Nytt svar från Kommissionen på ACTA-fråga

Postad den av acta

Kommissionen har idag genom handelskommissionär Karel De Gucht svarat på den skriftliga fråga Carl Schlyter m.fl gröna parlamentariker ställde till Kommissionen apropå Kommissionär Neelie Kroes uttalande om ACTA-avtalet. I korthet säger De Gucht att Kommissionen har förklarat sin uppfattning om avtalet, gjort förtydliganden samt verkat för att utkasttexten skulle offentliggöras, så att ”missförstånd, rykten och förvrängningar” kring vad som står och vad som inte står i avtalet kunde undvikas.

Lite komiskt kan tyckas, med tanke på att tolkningarna och meningsskiljaktigheterna om acta-avtalet och dess text nu är större än någonsin.

De Gucht hävdar även att Kommissionen i ”praktiken” har uppfyllt parlamentets resolution om ACTA (P7 TA(2010)0058), även om det formella svaret fortfarande utarbetas. Hur De Gucht anser att Kommissionen uppfyllt parlamentets krav på att göra en konsekvensanalys av acta utifrån inverkan på medborgerliga rättigheter (punkt 7), eller uppfyllt punkt 9 att begränsa ACTA-avtalet till att enbart innefatta varumärkesförfalskning (counterfeiting) framgår ej av svaret.

De Gucht anser vidare att Parlamentet har fått fullständig information om förhandlingarna i enlighet med Lissabonfördraget (vilket var en av huvudpunkterna i den skriftliga frågan). Således får vi anta att Kommissionen kommer att förse Parlamentet med en uppdaterad avtalstext och fullständig information även efter nästa förhandlingsrunda i Schweiz.

Det här inlägget postades under , , , , . 1 kommentar

Nytt brev till WTO från de gröna

Postad den av acta

Efter att ha fått svar på sitt första brev till WTO och WIPO,  skickade de 7 gröna parlamentarikerna igår ett nytt brev till WTO.

I brevet hänvisar man bl.a. till att Indien och Brasilien vänt sig till WTO för hjälp i och med att EU beslagtar generiska mediciner som färdas via unionen. Möjligheten att beslagta produkter ”på genomresa” (in-transit) innefattas och utökas i ACTA-avtalet. De gröna parlamentarikerna frågar WTO hur den rådande tvisten kan komma att påverka ACTA, om exempelvis WTO går på Brasilien och Indiens linje. Ett ACTA-avtal som medger rätt att beslagta produkter enligt ovanstående principer skulle i så fall kontrastera mot WTO:s provisioner.

Man ber även WTO kommentera vilka potentiella effekter framförhandlandet av ACTA kan få på generella provisioner kring immaterialrätt.

Hela brevet återfinns här .

Det här inlägget postades under , , . 1 kommentar

De Gröna Eu-parlamentarikerna har fått svar från WIPO och WTO

Postad den av acta

Den 15e april skickade en grupp gröna Eu-parlamentariker, bland dem Carl Schlyter, ett öppet brev till WIPO och WTO, där man bad om dessa två organisationers åsikter om ett par frågor rörande ACTA-avtalet och de förhandlingar som pågår mellan dessa parter. WIPO och WTO är de insitutioner där frågor rörande immaterialrätt normalt behandlas.

I brevet ber man WIPO och WTO om en konsekvensanalys om vilka effekter ACTA-avtalet skulle kunna få för integritet, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, tillgång till kunskap/information och tillgång till läkemedel, samt vidare om ett  expertutlåtande från organisationerna om behovet av nya globala normer gällande immaterialrätt.

Svaren från WIPO och WTO är inte överraskande. De kan varken göra en konsekvensanalys av ACTA, eller formulera några omfattande synpunkter, om detta inte ges i uppdrag till dem av medlemsstaterna. De kan inte heller svara konkret på de frågor rörande kommande institutionella problem som parlamentarikerna tar upp i sitt brev, helt enkelt eftersom ACTA-avtalet dels ännu inte är formaliserat, och eftersom de inte fått något sådant uppdrag eller förfrågan från ACTA-parterna.

