Sverige kommer att behöva lagändra för att skriva under ACTA-avtalet

Postad den av acta

I dag kommer ACTA-avtalet att debatteras i Sveriges Riksdag, efter att vänsterpartisten Jens Holm i en interpellation till regeringen ställt flera frågor om ACTA. I det svar på interpellationen, som Dn tagit del av, medger justitieminister Beatrice Ask att ACTA-avtalet kräver ändringar i svensk lag. Om det däremot kommer att komma upp till beslut i riksdagen låter hon vara osagt. Behandlingen av interpellationer drar igång kl. 12 och debatten bör gå att se via följande länk.

ACTA-debatter hör numer för övrigt till vanligheterna. Sent igår kväll hölls en ACTA-debatt i EU-Parlamentet, med många gröna parlamentariker på talarlistan, däribland piratpartiets Christian Engström. Debatten går att se i efterhand här (scrolla långt ner på sidan).

Uppdaterat: Debatten är nu avslutad och finns att se här (3. interpellationsdebatt IP 8)
Uppdaterat 2; SVD skriver om debatten

5 kommentarer

Carl Schlyter skickar brev till EU:s datatillsynsgrupp ang. ACTA

Postad den av acta

Greens/EFA (gröna gruppens) ACTA-grupp har idag, med Carl Schlyter som avsändare, skickat ett brev till EU:s datatillsynsgrupp (article 29 Working Party) apropå offentliggörandet av det slutgiltiga ACTA-utkastet. I art. 29 working party ingår en representant från varje medlemsland samt Eu:s datatillsynsman, som tidigare riktat kritik mot ACTA-avtalet. Arbetsgruppen är rådgivande och har till syfte att bevaka individens skydd när det gäller integritet och behandling av personuppgifter.

I brevet ber Carl Schlyter datatillsynsgruppen att utvärdera flera potentiella konsekvenser av det nuvarande ACTA-avtalet, däribland hur ACTA-avtalet överensstämmer med EU:s målsättningar om att främja mänskliga rättigheter och fundamentala  friheter, vilka juridiska implikationer de indirekta skrivningarna om samarbete mellan rättighetsinnehavare och internetleverantörer kan få, samt hur de relativt oprecisa formuleringarna om ”kommersiell skala” i avtalets delar om ”criminal enforcement” i relation med skrivningarna i Internetkapitlet kan slå mot enskilda individer (parterna i ACTA har länge hävdat att det är storskaliga upphovsrättstrång och förfalskningar man vill åt, inte ex. enskilda fildelare).

Hela brevet återfinns som sagt här.

3 kommentarer

ACTA: Dags att summera

Postad den av acta

Efter flera års hemliga förhandlingarna tycks det nu alltså som om ACTA-avtalet har kommit mycket nära sitt slutgiltiga utseende. Hur har det då gått med de stora farhågorna; effekterna för handeln med generiska mediciner, friheten på Internet och tullkontrollerna av det personliga bagaget?

Rörande frågan om generiska mediciner, och den uppenbara risk ACTA-avtalet utgör för att sådana livsnödvändiga mediciner kommer att beslagtas, så ser det, trots parternas otaliga försäkringar, fortsatt mörkt ut. Patent skall, enligt fotnot 6 på sid 9 i avtalet, exkluderas ur Border Measures. Det är dock oklart om detta också kommer vara fallet i avtalets slutgiltiga utseende, eftersom skrivningen som också vill exkludera patent ur avsnittet ”Civil enforcement” enbart stöds av USA. Professor Sean Flynn gör också bedömningen att ACTA-avtalet fortfarande utgör ett stort hot mot handeln med generiska mediciner eftersom avtalet anammar en EU-betonad lagstiftningsapproach som kommer att resultera i att lagliga generiska mediciner beslagtas när de passerar en ACTA-parts territorium.

Frågan om genomsökning av personliga tillhörigheter såsom ex. mp3:er ser också ut att fortfarande kunna bli resultatet av ACTA. Skrivningarna om vad som kan exkluderas i tullmyndiheternas kontroller är oklar, mer urvattnad än motsvarigheten i TRIPS, och eftersom allt som kan tänkas ha någon kommersiell koppling (d.v.s. allting som någon skulle kunna tjäna/spara pengar på, enligt definitionen av kommersiell skala) skall kontrolleras, är det svårt att tro på parternas utfästelser om att ACTA-avtalet absolut inte kommer att resultera i några sådana kontroller.

