Sveriges ACTA-förhandlare allt annat än medborgarbeskyddare

Postad den av acta

Sverige benämns ofta som en av de mest progressiva krafterna inom ACTA-förhandlingarna, med ständiga krav på att förhandlingarna skall öppnas upp och oro över andra förhandlingsparters vilja att stänga av fildelande användare från internet.

Johan Axham heter mannen som under det svenska ordförandeskapet ansvarat för det kapitel i ACTA som handlar om upphovsrättsintrång på Internet. Efter det svenska ordförandeskapet fick han förlängt förordnande.  Han företräder således Sverige under ACTA-förhandlingarna och har till uppdrag att se till att EU:s ståndpunkt inte innebär att unionen  är beredd att gå med på något som Sverige inte kan acceptera.

Axham är doktorand i Immaterialrätt. Här är ett axplock av hans syn på fildelning och immaterialrätt:

”IPRED-lagen är ett steg i rätt riktning att ge den ordnade marknad som är nödvändig för att stimulera utvecklingen av lagliga nättjänster. Därför är det också i användarnas intresse att rättighetshavarna ges utökade möjligheter att beivra olovliga förfoganden av upphovsrättsligt skyddat material via internet.”

[…diskussioner om möjligheten att reglera internetleverantörers ansvar för upphovsrättsintrång som förmedlas av dem. Enligt min uppfattning behövs en sådan reglering för att bygga upp ett rättsmedvetande för användning och tillhandahållande av internetuppkoppling, eftersom det saknas idag.] – Ur en debattartikel på Newsmill i februari förra året.

Han var utredningssekreterare till utredningen om upphovsrätten på Internet (Ds. 2007:29) där utredaren bl.a. skriver att:

”Omfattande intrång i de rättigheter som upphovsrättslagen ger måste dock ses som ett betydande hinder för investeringsviljan i, och utvecklingen av, de lagliga nättjänsterna.

Internetleverantörerna har som tillhandahållare av abonnemang en central roll för möjligheterna att beivra olovlig fildelning och nedladdning. Jag föreslår därför att Internetleverantörer ska kunna åläggas att medverka till att intrång i upphovsrätten upphör. Förslaget innebär att en Internetleverantör ges en lagenlig rätt och skyldighet att säga upp ett abonnemang som används för systematiska intrång i upphovsrätt och närstående rättigheter. Rättighetshavare ska kunna begära vid domstol att Internetleverantören vid vite föreläggs att vidta åtgärder för att intrången ska upphöra. Abonnentens intresse av att behålla uppkopplingen ska beaktas vid bedömningen av om avtalet får sägas upp och om ett föreläggande ska meddelas.”

I en debattartikel i Expressen år 2008 uttryckte han tillsammans med huvudutredaren till rapporten ovan att:

”Vårt lagförslag innebär att en internetleverantör ges en lagenlig rätt och skyldighet att säga upp ett abonnemang som har använts för att systematiskt begå upphovsrättsintrång genom att utan
rättighetshavarnas samtycke eller stöd i lag tillgängliggöra upphovsrättsligt skyddat material. Den enda ”sanktion” som kan drabba en internetleverantör som inte gör det är att en domstol kan förelägga denne att vid vite vidta åtgärder för att förhindra att abonnemanget används för att begå framtida intrång.

[För att undvika framtida förelägganden kan internetleverantören förväntas vidta åtgärder i förebyggande syfte.. ]”

Uppenbarligen är Axham positivt inställd till vad som brukar omnämnas som  ”ISP liability”, d.v.s. att Internetleverantörerna skall hållas ansvariga för vad deras användare gör på Internet, och således kan bli tvungna att såväl övervaka som stänga av sina användare.

Det verkar onekligen som ip-lobbyn fått sin man.