I övrigt händer det inte så mycket på ACTA-fronten just nu. Vi väntar fortfarande på mer information kring nästa förhandlingsrunda, som kommer äga rum i slutet av juni eller början av juli i Schweiz. En skriven deklaration ang. ACTA-avtalet (Written Declaration 12/2010) cirkulerar fortfarande i Parlamentet, och förhoppningar finns fortfarande att man skall kunna få stöd för den (det krävs att en majoritet av Parlamentarikerna skriver under).

Har man inget bättre för sig rekommenderas fortfaranade att man slänger iväg ett mail, brev eller rentav ett telefonsamtal till några parlamentariker för att påverka dem i ACTA-frågan. Som det ser ut så är EU-Parlamentet den plats där det finns störst förhoppningar om att stoppa avtalet, då Parlamentet har medbestämmanderätt i frågan.

Det här inlägget postades under , , . Kommentera

Kommissionen håller fast vid sin linje, trots att ACTA-kritikerna bevisligen kan läsa.

Postad den av acta

Förra veckan höll EU-Kommissionen en briefing för EU-Parlamentet angående den senaste förhandlingsrundan om ACTA-avtalet, den åttonde i ordningen, som hölls i april i Nya Zeeland.

Luc Devigne, chef för DG Trade och vanligtvis kontaktlänken mellan EU-Kommissionen och EU-Parlamentet,  inledde briefingen med en presentation. Han hävdade att den 8: e omgången av ACTA-förhandlingarna präglades av stora framsteg, såväl på områdena om öppenhet som gällande själva sakinnehållet. Han fortsatte med att, återigen, konstatera att fördraget enbart syftar till att komma åt storskaliga överträdelser och att ACTA endast handlar om ”beivring” (enforcement), inte att förändra existerande lagstiftning på området. Således är ACTA-fördraget förenligt med både EU: s lagstiftning och den nuvarande nivån av harmonisering av immaterialrättslagstiftning inom EU.

”Det [ACTA-avtalet] kommer inte innebära några nya konsekvenser för EU-medborgarna”, hävdade Devigne.

Vad är då syftet med fördraget om det ändå inte innebär några förändringar, kan man fråga sig? Devigne hävdade att inte alla länder i världen har en immaterialrättslagstiftning som är lika ”bra” som i EU. Således är avtalet likväl av stort värde, även om inga ytterligare förändringar görs av den nuvarande EU-lagstiftningen.

Han tillade vidare att han är nöjd med framstegen gällande öppenhet och att inga ”three strikes” återfinns i avtalet (han lade emfas vid att han uppfattade detta som väldigt tydligt) och inte heller att avtalet kommer att ha någon inverkan på tillgången till generiska läkemedel.
 
Det fanns vidare vissa meningsskillnader under den senaste förhandlingsrundan, främst mellan EU och USA i frågor som gäller bl.a. avtalets omfattning och frågan om geografiska indikatorer. Vissa skillnader kvarstår mellan EU och USA på de flesta kapitel, inklusive kapitlen om Internet, civilrättsliga åtgärder och straffrättsliga åtgärder. USA driver fortfarande på för att kriminalisera ”cam cording” (ex. i biosalongen filma hela eller delar av en biofilm), medan EU håller emot, främst eftersom det inte finns någon harmonisering av lagstiftningen inom EU gällande den frågan.

Nästa förhandlingsrunda (den nionde) kommer att hållas i Schweiz i slutet av juni eller början av juli.

Efter Devignes presentation följde en stor mängd frågor, som rörde allt från institutionella frågor till frågan om öppenhet och insyn.

Rörande insyn och öppenhet så finns inga ytterligare överenskommelser, sade Devigne. Efter att parterna enades att släppa en konsoliderad version av avtalet, har inga ytterligare beslut i frågan tagits.

Således kan den version av avtalet som offentliggjordes den 21a april mycket väl bli den enda formen av insyn som allmänheten kommer att få.  

Den institutionella ramen diskuterades inte under 8: e rundan, men det är inte ett mål hos ACTA-parterna att underminera befintliga institutioner som WIPO eller WTO.  ”ACTA kommer att gå längre, inte underminera befintliga överenskommelser gjorda i WIPO och WTO”, hävdade Devigne.