Rörande det fria Internets framtid så känns det onekligen hotat. ACTA-avtalet, i sin nuvarande form, öppnar definitivt upp för en trend av ”graduated response”, där Internet-leverantörer kan tvingas agera poliser, i samarbete med rättighetsinnehavarna, och således behöva stänga av användare för att skydda sig själva juridiskt. Till skillnad från äldre EU-avtal, som innehåller ”mere conduit”-principen, innehåller ACTA inte några sådana skrivningar. Det är, precis som många andra bedömare redan hävdat, som så att ACTA-avtalet exporterar sanktionsprinciperna från tidigare avtal, utan att inkludera några av de skyddsmekanismer för privatpersoner och potentiella ”mellanhänder” (intermediaries) som ex. internetleverantörer. De direkt formuleringarna om 3-strikes eller graduated response är, till skillnad från flera tidigare versioner, borttagna, men de indirekta konsekvenserna av de nuvarande skrivningarna kan likväl resultera i samma utveckling.

Klart är att den nuvarande utseendet av ACTA-avtalet är betydligt bättre än när de första utkasten läckte ut i början av året. Däremot lider avtalet av uppenbara motsättningar när det gäller proportionaliteten mellan ”brott” och ”straff”.Det är kanske inte så konstigt, när det är nöjesindustrin som fått diktera huvuddelen av avtalet, utan att hänsyn tagits till andra ”stakeholders” eller fundamentala medborgerliga rättigheter.

ACTA-avtalet är, tyvärr, ytterligare ett steg mot ett samhälle där fundamentala medborgerliga rättigheter, såsom exempelvis den personliga integriteten, åsidosätts för att tillgodose stora företag och konglomerats intressen. Det är en mycket oroande utveckling.

Kampen om ACTA lär nu intensifieras, då EU-Parlamentet enligt Lissabon-fördraget har medbestämmanderätt (även om det, rimligen felaktigt, spekulerats en del om att EU-Kommissionen skall försöka dribbla bort Parlamentet från beslutsfattandet i och med att förhandlingarna om ACTA-avtalet påbörjades innan Lissabon-fördraget trädde i kraft). Om det är något dessa hemlighetsstämplade förhandlingar visat, så är det att motståndet mot sådana förfaranden, och ACTA-avtalet som helhet, är stort. Utan de kraftiga reaktioner från civilsamhället och progressiva parlamentariker så hade ACTA-avtalet tveklöst sett betydligt värre ut, mer i enlighet med industrilobbyns ursprungliga önskemål och antagligen nära de första läckta utkasten.

ACTA-avtalet är förstås fortfarande horribelt, ur flera perspektiv, men förhoppningsvis kan de mindre segrar som hittills uppnåtts tyda på att det riktiga striden, som nu inleds när avtalet skall skrivas under, mycket väl kan vinnas.

2 kommentarer

ACTA-sammanfattning, del 2

Postad den av acta

Då så, då går vi vidare med del 2 av sammanfattningen, som kommer att vara betydligt kortare än del 1. En slutlig summering av huvudfrågorna och avtalets utveckling kommer som sagt i morgon.

Kapitel 3, ”Enforcement Practices”, innehåller många skrivningar om ökad kompetensutveckling, framtagandet av specialenheter inom respektive parts myndigheter med fokus på att stoppa immaterialrättsbrott, m.m. Uppseendeväckande är att ”hjärntvätten” fortfarande hänger kvar, även i denna sista utkastversion av avtalet. I art. 3.4, ”Public Awareness”, förbinder sig parterna att ”medvetandegöra sina medborgare” om vikten av att respektera immaterialrätten och de fruktansvärda effekter brott mot denna utgör.

Följande artikel, 3.5, utgör ett rent löjeväckande försök att uppbära någon form av politisk korrekthet. I fall då myndigheter skall förstöra produkter som inkräktat mot immaterialrätten, skall detta göras på ett sätt som överensstämmer med respektive stats miljölagstiftning. Green-washing var ordet.