4 kommentarer

Gränskontroller som genomsöker privata MP3:er kan mycket väl bli del av ACTA

Postad den av acta

Utkastet på avtalstext till ACTA-avtalet som läckte igår innehåller mycket information som redan läckt. Det som dock är intressant att se är var de olika länderna har positionerat sig i förhandlingarna. Här nedan följer kortare sammanfattning av de värsta delarna i avtalet (efter en hastig genomläsning). Tendensen i förhandlingarna tycks vara att USA, understött av Japan, kräver ett så långtgående avtal som möjligt, medan bl.a. EU, Kanada och Nya Zeeland föredrar lite mildare formuleringar. EU:s ståndpunkt är dock inte helt konsekvent, och framför allt inte så ”progressiv” som man försökt få det att framstå i sina senaste uttalanden. Vi skall dock hålla i minnet att följande text är två månader gammal, varav EU förstås skulle ha kunnat ändra sin förhandlingsposition radikalt, även om detta förstås är mindre troligt.

Frågan om ISP liability lever vidare. Det är svårt att konkretisera de eventuella juridiska implikationerna utifrån den i nuläget högst röriga utkasttexten, men EU:s option 2 under avsnitt 1, civil enforcement, lämnar en del övrigt att önska: ”Each Party shall ensure that, where a judicial decision is taken finding an infringement of an intellectual property right, the judicial authorities may issue against the infringer an injunction aimed at prohibiting the continuation of the infringement. The Parties shall also ensure that right holders are in a position to apply for an injunction against intermediaries (läs: internetleverantörer) whose services are used by a third party to infringe an intellectual property right”. Inom den här högst luddiga formuleringen går det att läsa in att rättighetsinnehavare kan dra internetleverantörer vars användare ägnar sig åt immaterialrättsbrott inför domstol. 

Under avsnitt 2, det om ”Border Measures”, är det definitivt inte solklart att individuella resenärers ägodelar (som bärbara datorer och MP3:er) undgår gränskontroll. I EU:s förslag på text under punkt 3 kan vi läsa att ”Where´s a traveler´s personal baggage contains goods of a non-commercial nature within the limits of the duty-free allowance and there are no material indications to suggest the goods are part of commercial traffic, each Party may consider (min markering) to leave such goods, or part of such goods, outside the scope of this section. ”

Vad betyder då detta? Jo, för det första att Kommissionens representant med största sannolikhet ljög under en utfrågning i Parlamentets utskott för internationell handel (INTA) i februari. Carl Schlyter frågade explicit om EU:s position i den här frågan, och Kommissionens representant hävdade då att EU:s linje var att ordet ”shall” skulle stå i stället för ”may”, vilket som alla förstår blir två radikalt skilda betydelser i den här frågan. Att undantas ”kan göras” och att undantag ”skall göras” innebär skillnaden mellan att ha eller inte ha gränskontroller med befogenhet att söka igenom individers MP3:er.

Detta innebär att Kommissionens representant ljög, medvetet eller omedvetet, under utfrågningen i INTA, men därutöver att Kommissionen, såvida EU inte radikalt förändrat sin position, även tummade lite på sanningen under det senaste Stakeholdermötet då man hävdade att EU inte kommer att acceptera att ACTA-avtalet innehåller paragrafer som ger ex. tullmyndigheter rätt att genomsöka personligt bagage (som laptops och MP3:er). Det blir snarast lite smålustigt att EU i förhandlingarna lägger förslag på att undantag kan göras mot detta förfarande, snarare än att detta förfarande inte kan komma på tal överhuvudtaget. (för mer info om utfrågningen i INTA, se ett tidigare blogginlägg med namnet ”Utfrågning av Kommissionen i INTA”).