Några frågor kring definitionen av ”kommersiell skala” (commercial scale) och stor skala (large scale) ställdes, där frågeställarna uttryckte viss oro över att den nuvarande definitionen skulle kunna omfatta individer, eftersom även privatpersoner på nätet fort kan komma upp i kvantiteter som skulle kunna klassas som ”storskaliga”. Devigne svarade att det är ”mycket möjligt att det kan vara individer, men det är inget nytt.” Han tillade att det är för domstolarna att avgöra, även om han trodde att det var uppenbart att målet för ACTA-avtalet är att komma till rätta med storskaliga brott mot immaterialrättslagarna.

På nästa möte i Schweiz kommer hela avtalet att diskuteras (alla kapitel). Parterna har fortfarande ambitionen att förhandlingarna kommer att avslutas under 2010. Skillnaderna i fråga om avtalets omfattning kvarstår, men enligt Devigne så kommer EU att hålla fast vid sin ståndpunkt att alla IP-rättigheter (däribland patent) bör omfattas av ACTA-avtalet. Många parter (däribland USA) vill bara att varumärkesskydd och upphovsrätt bör ingå.

Devigne bemötte även innehållet i EU-Parlamentets resolution om ACTA, där det bland annat finns en artikel som påbjuder Kommissionen att arbeta för att ACTA-avtalet begränsas till att enbart behandla varumärkesförfalskningar. ”Ja, det finns en punkt som vill fokusera på varumärkesskydd, men det finns också andra punkter i denna resolution. Man måste läsa hela resolutionen”  sade Devigne.

Han tillade vidare att ACTA utan tvivel är ett komplicerat avtal, och förhandlingarna är krävande.. När det gäller de existerande åsiktsskillnaderna mellan parterna tillade han:
”Vi kanske inte når dit vi vill nå, men vi kommer inte hamna där vi inte vill hamna, eftersom vi inte kommer att tillåta det”.

Så värst mycket nytt blev således inte sagt under briefingen. Devigne och Kommissionen fortsätter att hålla fast vid vad de alltid har sagt. Stundtals kan Devignes tolkning av avtalstexten tyckas lite väl välvillig.  Bara för att Kommissionen bestämt hävdar att ACTA-avtalet inte innehåller några provisioner om ”three strikes” betyder inte det att avtalet likväl inte kommer resultera i detsamma. Oavsett vad Kommissionen stundtals kan tyckas tro, så kan även ACTA-kritikerna läsa. Och man behöver inte vara juridikprofessor för att förstå att ACTA-avtalet innehåller formuleringar som nycket väl kan få de katastrofala konsekvenser, både för internet och för tillgången till generiska mediciner, som kritikerna hela tiden har hävdat.

Det här inlägget postades under , , , . 3 kommentarer

Lyckad och givande workshop om ACTA i Parlamentet

Postad den av acta

Det var fullsatt i lokalen och närmare 1000 personer följde med via nätet när ACTA workshopen som arrangerades av Carl Schlyter och Christian Engström genomfördes igår. Under två timmar diskuterade aktivister, experter och politiker problemen med ACTA och hur man bör gå vidare i arbetet för att stoppa eller radikalt ändra dess innehåll. Trots att Kommissionen i flera pressmeddelanden har hävdat att avtalet inte innehåller några ”three strikes” eller andra ”uppseendeväckande” delar, består oron bland ACTA-kritikerna.

Gaelle Krikorian, från Access to knowledge, var en av de första talarna:

”Vår oro är berättigad. Vår mobilisering får inte avta. Balansen mellan skydd för den personliga integriteten och rättighetsinnehavarnas intressen lyser fortfarande med sin frånvaro.” Hon sade även att ”ACTA kommer att innebära att billiga mediciner kommer att beslagtas vid gränskontrollerna, det räcker med en misstanke om att de är förfalskade”.