Hjärntvätten återkommer sedan i nästa kapitel, det fjärde, som berör internationellt samarbete. Art. 4.3, ”capacity building and technical assistance”, inleds med 1 A: ”enchancement of public awarness on intellectual property rights”. Det råder ingen tvekan om att allmänheten uppenbarligen har ”fel” åsikt om immaterialrätten, trots att varken förhandlingsparterna eller näringslivet lyckats ta fram vetenskapligt obestridliga fakta som stödjer deras tes om att piratkopiering m.m. utgör gigantiska samhällshot.

Under kapitel 5 presenteras sedermera ”ACTA-Kommitén”, en kommité där alla parter skall vara representerade och som skall fungera som en form av styrelse för ACTA-avtalet. Styrelsens funktioner och auktoritet är högst luddiga, för att inte säga rent suspekta, man öppnar bl.a. upp för att ta in nöjesindustrin (i praktiken) för ”konsultation”.

Avtalet summeras sen med ett sista kapitel som innehåller diverse praktiska grejer om regler för att implementera avtalet, dra sig ur, m.m.

Detta var således del 2 av ACTA-sammanfattningen, en slutlig summering kommer alltså i morgon. På återläsande.

2 kommentarer

ACTA-sammanfattning, del 1

Postad den av acta

Så, efter ett par genomläsningar är det nu dags att försöka summera vad det närmast slutgiltiga ACTA-avtalet egentligen innehåller. Del 1, som detta är, innehåller allt fram till kapitel 3. Internetdelen ligger under kapitel två, så den är alltså inkluderad i den här sammanfattningen. Del 2 av sammanfattningen kommer i morgon, följt av en slutlig summering.

Hur ser då ACTA-avtalet ut, efter alla dessa hemliga förhandlingar? Vid en första anblick ser det ut som många av de värsta delar som var med i den senaste officiella texten (april 2010) har försvunnit. Samtidigt har nya formuleringar tillkommit, så i stället för att kalla den slutgiltiga versionen för ”urvattnad”, vilket en del bedömare gjort, så skulle nog ordet ”lurigare” var mer passande. Man brukar ju säga att djävulen sitter i detaljerna, och så är det onekligen även med ACTA-avtalet. Således är detta en preliminär bedömning av vad avtalet kan resultera i, det lär komma fler djupgående bedömningar senare.

Att parterna i ACTA menar allvar framgår ganska omgående. Under sektion 1 i andra kapitlet, ”General obligations”, art. 2x. slås det fast att det skall straffa sig att bryta mot någon form av immaterialrätt och att böterna skall ”avskräcka” från framtida brott mot immaterialrätten. I samma avsnitt nämns behovet av ”proportionalitet” mellan brottet och straffet. Hur detta definieras är dock oklart, att döma av formuleringen ovan tycks ”avskräckande böter” för att ha laddat ner en, låt säga, låt av Peps Persson vara fullt proportionerligt.

I art. 2.2, ”damages”, slås fast att rättighetsinnehavaren skall ersättas ett upphovsrättsintrång utifrån varans marknadspris. Detta är i sig aningen spektakulärt, eftersom, för det första, marknadspriset inte är vad rättighetsinnehavaren förlorat (möjligen i sådana fall produktionspriset), men därutöver likställs således exempelvis en nedladdning av Britney Spears senaste album som ett uteblivit köp av samma album, vilket otaliga gånger bevisats vara en felaktig slutsats. Samma sak torde kunna gälla förfalskade varor, som således skall ersättas utifrån ett marknadspris den förfalskade varan (till skillnad från en genuin vara) omöjligen kan ha. Bisarrt är bara förnamnet.

Under art. 2.5, ”Provisional Measures”, har det, i min bedömning, smygit sig in en ny öppning för ”graduated response” (denna låg tidigare under injunctions, den är nu dock borttagen). Formuleringen lyder:

”Each Party shall provide that its judicial authorities shall have the authority to order prompt and effective provisional measures:

(a) against a party, or where appropriate, against a third party over whom the relevant judicial authority exercises jurisdiction, to prevent an infringement of any intellectual property rights from occurring,

Här är således frågan om detta kan tänkas resultera i att internetleverantörer tvingas agera poliser, och rimligen kommer att tvingas stänga av användare som utsätter internetleverantörer för juridiska implikationer. Det är ganska öppet och tolkningsbart, men en preliminär bedömning lutar åt att det skulle kunna vara möjligt. En bakdörr som öppnar för graduated response, helt enkelt. Snarlika formuleringar återfinns i IPRED.