Under avsnitt 3, ”criminal enforcement”, definieras faktiskt vad ”commercial scale” är för något. Detta inkluderar bl.a. ”b) willful copyright or related rights infringements for purposes of commercial advantage or (US/J private) financial gain.” Detta betyder således att kommersiell skala är i princip samma sak som i IPRED. Har du laddat ner en låt värderad till 10 kr (vilket antas medföra att en domstol måste slå fast att du i annat fall köpt den) betyder detta att du ägnat dig åt illegal fildelning i kommersiell skala, även utan implementerandet av USA:s och Japans tydligare formulering (private financial gain). Därav blir EU:s prat om att ”ACTA bara riktar sig mot illegal fildelning i kommersiell skala” ganska innehållslöst, med tanke på att kommersiell skala således definieras som, med lite vilja, all form av illegal fildelning.

Ytterligare hårresande saker, som vi dock förvisso redan kände till via tidigare läckor, är att videoupptagning under en bio, d.v.s. någon i publiken ”screenar” föreställningen, skall medföra ”criminal procedures and penalties to be applied”. Detta gäller oavsett om det är hela eller bara 30 sekunder av filmen som filmas. Bl..a. Australien och Nya Zeeland är emot den här delen, medan EU än så länge inte har någon definitiv åsikt utan fortfarande utvärderar förslaget.

En ganska ovidkommande men smålustig sak är att EU har lyckats implementera lite av sitt allt som oftast tomma klimatprat i ACTA-avtalet. Under avsnitt fyra, ”Enforcement practices”, återfinns punkt 4.5, på förslag av EU, som lyder: ”destruction of ingringing goods – In cases where confiscated goods found to be infringing intellectual property rights are to be destroyed, Parties shall endeavour to take environmental concerns into account when deciding on the destruction method.” Det är greenwashing som heter duga!

Så, vad kan man säga, har ACTA-avtalet blivit det där schyssta avtalet som respekterar medborgerliga fri – och rättigheter som EU-Kommissionen verkar vilja få oss att tro? Svaret är nej, definitivt inte. Det är i sitt nuvarande utseende precis så förfärligt som vi misstänkt.

Uppdaterat: Carl Schlyter uttalar sig om ACTA-läckan i Sveriges Radio P3

Det här inlägget postades under , , , . 1 kommentar

Ny ACTA-läcka

Postad den av acta

En konsoliderad version av avtalstexten har läckt ut på nätet. Det är franska ”La quadrature du net” som kommit över texten och släppt den på sin hemsida. Texten är från den 18e januari, så det är oklart hur mycket texten i det läckta dokumentet överenstämmer med den nuvarande texten.

Avtalstexten innehåller fullt med ”brackets” som tydliggör vilken form av formuleringar de olika förhandlingsparterna drivit och driver. Texten är på mastiga 56 sidor, men vi kommer att försöka publicera någon form av sammanfattning här så snart som möjligt.

Det här inlägget postades under , , . 1 kommentar

Acta Stakeholdermeeting nu på youtube

Postad den av acta

För de som inte lyckades se den taskiga webstreamen från Kommissionen igår, finns nu möjlighet att se mötet på Youtube. Mötet är uppdelat på 11 klipp .

För övrigt publicerade Le Monde Diplomatique igår ett scop om ACTA. Tidningen har kommit över en kopia på utkasttexten på Avsnitt 2 (Border Measures) av ACTA-Avtalet, och har en mycket intressant och informativ artikel om ämnet.

I korthet verkar avsnittet innehålla det mesta av det vi befarat, och kommer, om texten blir en del av ett ACTA-avtal som implementeras, att utgöra en riktig käftsmäll mot världens fattiga länder. Bland annat kommer deras tillgång till för dem lagliga  billiga mediciner kraftigt försämras, då dessa mediciner lär fastna i EU:s tullar.

Som väntat genomsyras dokumentet av en total avsaknad av balans mellan industrins intresse att tjäna pengar och fundamentala medborgerliga rättigheter och intressen.

4 kommentarer

Kommissionen låtsas som om Parlamentet inte finns – igen.