Sophie Bloemen, från Health action international, en organisation som arbetar för ökad tillgång till mediciner, belyste problemen med de befintliga avsnitten i avtalet om så kallad ”third party liability”. I värsta fall kan företag som tillverkar ingredienser till medicin fällas som ”infringing intermediary”. Hon lyfte även fram kostnaderna av att införa de kontrollmekanismer som ACTA-avtalet resulterar i. I många länder kommer knappa offentliga resurser behöva användas för att skydda multinationella företags intressen. Hon bemötte även många ACTA-förespråkares argument om att ACTA är viktigt för folkhälsan då det hjälper till att stoppa många illegala mediciner som är hälsovådliga. ”Ett utökat beivrande av immaterialrätt är inte rätt sätt att arbeta för förbättrad folkhälsa”, sade Bloemen.   

Ashutosh Jindal, rådgivare på den indiska ambassaden, var även han kritisk mot ACTA. Den indiska regeringen har varit nöjd med de pressutskick där ACTA-parterna beskrivit att generiska mediciner (som Indien är en stor exportör av) inte kommer att påverkas. Men när man läser utkasttexten kvarstår oron. ”Det behövs mer än goda avsikter i texten”, sade Jindal.

Christoffer Kullenberg, från telecomix och Julia-gruppen, sade att ingen nätneutralitet kan bevaras om internetleverantörerna blir ansvariga för sina användares nätbeteenden. Telekomdirektivet garanterade att inga användare skulle kunna stängas av från nätet, men nu verkar ACTA komma att ändra på detta.

Joe McNamee, från EDRi (European Digital Rights), såg delarna om ISP liability i ACTA som en del i någonting större. Han hänvisade bland annat till en kommande OECD-konferens om ISP liability, och menade på att rättighetsinnehavarna nu arbetar i flera forum och insitutioner för att driva igenom att Internetleverantörerna blir ansvariga för vad deras användare gör på Internet.

Jérémie Zimmerman, från franska La Quadrature du net (som var den organisation som fick tag i och läckte hela ACTA-avtalet i slutet av mars) , menade att allt vi fruktat med ACTA fortfarande finns kvar. Den ACTA-kritiska rörelsen måste fokusera på att fortsätta angripa ACTA-avtalets legitimitet, fortsätta att påverka sina nationella ministrar, Kommissionen, m.fl. ACTA innehåller fortfarande delar som hotar yttrandefriheten, innovationer och tillgången till mediciner. ”Vi ger inte ACTA-avtalet någon legitimitet just för att det inte har någon, varken nu eller i framtiden”, sade han.

James Love, Knowledge Ecology International (KEI), pekade på skillnaderna i ACTA och TRIPS och hur man utelämnat mycket av delarna i TRIPS som medför ett större skydd för den personliga integriteten. Han menade också på att ACTA-parternas val att enskilt förhandla fram ett nytt avtal är ett resultat av att exempelvis WIPO numera är ett såpass öppet forum så att medborgarrättsgruppen kan delta aktivt i diskussionerna. I stället för att argumentera försöker rättighetshavarna helt enkelt trycka på för att dessa öppna forum skall undvikas. 

Hela workshoppen webstreamades och ligger uppe på den gröna gruppens kampanjsida. Första halvtimmen består mest i att folk riggar utrustning, så för den intresserade rekommenderas att man börjar titta en bit in i klippet.

Det här inlägget postades under , , , . 2 kommentarer

Kommissionen briefar Parlamentet om ACTA

Postad den av acta

Idag håller Kommissionen en ”briefing” för Parlamentet om resultaten efter den senaste förhandlingsrundan av ACTA-avtalet, som hölls i Nya Zeeland. Det är i nuläget oklart hur detaljerad redogörelsen kommer att vara.

Den ACTA-workshop som arrangeras av Carl Schlyter och Christian Engström hålls direkt efteråt. Det går att följa workshopen via webstream och delta via chat. All information kommer inom kort att ligga på den gröna gruppens kampanjsida.

En sammanfattning av workshopens resultat och diskussioner,  såväl som en sammanfattning av Kommissionens briefing, kommer läggas upp här senast imorgon.

1 kommentar

RSS Prenumerera