Under nästa avsnitt, Border Measures, kvarstår formuleringarna om undantag för att genomsöka personlig bagage. Dock, avsnittet inleds med art. 2.x, som lyder 1. ”Parties shall include in the application of this section goods of a commercial nature sent in small consignments”. Fortsättningen, 2, lyder ”Parties may exclude from the application of this Section small quantaties of goods of a non-commercial nature contained in travelers’ personal luggage.

Således innebär följande att leta efter saker som bryter mot immaterialrätten är standard, men vidare att alla saker av kommersiell natur definitivt skall hittas, personligt bagage eller ej. Vad är då ”kommersiell natur”? I tidigare avtal, och också i den definition som följer i Internet-delen (mer nedan), handlar detta om ”direkt eller indirekt ekonomisk fördel”. Är det således till ekonomisk fördel för en privatperson att ladda ner en låt i stället för att köpa den? Ja. Kommer således tullen söka igenom din MP3 efter piratkopierade låtar? Troligen. Punkt 2, med ”may exclude”, kan endast öppna för att undanta visst personligt bagage av icke-kommersiell natur. Således blir det hela förstås en bedömningsfråga, men att som förhandlingsparterna bestämt hävda att inga personliga mp3-er kommer att genomsökas p.g.a. ACTA är direkt felaktigt. Liknande formuleringar som ovanstående är dock ingen nyhet, utan finns ex. i TRIPS, även om TRIPS-formuleringen på punkt 2 även innefattar ”…or sent in small consignments”.

Under Border Measures finns också ett tydligt exempel på hur parterna i ACTA urholkat kraven på rättighetsinnehavarna att agera privatpolis. Här har de luddiga kraven som fanns i TRIPS blivit än luddigare. Först TRIPS:

TRIPS: Article 52

Application

Any right holder initiating the procedures under Article 51 shall be required to provide adequate evidence to satisfy the competent authorities that, under the laws of the country of importation, there is prima facie an infringement of the right holder’s intellectual property right and to supply a sufficiently detailed description of the goods to make them readily recognizable by the customs authorities.

Och sen ACTA:

ARTICLE 2.X: APPLICATION BY RIGHT HOLDER

1. The competent authorities shall require a right holder requesting the procedures described in Article 2.X.1.b and Article 2.X.2.b to provide adequate evidence to satisfy themselves that, under the laws of the Party providing the procedures, there is primafacie an infringement of the right holder’s intellectual property right and to supply sufficient information that may reasonably be expected to be within the right holder’s knowledge to make the suspect goods reasonably recognizable by the competent authorities

Slutsats: ACTA gör det luddiga luddigare.

I övrigt är i princip hela avsnittet ”Border measures” en enda lång radda av formuleringar som fortsätter att öppna upp för rättighetsinnehavarna att agera privatpoliser och fritt disponera tullmyndigheten efter sitt eget behag. Det är onekligen en oroande utveckling.

Sektion fyra berör ”Criminal enforcement”. det vill säga straffrättsliga åtgärder. Första punkter, art. 2.14 Criminal Offenses, gör klart att parterna förbinder sig att se till att upphovsrättsbrott i kommersiell skala skall resultera i straffrättsliga åtgärder. Här har parterna varit vänliga att definiera kommersiell skala. Under sektion 4 (alltså criminal enforcement) definieras kommersiell skala åtminstone som ”handlingar av kommersiell natur för direkt eller indirekt ekonomisk eller kommersiell fördel”. Luddigt var ordet, men visst tycks det som om det mesta inkluderas i kommersiell skala?

Vilka straffsatser skall då utdömas? Jo, för alla de ”immaterialrättsbrott” som räknas upp i avsnittet skall straffsatsen innehålla fängelse samt böter tillräckligt höga för ge en avskräckande verkan. Således verkar proportionaliteten mellan brott och straff återigen vara högst tveksam.

