Rykten gör gällande att USA, under den senaste rundans förhandlingar i Washington, nu har backat från kravet att explicit inkludera skrivningar om ett obligatoriskt ”secondary liability” eller ”third party liability” (på svenska fritt ungefär; Mellanhänders juridiska ansvar) i ACTA-avtalets Internet-kapitel. Formuleringarna i det avsnittet har tidigare stött på frän kritik. I det offentliga avtalsutkastet från april i år finns dessa skrivningar med, och innebär i korthet att Internetleverantörer kan hållas direkt juridiskt ansvariga för vad deras användare gör på Internet, även om de rimligen inte kan känna till detta i alla tänkbara fall. Därav skulle, i princip, en så kallad ”3 strikes” eller liknande bli konsekvensen om ACTA-avtalet innehåller denna form av formuleringar, då Internetleverantörerna helt enkelt skulle få agera som copyrightpoliser och rimligen stänga av användare som delar eller laddar ner upphovsrättsskyddat material, allt för att skydda sig själv juridisk och undvika att bli stämda av upphovsrättsinnehavarna.

De formuleringar som fanns i det offentliggjorda avtalsutkastet innebar att ACTA gick långt över existerande lagstiftning och avtal på området, samtidigt som nästintill inga av de undantag och andra formuleringar som skyddar ex. internetleverantörer och andra mellanhänder inkluderades. Även om obligatorisk ”secondary liability” inte inkluderas i ACTA-avtalet, så kommer avtalet likväl gå utöver existerande avtal på detta område.

Huruvida ryktet stämmer vet vi egentligen inte, eftersom den senaste avtalstexten ännu inte läckt. Om det stämmer betyder det att USA fått ge efter för vad som tycks vara mer av EU:s linje. Det visar också vilket behov parterna uppenbarligen anser sig ha av att avtalet kommer till stånd, och vi kan således ganska kallt räkna med att förhandlingarna kommer att slutföras (tidigare har det spekulerats i att förhandlingarna var nära att kollapsa).

Vi hoppas fortfarande på att en läcka snart kommer allmänheten till del, till dess får vi fortsätta att förlita oss på rykten och spekulationer.

Läs mer: Michael Geist

I en vetenskaplig artikel skriven av Axel Metzger, professor i juridik, publicerad i den europeiska juridiktidsskriften Jipitec, framförs återigen kritik mot ACTA-avtalet. Metzger gör en genomgång utifrån det officiella avtalsutkastet och jämför detta med existerande europeisk lagstiftning och provisioner, och finner att även om en stor del av avtalets provisioner innefattas i existerande europeiska bestämmelser och överenskommelser, så finns det delar som definitivt inte gör det. Speciellt oroande är enligt Metzger delarna om bestraffningar av eventuella mellanhänder (Internetleverantörer, etc) och även delar som försvagar den anklagades rättigheter. Metzger skriver i sin slutsats att:(google-översättning till svenska)

”More alarming than the details of the published draft are the general goals behind the document and the political strategy used to achieve these goals. ACTA has a clear bias toward the interests of copyright, trademark, and patent owners and is driven by the old belief that more and stronger protection of intellectual property is better, irrespective of the legitimate interests of users and developing countries. The draft is blind to the negative consequences of an
ever-tightening intellectual property regime, especially for the visible decline in acceptance of copyright
and patent law among users in the southern hemisphere. Moreover, the ACTA negotiation parties
seem willing to pay a high political price for their goals. ACTA negotiations are not just damaging the
efforts of WIPO and WTO. They are adding fuel to the already heated global debate over the right balance of interests in intellectual property law.”

I övrigt verkar det som att en augustiförhandling kommer att bli av i Washington, men antagligen bara mellan EU och USA, även om detta än så länge inte formellt har bekräftats. Resterande länder ryktas tvingas välja sida mellan de oense jättarna. Förhandlingarna i Washington kommer sedan att följas av en ny runda i Japan i september, då alla parter skall finnas med. Det tycks som att det kommer bli allt knepigare för USA och EU att hitta en gemensam väg där båda blir nöjda med ACTA-avtalet. Även om så skulle bli fallet, måste likväl EU-Parlamentet, som hittills varit oerhört skeptiskt, godkänna avtalet för att EU skall kunna ingå det.

Lästips: Ip-watch´s genomgång av de olika mediernas rapportering av förfalskningsfrågan (counterfeit).

Trots semestertider har turerna kring ACTA-avtalet varit ovanligt många de senaste veckorna. Efter den 9:e förhandlingsrundan i Luzern, och beslutet att där inte offentliggöra den uppdaterade avtalstexten, har mycket skett snabbt.