Postad den av acta

Under gårdagens Stakeholder Consulation Meeting i Bryssel framkom en hel del ny information. EU-Kommissionen lät meddela att tre grundförutsättningar som vägleder EU:s (d.v.s. Kommissionens) deltagande i förhandlingarna är att ACTA skall vara i enlighet med EU-rätten (inga 3-strikes, ingen förändring av ISP liability, fullständig respekt av privat – och dataskydd, inga befogenheter för tullen att söka igenom personliga datorer, mp3´s etc.),  att ACTA enbart handlar om beivrande och att rättsliga åtgärder bara skall rikta sig mot intrång i upphovsrätten som utförs i kommersiell skala (det är fortfarande oklart vad kommersiell skala är för något). Kommissionen bekräftade även att den kommer verka för att ACTA-dokumenten offentliggörs i samband med nästa förhandlingsrunda i Nya Zeeland 12 – 16 april.

Den stora kontroversen på mötet kom dock att handla om Luc Devignes, chef för DG Trade, svar på frågor rörande artikel 9 i den resolution Parlamentet antog med överväldigande majoritet för två veckor sedan. I artikel 9 uppmanar Parlamentet Kommissionen att begränsa ACTA-avtalet till att bara handla om varumärkesförfalskning, något Luc Devigne inte verkade hålla med om. Framför allt har ett uttalande av Devigne i Svenska Dagbladet kring detta upprört känslor. I artikeln säger Devigne att  ”I resolutionen står det både om varumärkesförfalskning och piratkopiering i den digitala världen. Vi ser det som att parlamentet vill att vi ska förhandla vidare om båda” . Det har fått Piratpartiets MEP Christian Engström att undra om Kommissionen kan läsa .

Vad som händer nu är oklart. En skriftlig fråga  (där Carl Schlyter är en av författarna) håller på att ställas till Kommissionen apropå Neelie Kroos uttalande  (som berördes i ett tidigare blogginlägg). Att det kommer bli reaktioner på Luc Devigne´s tolkning av Parlamentets resolution känns lika klart. Konflikten mellan EU-parlamentet och Kommissionen lär dock intensifieras fram till mötet i Nya Zeeland om tre veckor. Om Kommissionen inte ger Parlamentet insyn i förhandlingarna efter detta möte, kommer Parlamentet, i enlighet med sin egen resolution, dra Kommissionen inför EU-domstolen.

 

Det här inlägget postades under , , , , . 1 kommentar

Ny lobby-beställd studie slagträ i ACTA-debatten

Postad den av acta

En rapport med namnet ” “Building a Digital Economy: The Importance of Saving Jobs in the EU’s Creative Industries”” som släpptes i dagarna hävdar att EU till och med år 2015 riskerar att förlora 1,2 miljoner arbetstillfällen p.g.a. illegal fildelning och annan piratverksamhet. Sifforna som studien presenterar har redan annammats av EU-Kommissionen, och används för att vidare motivera behovet av ACTA-avtalet. Kommissionen refererade exempelvis till rapporten under dagens Stakeholdermeeting om ACTA. (en längre redogörelse om resultatet av detta precis avslutade möte publiceras här på bloggen under morgondagen).

Rapporten är beställd av the BASCAP ICC (Business Action to Stop Counterfeiting and Piracy, International Chambers of Commerce) och genomförd av Tera Consultants, som har en ganska diger cv när det gäller samarbetpartners.

Studiens huvudsakliga slutsats är att de underhållningsindustrier inom EU som främst påverkats av ”pirater” (d.v.s. film, tvserier, musik) har förlorat ca 10 miljarder euro och uppskattningsvis 185 000 jobb p.g.a. illegal fildelning och andra pirataktiviteter. Baserat på existerande projektioner och att inga politiska åtgärder vidtas, kommer Europa förlora 240 miljarder euro och 1,2 miljoner arbetstillfällen till och med år 2015.

Visst låter det illavarslande? Riktigt helt så illa är det dock troligtvis inte. Bara efter en snabb genomläsning av studien finns det många frågetecken som underminerar studiens trovärdighet.