Dags för internet. Sektion 5 av avtalet innehåller Internetkapitlet, där en hel del formuleringar är direkt problematiska. Den som har fått störst uppmärksamhet i de första bedömningarna är art. 2.18.3 som lyder ”Each Party shall endeavor to promote cooperative efforts within the business community to effectively address at least [trademark and] copyright or related rights infringement…”

Den här formuleringen framhålls som ett inbakat ”graduated response” där Internetleverantörer skall tvingas till att agera nätpoliser å nöjesindustrins vägnar, en tolkning som vid en första anblick ter sig relativt rimlig. Den följs av 18.4, som slår fast att internetleverantörer skall tvingas lämna ut uppgifter om sina användare till rättighetsinnehavare, i de fall då en användare gjort sig skyldig till eller misstänks för upphovsrättsintrång. Den här skrivningen skall dock inte gå emot ”fundamental principles”. Denna formulering exemplifierar tydligt det bristande skyddet för privatpersoner, där tidigare ”fundamental rights” (fundamentala rättigheter) bytts mot det betydligt mer luddiga ”fundamental principles”.

I Internetdelen ingår även en kriminalisering av att kringgå kopieringsskydd. Betydligt mer spektakulärt är att i princip alla verktyg för att kunna göra detta också skall kriminaliseras.

Som helhelt innehåller Internetavsnittet inga rena skrivningar om ”3-strikes” eller ”graduated response”, men precis som i tidigare versioner av avtalet är det indirekt troligt resultat av de andra skrivningarna i avtalet.

Vi återkommer med andra delen av sammanfattningen i morgon.

Läs mer: Henrik Alexandersson, La quadrature , Michael Geist, Sean Flynn, KEI, Public Knowledge, FFii, Monica Horten



2 kommentarer

ACTA-texten släppt

Postad den av acta

Som det ryktats har nu utkastet på det slutgiltiga ACTA-avtalet offentliggjorts. ACTA-experten Michael Geist har slängt ut en första sammanfattning, där han förvånas över hur mycket USA gett upp under förhandlingarna, framför allt rörande Internet-kapitlet.

Nu är det dags att sätta på kaffebryggaren och börja läsa, men vi återkommer med en sammanfattning senare i kväll alternativt tidigt i morgon, helt beroende på hur mycket kaffe som finns tillgängligt.

Kommentera

Milt sagt förvirrat

Postad den av acta

Den sista förhandlingsrundan om ACTA-avtalet avslutades för ett par dagar sedan, och nu tilltar förvirringen. Det ryktas att den slutgiltiga texten skall göras officiell idag, men hittills har ingen text dykt upp. USA hävdade att texten var i det närmaste färdig, men EU verkar fortfarande anse att det finns meningsskiljaktigheter att lösa, en uppfattning som också bekräftats av Japan.

Samtidigt har reaktionerna på att förhandlingarna nu avslutats börja dyka upp. En grupp EU-parlamentariker har gjort ett gemensamt uttalande där de kräver att EU-Kommissionen omedelbart ger EU-Parlamentet tillgång till den färdiga texten. Samtidigt, i Mexico (som är en av parterna i ACTA-förhandlingarna), har senaten tagit ett första steg för att Mexico skall dra sig ur ACTA-avtalet. Senaten har antagit en icke-bindande resolution som argumenterar för att säga nej till alla former av internationella (lag)avtal som förhandlats fram bakom ”lyckta dörrar”. Resolutionen bestod av tre punkter där den sista punkten lyder enligt följande: ”While the Chamber of Senators is reaching a position regarding the Anti Counterfeit Trade Agreement (ACTA), it requests that our Federal Executive Mr. Felipe Calderón Hinojosa suspend the negotiating process on behalf of our country for signing this international treaty.”

När nu alla lagstiftande församlingar väntar på att få tillgång till det framförhandlade ACTA-dokumentet verkar det som om något ganska uppseendeväckande har hänt; Den amerikanska intresseorganisationen MPAA (Motion Picture Association of America) har gjort ett uttalande där de hyllar ACTA-avtalet och USTR (Office of the United States Trade Representative) för framgångarna under den senaste förhandlingsrundan. Detta uttalande väcker förstås ett par frågor. Antingen har USTR försett MPAA med ACTA-dokumentet innan några lagstiftande församlingar fått se det, eller, så har helt enkelt MPAA förutsatt att ACTA-avtalet även fortsättningsvis är ett fantastiskt avtal som gynnar deras industri och dess intressen, vilket stärker bilden av ACTA-avtalet som ett rent lobbybeställt avtal.

