess. Även ACTA-förhandlingarna inleddes under förutsättningen att innehållet i förhandlingsdokumenten inte skulle offentliggöras. Emellertid var en av de viktigaste frågorna för Sverige att åstadkomma större öppenhet kring förhandlingarna, så att även allmänheten kunde hållas informerad. Bl.a. menade vi att vissa förhandlingstexter, och i synnerhet konsoliderade texter, i multilaterala förhandlingar (t.ex. WTO) tenderade att vara offentliga varför också motsvarande system kunde motiveras i den plurilaterala förhandlingen kring ACTA. Dock krävdes att samtliga ACTA-partner accepterade detta innan texterna kunde offentliggöras.

Inte desto mindre gav arbetet till förmån för öppenhet successivt resultat. Under våren 2009 enades förhandlingsparterna om att offentliggöra ett dokument som beskrev bakgrunden till, syftet med och innehållet i de pågående förhandlingarna. Öppenheten ökade ytterligare i april 2010, då parterna offentliggjorde den konsoliderade förhandlingstexten så att var och en kunde se alla textförslag som diskuterades (det framgick dock inte vem som stod bakom vilket förslag). En konsoliderad text offentliggjordes även efter den senaste förhandlingsrundan i Tokyo.

Hur har Sverige förankrat sina positioner, trots gällande sekretess?

I Sverige har näringsutskottet haft insyn i och konsulterats om förhandlingarna. Utskottet har löpande informerats om hur förhandlingarna fortskrider och bl.a. kunnat ta del at förhandlingstexter (under sekretess/tystnadsplikt).

Värt att notera är dock att olika länder har olika system för att konsultera och förankra sina positioner i handelsförhandlingar under sekretess. T.ex. USA tillämpar ett system där man låter vissa privata aktörer få tillgång till hemliga dokument under tystnadsplikt/straffansvar. Motsvarande möjlighet finns inte i Sverige.

3. ACTA:s INNEHÅLL OCH EFFEKTER

Vad betyder ACTA för Sverige och svensk rätt?

Sveriges utgångspunkt i förhandlingarna har varit att den rättsliga regleringen inte ska gå längre än vad som redan gäller i Sverige. Vi har alltså inte varit beredda att acceptera den typ av långtgående bestämmelser som det har spekulerats om i bl.a. media (se nedan). Riksdagens näringsutskott har överlagt om och uttryckt sitt stöd för regeringens förslag till ståndpunkt i dessa förhandlingar. Samtidigt har näringsutskottet givit regeringen visst utrymme att acceptera att ACTA innehåller bestämmelser som skulle kräva mindre justeringar av svensk rätt.

I dess nuvarande utformning skulle ACTA endast kräva en mindre justering i svensk rätt, närmare bestämt i varumärkeslagen. Den handlar om att ge polis och åklagare möjligheter att ingripa mot varumärkesintrång utan angivelse från målsäganden. Motsvarande möjlighet att ingripa utan angivelse finns redan idag när det gäller till exempel upphovsrättsintrång. Den aktuella lagändringen är alltså av mindre karaktär och har under förhandlingarnas gång varit förankrad i riksdagens näringsutskott (skedde september 2009). På internationell nivå anses det vara viktig att polis och åklagare kan ingripa även utan angivelse från målsäganden eftersom de personer eller organisationer som ligger bakom den olagliga tillverkningen annars kan hota målsäganden till tystnad och på så sätt undvika rättsliga åtgärder. Vi har också på internationell nivå uppgifter om att den illegala handeln med förfalskade varor är en av de snabbast växande formerna av organiserad brottslighet.

Slutresultatet ser således ut att bli ett avtal som är helt i linje med vad Sverige eftersträvat under förhandlingarna.

Stämmer kritiken som framförts om innehållet i ACTA?

Ryktena och spekulationerna kring ACTA gick bl.a. ut på att ACTA skulle kräva att Internetleverantörerna övervakade sina abonnenters kommunikation, att misstänkta intrångsgörare skulle stängas av från Internet och att tullen skulle tvingas att söka igenom mp3-spelare och datorer på jakt efter olagligt nedladdad film och musik. Därutöver fanns bl.a. spekulationer om att ACTA skulle försvåra fattiga länders tillgång till läkemedel (generika).

Men, av samma skäl som anges ovan, kommer ACTA inte att innehålla sådana långtgående regler som har befarats i debatten. Exempelvis så är ACTA:s bestämmelser angående Internet allmänt formulerade och överlåter till varje part att själv bestämma detaljerna. För svensk del kommer det sålunda inte att ändra någonting. ACTA kommer inte heller att ändra någonting när det gäller tullens möjligheter att söka igenom personligt bagage. Och i fråga om fattiga länders tillgång till mediciner så kan det betonas att det aldrig har varit parternas avsikt att försvåra den globala handeln med generiska läkemedel. I debatten har oron till stor del handlat om rädsla för att ACTA-länderna ska tvingas att ge tullen större möjligheter att ingripa mot misstänkta patentintrång. Som framgår av den offentliggjorda texten så kommer dock tullavsnittet i ACTA överhuvud­taget inte att omfatta patent, varför det är helt klart att ACTA inte kommer att ha någon sådan effekt. Däremot så finns ett starkt intresse av att ingripa mot handeln med förfalskade läkemedel, bl.a. för att skydda konsumenterna.

Vilken är ACTA:s mervärde givet att den inte/knappt går längre än svensk rätt?

ACTA kommer att innebära mycket små skillnader jämfört med det vi redan har åtagit oss att följa (enligt ovan). Sverige är redan skyldigt att följa ett stort antal internationella avtal på immaterialrättens område, bl.a. TRIPs-avtalet (på vilket ACTA till stor del bygger) samt flera EU-direktiv.

Men syftet med ACTA är – och har alltid varit – att åstadkomma bättre efterlevnad av de materiella regler som vi av andra skäl väljer att införa eller behålla. Genom ACTA skapas därför ett viktigt komplement till TRIPS som bl.a. kan få stor betydelse när det gäller grov brottslighet. TRIPS kräver t.ex. endast att tullen ska kunna ingripa vid import medan motsvarande reglering i ACTA även ska omfatta export, vilket skulle kunna minska inflödet av förfalskade produkter i Europa. Dessutom kommer ACTA att innebära att det skapas ett nytt forum där intresserade länder kan diskutera dessa viktiga frågor. Samarbete och informationsutbyte är minst lika viktigt som lagstiftning för vi ska komma till rätta med piratkopiering och varumärkesförfalskning.

2010-11-23

Kommentarer (1)

Cialis / Generic Cialis is approved in authorized markets in the direction of the treatment of merciful to despotic ED at both 10 and 20 mg Cialis / Generic Cialis doses. The Cialis / Generic Cialis labels in each of these markets display that the spin-off should be captivated old to anticipated procreant vocation and without regard to food. Just like Viagra, earthy stimulation is needed for Generic Cialis to work. According to the European nickname, the efficacy of Generic Cialis may persist up to 24 hours after the pilule is taken.
[url=http://pharmshop-online.com]cialis no prescription[/url]

Kommentera