Mätningen av nedladdningen, och således den ekonomiska förlusten som anses drabba industrin, är inte fläckfri. Det görs ingen ordentlig distinktion av det nedladdade materialet, utan det är bara den totala mängden som räknas. Om jag således har laddat ner Britney Spears senaste album 200 gånger, har industrin förlorat inkomster motsvarande 20 album som jag, om fildelningen inte existerade, hade köpt. Således torde det vara enkelt för de som vill känna lite makt i vardagen att börja ladda ner för musik de redan har för glatta livet. Redan efter tio nedladdade album har branschen, enligt sin egen bedömning, förlorat hundra spänn och ett par arbetstimmar.

Studien räknar inte heller in en enda ”positiv” effekt av fildelning.  Exempelvis hittar många användare musik genom att fildela, vilket resulterar i att man finner nya artister som man sedermera köper skivor av. Samma argument gäller vid köp at tvserie-boxar, osv. Man räknar heller inte in fildelningens positiva effekter när det gäller konserter, då spridningen av musiken resulterar i ökat antal besök på konserter och livespelningar, vilket förstås både syresätter ekonomin som skapar arbetstillfällen på egen hand.

Det går även att ifrågasätta studien metodologiskt på flera punkter, såväl när det gäller hur man beräknar förlorade arbetstillfällen (varje arbetstillfälle industrin förlorar dubbleras i studien för att det även drabbar underleverantörer, osv.). Kort sagt går det att framhålla att med tanke på alla variablar studien räknar på, vilka var för sig mycket väl kan ifrågasättas, blir slutresultatet högst spekulativt, för att inte säga direkt missvisande. Men det klart, studien var beställd av lobbyn, och lobbyn fick sitt resultat.

Metro har publicerat en artikel om rapporten där Carl Schlyter är citerad. Det brittiska Piratpartiet har även riktat kritik mot studien.

Det här inlägget postades under , , , , . 6 kommentarer

Senaste nytt om ACTA

Postad den av acta

En del nytt har hänt på ACTA-fronten de senaste dagarna.

Till att börja med har Neelie Kroes, vice ordförande i Kommissionen och ansvarig för den digitala dagordningen, uttalat sig i holländsk media. Enligt artikeln hävdar hon att Kommissionen, trots förra veckans antagna resolution i Parlamentet, inte bör svara upp till Parlamentets krav om full öppenhet och insyn i ACTA-förhandlingarna. Uttalandet har mottagits med stor skepsis inom EU-parlamentet, där arbete nu pågår inom den bl.a. den gröna gruppen för att få en förklaring till uttalandet.  

DG Trade (Kommissionens handelsavdelning) har låtit meddela att måndagens stakeholdermeeting om ACTA kommer att kunna streamas från webben. Enligt Kommissionen kommer snart mer information om hur man går till väga här.

Slutligen har den liberala gruppen i EU-parlamentet, ALDE,  anordnat en ”hearing” om ACTA den 6e april. Bland talarna återfinns bland andra den kanadensiska juridikprofessorn Michael Geist, Ordföranden för EuroISPA Malcolm Hutty, samt EU-Kommissionens ACTA-förhandlare Luc Devigne. Videostreaming av hearingen kommer att finnas tillgängligt på nätet.

1 kommentar

Inget obligatorisk ”3-strikes” i ACTA

Postad den av acta

Den tyska EU-Parlamentsledamoten Alexander Alvaro (ALDE – liberala gruppen) ställde för ett par veckor sedan en omfattande skriftlig fråga till Kommissionen om ACTA-avtalet som Kommissionen, genom handelskommissionär Karel de Gucht, nu besvarat.

Alvaro´s fråga berörde mång av farhågorna kring ACTA; varför förhandlingarna inte är öppna, om ”three strikes”-systemet (efter ett antal varningar fråntas användaren sin internetuppkoppling) kommer finnas i avtalet och vilka effekter avtalet kommer ha på befintlig EU-lagstiftning på området.