Vi får nu vänta och se när avtalet kan tänkas dyka upp. Det ryktas att det kommer att offentliggöras runt kl. 16.

Uppdaterat 1: EU-Kommissionen kommer att briefa EU-Parlamentet om det senaste ACTA-rundan i morgon.

Uppdaterat 2: Ska Keller, MEP för de Gröna, har skickat in en prioriterad fråga till EU-Kommissionen och Rådet om ACTA, läs den här

läs mer: Michael Geist , Christian Engström , La quadrature du net, Henrik Alexandersson

http://www.openacta.org/?p=539

3 kommentarer

ACTA-avtalet i princip färdigförhandlat

Postad den av acta

I fredags avslutades den 11:e förhandlingsrundan i Tokyo, Japan, och efter en hel veckas avslutande förhandlingar tycks det som att ACTA-avtalet är nära sitt slutgiltiga utseende. Enligt det gemensamma uttalandet från förhandlingsparterna har i princip alla meningsskiljaktigheter lösts och avtalet är bara några finputsningar från att vara helt färdigt. Parterna räknar med att offentliggöra texten så fort de kvarstående mindre förändringarna gjorts.Vidare tycks det som att en av målsättningarna är att försöka utöka antalet undertecknande parter till att också innefatta exempelvis Kina.

Det råder fortfarande lite oklarheter om hur ”färdigt” avtalet egentligen är, men enligt den japanske ministern Akihiro Ohata har man enats om ett ”basic agreement”.

Det är även ännu oklart huruvida det är EU eller USA som gett sig när det gäller inkluderandet av bl.a. geografiska indikatorer i avtalet. Ron Kirk, från Amerikanska USTR, sade att ”Vi har i princip hittat lösningar på alla områden, även i de svåraste frågorna. Nära alla parter har ställt sig bakom dessa lösningar”. Av uttalandet att döma är det EU som inte inkluderas i ”nära alla parter” och således är den part som fått tvingats ge sig. SVT rapporterar att det mycket riktigt är EU som fått ge sig och således ge upp geografiska indikatorer.

Nu återstår det således att vänta på att parterna reder upp de sista formuleringarna i avtalet och därefter, i enlighet med vad de tidigare lovat, offentliggör avtalet för allmänheten. Antagligen rör det sig om högst ett par veckor. Det står i alla fall klart att ingen ytterligare förhandlingsrunda kommer att hållas, varav det således inte kan röra sig om allt för stora skillnader i föreslagna formuleringar.

Huruvida förhandlarna tagit till sig något om kritiken rörande exempelvis effekterna för transiteringen av generiska mediciner återstår att se. EU-Kommissionen besvarade nyligen den skriftliga fråga som ställdes i mitten av juni av en grupp gröna parlamentsledamöter, däribland Carl Schlyter och Christian Engström. Frågan berörde just oron över frågan om generiska mediciner och berörde också huruvida Kommissionen tänkte genomföra en konsekvensanalys av ACTA innan man förordnade dess införande. I svaret håller EU-Kommissionen fast vid att handeln med generiska mediciner inte kommer att påverkas negativt genom införandet av ACTA. Kommissionen hävdar att den grundat sin konsekvensanalys av ACTA på de studier som togs fram i samband med resolution 2004/48/EG (Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område) och tänker således inte göra någon ny konsekvensanalys av införandet av ACTA. I svaret sägs också att ”Acta kommer inte att innehålla några bestämmelser om tullkontroll för varor som utgör patentintrång”, vilket således skulle kunna tolkas som att intentionen inte är att generiska mediciner som transiteras skall beröras.

Trots de påstådda intentioner förhandlarna har haft är det dock vad som står i avtalet som räknas. Således får vi nu avvakta att den slutgiltiga avtalstexten offentliggörs. Eftersom förhandlingarna nu tycks fullbordade kan vi räkna med att parterna kommer att försöka implementera avtalet så fort som möjligt. Det innebär att EU-Parlamentet, som har medbestämmanderätt i frågan, antagligen kommer rösta om avtalet senare i höst/vinter.

Läs mer: Michael Geist, Christian Engström

2 kommentarer

RSS Prenumerera