Det framgick ganska omgående att det varit USA som, p.g.a. ur deras perspektiv bristande framgång i förhandlingarna, blockerade ett nytt offentliggörande av den uppdaterade avtalstexten. EU-kommissionär Karel de Gucht höll kort efter förhandlingarna ett tal i EU-Parlamentet där han kritiserade USA för att ha en rent kontraproduktiv inställning till öppenhetsfrågan. Kort därefter läckte den uppdaterade avtalstexten, återigen var det franska aktivistgruppen Laquadrature du Net som kommit över avtalstexten.

Den kanadensiske ACTA-experten och juridikprofessorn Michael Geist hävdade igår att han tror att EU eventuellt kan komma att lämna förhandlingarna och således hela ACTA-avtalet. Han pekar bland annat på det nu närmast storbråket mellan USA och EU rörande öppenhetsfrågan men framför allt substansen i avtalet. EU vill se ett bredare avtal som inkluderar patent och geografiska indikationer, medan USA hellre ser ett smalare avtal som inte kräver förändringar av amerikansk lagstiftning (och således ett godkännande av kongressen) men pressar däremot på för hårdare tag mot ex. föreseelser som ”cam-cording” (att spela in hela eller delar av ex. en film på bio) vilket EU i sin tur motsätter sig, då detta bland annat skulle kräva förändringar av europeisk lagstiftning.  Vidare har EU-Kommissionen fortsatt utsatts för hårt internt tryck, nu senast från två holländska ministrar som kräver större insyn för allmänheten i förhandlingarna och kräver att ex. inga ”three strikes” återfinns i det slutgiltiga avtalet.

Framför allt är det dock från EU-Parlamentet som mycket av de interna påtryckningarna mot Kommissionen har kommit. Parlamentet är nu också är nära att anta skriftliga deklarationen nummer 12,  som innehåller relativt progressiva skrivningar om ACTA-avtalet. Endast 16 ytterligare namnunderskrifter behövs för att deklarationen skall nå majoritet och således per automatik antas av EU-Parlamentet och ses som dess åsikt.  Bland svenska parlamentariker som inte skrivit på, och därmed kan vara värda att kontakta, återfinns bland andra Anna-Maria Corazza Bildt (M), Christoffer Fjellner (M), Marit Paulsen (FP) och Alf Svensson (KD).

Michael Geist spekulerar i att kombinationen av EU-Parlamentets motstånd, turerna kring öppenhetsfrågan och framför allt det eskalerande ordkriget kring sakinnehållet kan få EU att backa från avtalet. Geist hävdar att det även går att tolka som om Karel de Gucht öppnade för detta i sitt tal i LIBE-utskottet i EU-Parlamentet kort efter den 9:e förhandlingsrundan, då han bland annat sade att utan bl.a. geofrafiska indikationeri avtalet så kommer EU få ompröva nyttan med avtalet.

Ytterligare signaler på att mycket händer inom EU-Kommissionen är att dess chefsförhandlare i ACTA-förhandlingarana, Luc Devigne, ryktas få sparken. Dessa rykten skall dock ha dementerats från ansvariga Kommissionär Karel de Guchts kontor.

Nästa förhandlingsmöte har sagts varit planerat att hållas i Washington i slutet av juli, men efter bråket mellan EU och USA ser det snarare ut som att detta möte kommer att äga rum i augusti, om det ens blir av. Källor hävdar att ytterligare en förhandlingsrunda är planerad och förlagd till Japan i september.

Turerna kring avtalet lär således fortsätta. Förhoppningsvis skall vi snart kunna lägga upp en kortare utvärdering av den uppdaterade avtalstexten och utröna huruvida det har skett några reella förändringar eller inte.

Tills dess, ha en fortsatt trevlig sommar.

Den senaste förhandlingsrundan, den nionde i ordningen, avslutades enligt den i förväg planerade dagordningen igår. Dock dröjde det gemensamma pressmeddelandet till idag, vilket gör att det går att misstänka att förhandlingarna drog ut på tiden (vilket torde indikera att meningsskiljaktigheterna bland förhandlingsparterna ännu består).