Kommissionär de Gucht´s hävdar i sitt svar att inga förslag om en obligatorisk ”three strikes procedure” finns på bordet, men han utesluter samtidigt inte explicit sådana medel, utan säger bara att efterföljandet är i enlighet med existerande EU-lagstiftning gällande harmoniseringen av immaterialrätt. Han hävdar vidare att ACTA kommer vara i enlighet med befintlig EU-lagstiftning på området och för EU´s del snarare handlar om gemensamma ramar att utöva denna lagstiftning snarare än stifta nya immaterialrättslagar. 

Av vidare intresse är även de Gucht´s svar på Alvaro´s sjunde fråga, där han implicit bekräftar att ACTA kommer innebära en harmonisering av efterföljandet (enforcement) av IP-lagar inom EU, och kommer att se till att ”EU right-holders” får sin intellektuella egendom respekterad i tredje land och, i fall av öveträdelser, ger dem juridiska verktyg att skydda sina tillgångar.

Slutatsen av svaret från de Gucht är således att obligatoriska ”three strikes” i nuläget inte finns som förslag, men att det uppenbarligen mycket väl kan komma att göra det eftersom de Gucht inte säger något övrigt om detta. Att skapa ett system liknande det i Frankrike (Hadopi) och snart också England  går att göra utan att nämna 3-strikes explicit i avtalet, genom att bl.a. utkräva juridiskt ansvar av internetleverantörerna för det material som deras användare laddar upp och/eller ner (ISP Liability).  Detta är en punkt som om den implementeras i ett kommande ACTA-avtal mycket väl kan innebära slutet på det fria Internet som vi känner det.

Det här inlägget postades under , , , . Kommentera

Parlamentets resolution en första seger – nu börjar kampen

Postad den av acta

Efter onsdagens resolution i Europaparlamentet, där parlamentarikerna med en överväldigande majoritet krävde insyn i ACTA-förhandlingarna och tog avstånd från eventuellt sakinnehåll som ”three strikes” utan omfattande rättslig prövning, har Parlamentet nu markerat sin position och således intensifieras nu kampen att få till stånd ökad insyn i, och förhoppningsvis stoppandet av, Acta-avtalet.

Inom Parlamentet fortsätter nu arbetet för att sätta ökat tryck på Kommissionen för att ge parlamentet och allmänheten fullständig insyn i förhandlingarna. En skriven deklaration med namn 12/2010 on theLack of a transparent process for theAnti-Counterfeiting Trade Agreement(ACTA) and potentiallyobjectionable content, cirkulerar just nu i Parlamentet och författarna, Castex från S&D), Alvaro (ALDE), Lambrinidis (S&D) och Roithova (EPP), lobbar för att få tillräckligt många parlamentariker att skriva på deklarationen. Deklarationen kräver bl.a. att förhandlingarna öppnas och kräver att ACTA-avtalet varken får innebära någon form av inskränkning i medborgarnas fri – och rättigheter, eller ökade tullkontroller som inverkar negativt på den globala tillgången av lagliga och billiga läkemedel. Deklarationen behöver underskrifter från hälften av Parlamentets ledamöter för att antas, och innebär i så fall att Kommissionen måste behandla den.

Carl Schlyter m.fl har även författat en skriftlig fråga till Kommissionen, angående Parlamentets rättighet till förhandlingsdokumentet i enlighet med Lissabon-fördraget, och ställer explicita frågor om när Kommissionen kommer ge Parlamentet tillgång till dokumenten. Kommissionen väntas svara inom de närmaste veckorna.

USA, och president Barack Obama, har inte låtit sig avskräckas av den ökade konflikten inom EU. President Obama har låtit meddela att USA kommer att verka för ett krafigt och allomfattande ACTA-avtal, som skyddar de amerikanska affärsintressena mot all form av piratkopiering och varumärkesförfalskning.

ACTA-förhandlingarna går nu vidare. Den 22a mars genomförs ett stakeholdermeeting i Bryssel, inför nästa (den åttonde i ordningen) förhandlingsrundan i april i Nya Zeeland. Det är efter denna förhandlingsrunda Parlamentet i och med onsdagens resolution krävt att få full insyn i förhandlingarna. Annars väntar troligen rättsliga åtgärder för att få Kommissionen att fullfölja sina obligationer enligt Lissabonfördraget.

ACTA-avtalet har mer och mer kommit att bli första skådeplatsen för en maktkamp mellan Parlamentet och Kommissionen, där Parlamentet efter Lissabonfördraget spänner sina nyfunna muskler. Kommissionen, och handelskommissionöär de Gucht, har hittills avfärdat Parlamentets krav på öppenhet i förhandlingarna, så länge detta inte accepteras av alla andra förhandlingsparter ( i nuläget motsätter sig bl.a. USA och Singapore).

Striden om avtalet lär fortsätta, men så länge Parlamentet är kapabelt att upprätthålla en enig linje finns det fortfarande gott hopp om att det kan stoppas. Som vanlig medborgare finns det mycket man kan göra för att påverka. Sprid framför allt ordet till folk du känner om att det här avtalet är på väg, och vilka konsekvenser det kan få för den vanliga medborgaren. Passa även på att hålla trycket uppe på parlamentarikerna, att t.ex. maila de svenska (och gärna andra med) parlamentarikerna och be dem att motsätta sig ACTA-avtalet är en bra väg att gå.

Det här inlägget postades under , , , . 3 kommentarer

ACTA-resolutionen antagen!

Postad den av acta

Uppdaterad

ACTA-resolutionen antogs precis av Parlamentet. Resolutionen antogs med en överväldigande majoritet, 663 röster för mot 13 avslag och 16 nedlagda.  Den antagna resolutionen i sin helhet finns här. Läs pressmeddelande här nedan: (för ytterligare pressmeddelanden från gröna gruppen gå hit). Dagens Nyheter har fått ut en artikel om resolutionen, gå hit för att läsa den,  alternativt läs Svd´s artikel här

EU-parlamentet kräver total öppenhet om ACTA

 EU-parlamentet kräver fullständig öppenhet och tillgång till alla dokument i EU:s förhandlingar med bl a USA om ACTA – avtalet. Avtalet syftar till att stoppa varumärkesförfalskning och har omgivits av stort hemlighetsmakeri.
– Kommissionen har försökt hålla parlamentet utanför, trots att vi har rätt till medbestämmande. Vår stora enighet idag har visat att det inte går. Det säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och en av initiativtagarna till dagens omröstning.

Många EU-medborgare är rädda för att de medborgerliga fri- och rättigheterna beskärs genom den flod integritetskränkande direktiv som antagits eller är på gång – datalagringsdirektivet, IPRED 1 och 2, Swift och inte minst ACTA-avtalet som ger gränsmyndigheter ökade befogenheter, EU-parlamentet har sedan Lissabon-fördraget trädde i kraft medbestämmande i den här typen av frågor, men hittills har kommissionen hållit allt hemligt.
– Det är en fullständigt absurd och oacceptabel situation, där vi bakom stängda dörrar måste fråga kommissionen i de avtal vi ska fatta beslut om, säger Carl Schlyter.
 

Carl Schlyter tog tillsammans med några andra parlamentariker initiativ till att agera och resolutionen som antogs idag visar på mycket stor enighet bland parlamentets ledamöter.
– Kommissionen brukar kalla sig EU-fördragets väktare. I det här fallet är det principen om öppenhet, mänskliga rättigheter och parlamentets rättigheter de måste värna och det förväntar vi oss nu att kommissionen gör, säger Carl Schlyter.

Parlamentets agerande vad gäller ACTA har tryckt på medlemsstaterna och rådet har också uttalat sig för större öppenhet i förhandlingarna.

Det här inlägget postades under , , . 4 kommentarer

RSS Prenumerera