I det gemensamma pressmeddelandet från förhandlingsparterna uttrycks återigen viljan att få färdigt utkastet under år 2010. Återigen upprepas de tidigare utfästelserna om att ACTA inte kommer att inverka negativt på fundamentala rättigheter, inte påverka TRIPS, eller utgöra ett ökat hinder för handeln med generiska mediciner, som är så vital för många fattiga länder som därigenom kan ha råd att förse delar av sin befolkning med livsnödvändiga mediciner. Inte heller sägs avtalet gå bortom existerande IP-lagstiftning. Nästa möte kommer att hållas i USA.

I pressmeddelandet nämns överraskande nog ingenting alls om öppenhet eller insyn för allmänheten i den pågående förhandlingsprocessen. Således tycks det som om offentliggörandet av utkasttexten i April var en ”engångsgrej”. I pressmeddelandet nämns de diskussioner som hölls i början av förhandlingarna med intressen från civilsamhället, vilket bl.a. Christian Engström skrivit mer om.

Vad som sagts under mötet och vilka resultat som uppnåtts är oklart. Insynen i förhandlingarna är lika begränsade som vanligt. Ett dokument som förtäljer EU:s förhandlingsposition gällande Kapitel 2 om ”Criminal Provisions” läckte dock förra veckan. Av dokumentet att döma pushar EU på för omfattande och högst tvivelaktiga provisioner. Den franska gruppen La Quadrature du net har skrivit mer om saken.

Förhoppningsvis kommer vi att få veta mer om vad som egentligen hände i Schweiz under veckan. Trenden tycks dock vara att det är locket på igen efter föregående förhandlingsrunda överraskande öppenhet.

Den 16-18 juni träffades närmare 90 akademiker, experter och intresseorganisationer från sex kontinenter i Washington för att diskutera implikationerna av det fortfarande ej slutförhandlande ACTA-avtalet, och analysera det offentliga utkast som släpptes i april. Mötet arrangerades av American University’s Program on Information Justice and Intellectual Property.

I ett första uttalande hävdar deltagarna i ett gemensamt upprop att ACTA-avtalet hotar flera centrala allmänna intressen, världsekonomin samt enskilda staters förnåga att skydda sina medborgares rättigheter.

I fyra korta punkter gör experterna upp med den ”desinformation” som de förhandlande parterna spridit till allmänheten:

* Förhandlarna har hävdat att ACTA inte kommer att inverka på medborgarens fundamentala fri – och rättigheter: Fel, ACTA kommer i allra högsta grad påverka dessa.

* Parterna har hävdat att ACTA ligger i linje med TRIPS-avtalet: Fel, det gör det inte.

* Parterna har hävdat att ACTA inte kommer att innebära ökade gränskontroller eller påverka den lagliga transiteringen av generiska mediciner: Fel, ACTA kommer innebära den raka motsatsen

* ACTA kräver inget ”graduated response” eller ”three strikes”: Sant, men samtidigt uppmuntrar avtalet kraftigt till sådana metoder. 

Uttalandet går sedermera in mer i detalj på ACTA:s effekter på områden som Internet, generiska mediciner, internationell handel m.m.

Det nuvarande uttalandet är fortfarande ett utkast, som är öppet för åsikter fram till imorgon onsdag kl. 09.00. Hela uttalandet och information om påverkansvägar återfinns här.

Det går också utmärkt att stödja uttalandet genom att tillfoga sitt namn till listan av individer och organisationer som stödjer analysen, detta skall gå att göra redan nu men också senare än den 23:e juni (alltså imorgon).

Ytterligare läsning: Michael Geist

Vår uppskattade sammanfattning av ACTA-utkastet

Idag fortsätter WTO´s TRIPS + -möte som hålls i Genéve. Under gårdagens möte gjorde Indien och Kina, uppbackade av många andra länder (däribland Brasilien och Ecuador), ett frontalangrepp mot ACTA-avtalet.

Indien uttryckte oro för att ACTA-avtalet kommer medföra en obalans i skyldigheter och rättigheter i ex. TRIPS-avtalet och allvarligt underminera den flexibilitet som TRIPS ger utvecklingsländer på områden som folkhälsa, socioekonomisk utveckling och främjande av innovation och kunskap. ACTA-avtalet skulle också kunna motverka beslut som fattas multilateralt, som exempelvis DOHA-deklarationen om folkhälsa.

Indien hänvisade också till den resolution EU-Parlamentet antog i Mars samt de brev som gröna parlamentariker skickat till WTO och WIPO med förfrågningar om en konsekvensanalys av ACTA, för att påpeka att oron för ACTA-avtalet  är väldigt omfattande och inte bara kommer från utvecklingsländer.

Vi kan så smått börja skönja en enad front mot ACTA-avtalet, vilket är klart positiva nyheter.